Revisorns förändring i linje med digitaliseringen

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp | Civilekonomprogrammet och Företagsekonomi 3 – Redovisning Vårterminen 2020 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-G--20/02272--SE

Revisorns förändring i

linje med

digitaliseringen

Victor Frick

William Källroos

Niclas Lindberg

Förord

Vi vill först och främst rikta ett stort tack till vår handledare Linus Axén för all kontinuerlig handledning vi fått under uppsatsprocessen. Vi vill även tacka Linus för de värdefulla synpunkter han har haft på denna studie och förslag till förbättringsåtgärder. Vidare vill vi tacka de respondenter som trots den rådande situationen i världen har tagit sin tid för att ställa upp på våra intervjuer. De har hjälpt oss att få en bättre förståelse för yrket och digitaliseringens påverkan. Sist vill vi rikta ett stort tack till de personer som varit i samma seminariegrupp som oss. Opponenterna har givit oss konstruktiv kritik vilket har varit viktigt för att kunna utveckla och förbättra denna studie.

Linköping den 29 Maj 2020

Sammanfattning

Titel

Revisorns förändring i linje med digitaliseringen

Författare

Victor Frick, Niclas Lindberg och William Källroos

Handledare

Linus Axén

Introduktion

Alla branscher påverkas av digitaliseringen, därmed också revisionsbranschen och revisorns yrkesroll. Revisionen funktion är att skapa förtroende för näringslivet och det är därför av vikt att förstå hur digitaliseringen av området påverkas. Hur behöver yrkesrollen förändras och utbildningen utvecklas för att följa med i utvecklingen. Vilka är de positiva och eventuellt negativa konsekvenser av digitaliseringen. Detta har under en längre tid diskuterats och många tror att digitaliseringen kommer att ha en stor påverkan varför ytterligare studier behövs göras inom området. Det var på grund av denna brist som frågeställningen uppkom och antogs i detta arbete.

Introdukt

Syfte

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och utforska digitaliseringens påverkan på revisorns yrkesroll

Metod

Studien använder sig av en kvalitativ forskningsdesign som har utgått från en abduktiv ansats. informationsinsamlingen i empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer.

Slutsats

Studien visar att revisorsyrket påverkas i hög grad av digitaliseringen. Mest centralt är graden av effektivisering, där manuellt arbete har ersatts av automatiserade processer. En ytterligare förändring är att tillgängligheten av större mängder data ger underlag för djupare analyser vilket ger en bättre helhetsbild. Det skapar utrymme för mer värdeskapande arbete mot företaget men även att upptäcka oegentligheter. De nya verktygen kräver en ökad kunskap och möjlighet att ta till sig den nya teknologin, och en ny roll har i och med det skapats, vilket är IT-revisorn. Digitalisering och automatisering frigör tid vilket gör att revisorerna kan utöka erbjudandet med rådgivningstjänster. Digitaliseringen medför även nackdelar; genom

automatisering försvinner möjligheten att lära sig grundläggande processer som tidigare varit centralt för revisorn, därmed kan det försvåra förståelsen av helhetsbilden hos företagen. Dessutom kan kundrelationerna påverkas i och med digitaliseringens utveckling då virtuella möten blivit en vanligare del i vardagen.

Nyckelord

Revisorn, revision, revisionsprocess, , big data, future of audit, technology risk, auditor risk och digitalization.

Abstract

Title

Auditor's change in line with digitalization

Authors

Victor Frick, Niclas Lindberg and William Källroos

Supervisor

Linus Axén

Introduction

All industries are affected by digitalisation, therefore are also the auditing industry and the auditor's professional role. The audit function is to create confidence for the business and it is therefore important to understand how the digitization of the area is affected. How the professional role needs to be changed and education needs to be developed to keep up with the development. What are the positive and possibly negative consequences of digitalisation. This has been discussed for a long time and many believe that digitization will have a major impact, which is why further studies are needed in the area. It was because of lack of information within the area that the issue arose and was adopted in this work.

Purpose

The purpose of this study is to gain a deeper understanding and explore the impact of digitalisation on the auditor's professional role.

Method

The study uses a qualitative research design that has been based on an abductive approach. the information gathering in the empirical data has been collected through semi-structured interviews.

Conclusion

The study shows that the auditing profession is greatly affected by digitalisation. Central to this is the degree of efficiency, where manual work has been replaced by automated processes. A further change is that the availability of larger amounts of data provides a basis for deeper analyzes, which gives a better overall picture. This creates scope for value creation work against the company but also to detect irregularities. The new tools require increased knowledge and the opportunity to adopt to the new technology, and a new role has also been created, which is the IT auditor. Digitization and automation free up time, allowing auditors to expand the offering with consulting services. Digitization also brings disadvantages; through automation, the opportunity to learn basic processes that were

previously a major part of the auditor job disappears, thus making it difficult to understand the overall picture of the companies. In addition, customer relations can be affected by the development of digitalisation as virtual meetings have become a more common part in everyday life.

Keywords

Auditor, Audit, Audit process, Big data, future of audit, technology risk, auditor risk och digitalization.

Innehåll

1. Inledning ... 1 1.2 Problemformulering ... 3 1.3 Syfte ... 5 1.4 Frågeställning: ... 5 2. Vetenskaplig Metod ... 6 2.1 Forskningsstrategi ... 6 2.2 Val av teori ...7 3. Institutionalia ... 9 3.1 Planering ... 9 3.2 Granskning ... 10 3.3 Rapportering ... 11 4. Teoretiska referensram ... 13 4.1 Digitalisering allmänt ... 13 4.2 Digitaliseringen företag ... 16 4.3 Digitala Revisorn ... 18 4.4 IT- Revision ... 22

4.5 Sammanfattning teoretiska referensram ... 23

5. Empirisk Metod ... 25 5.1 Forskningsdesign ... 25 5.1.1 Val av datainsamlingsmetod ... 25 5.1.2 Urvalsmetodik ... 26 5.1.3 Operationalisering ... 27 5.1.4 Analysmetod ... 27 5.2 kvalitetsdiskussion ... 28 5.2.1 Reliabilitet ... 29 5.2.2 Validitet ... 30 5.3 Etisk diskussion ... 31 6. Empiri ... 33

6.1 Presentation av respondenter ... 33

6.2 Digitalisering ... 34

6.2.1 Definiering av begreppet Digitalisering... 34

6.2.2 Revisionsverktyg ... 35

6.2.3 Digitaliseringens risker och möjligheter ...37

6.3 Digitala Revisorn ... 38

6.3.1 Förändringar inom yrket ... 38

6.3.2 Revisionens förändring ... 42 6.3.3 Kompetens förändring ... 43 6.3.4 Efterfrågan av Revisorn ... 44 6.3.5 Förändring av tjänster ... 45 6.3.5 Affärsmöjligheter ... 46 6.4 IT-Revision ... 47 7. Analys ... 49 7.1. Digitaliseringen ... 49 7.2. Utbildning ... 53 7.3. Branschtrender ... 54 8. Slutsats ... 60 8.1 Kunskapsbidrag ... 63

8.2 Förslag till fortsatt forskning ... 63

9. Källförteckning ... 65

10. Bilagor... 71

10.1 Intervjuguide ... 71

1

1. Inledning

Revisorinspektionen menar att den digitaliseringen som har skett de senaste åren har haft en stor påverkan på revisionen och kommer därmed att förändra de krav som ställs på revisorsyrket (Revisorsinspektionen). FAR (2016) delar samma bild men anser också att det är viktigt att kunna förstå de för- och nackdelar som finns med digitalisering.

1.1 Bakgrund

Enligt PwC (2019) står revisionsbranschen inför betydande förändringar, de menar att den digitala teknologin skapar nya möjligheter för processer, strukturförändringar och värdeskapande i ekonomin. De poängterar hur viktigt det är för företag att följa med i utvecklingen och ligga i framkant vid den förändring som digitaliseringen medför. The big four-byråerna påpekar alla att digitaliseringen kommer påverka branschen samt hur viktigt det är att hänga med i den ständiga utveckling (Deloitte, 2019. PwC, 2019. KPMG, 2019. EY, 2020).

Enligt Kairos Future (2016) är digitaliseringen och automatiseringen den största förändringskraften världen över och revisionsbranschen står inför ett paradigmskifte. Hastigheten i förändringen kommer att accelerera genom molnbaserade tjänster, big data och automatisering. Utvecklingen sker i tre faser, den första fasen är förstärkning, det vill säga att medarbetare får hjälpmedel såsom digital teknik och datorer. De anställda kan därmed enklare kommunicera genom e-post, ordbehandlingsprogram och dokumenthantering. I nästa fas, komplettering, tar tekniken över vissa arbetsuppgifter, till exempel självscanning i mataffärer eller stavningskontroll. Sista fasen innebär att tekniken mer eller mindre ersätter personal. Enligt Kairo Future (2016) befinner samhället emellan fas ett och två där tekniken kompletterar människan. Det är idag fortfarande värdefullt att kombinera människans förmåga att vara kreativ och datorernas kapacitet att skapa underlag och beräkna.

Ett centralt teknikskifte är molnbaserade tjänster som är tillgängliga via internet vilket bidrar till att företagen kan fokusera och effektivisera sin kärnverksamhet. Detta eftersom de molnbaserade tjänsterna är kostnadseffektiva, ger ständig uppkoppling, mobilitet, åtkomst till data och information vilket är krav från kunderna (Kairos Future, 2016). Det finns flertal tjänster och verktyg som hjälper företagen att samla in stora mängder data som används vid eventuella analyser, beslutsfattande processer, affärsutveckling och för att skapa ökad

2

kundnytta. Dessa tjänster sorteras in under uttrycket big data som blivit ett centralt begrepp under det nuvarande digitaliserade skiftet (Favaretto, 2020).

Automatisering och robotisering kommer att ersätta moment i revisionen och man kommer se en minskande efterfrågan på revisionstjänster (Kempe, 2013). Enligt Andersson & Engström (2017) fortsätter digitaliseringen i samma utvecklingstakt som den gjort tidigare och digitaliseringens framfart har därmed blivit mer avgörande för processer i ekonomin. Andersson & Engström (2017) tar också upp hur företag implementerar system som är till för att rapportera data i realtid. Realtidsdata har blivit mer tillgängligt och bidrar till nya möjligheter för uppföljning och kontroll inom den löpande verksamheten. Det gör att årsredovisningar idag ger gammal information och är därför inte lika relevanta. Enligt Kairos Future (2016) kommer revisionsföretagen inte ha samma efterfrågan av tjänsten revision utan kommer istället behöva konkurrera med sina rådgivningstjänster istället. Därför kommer revisorn behöva dra nytta av den nya teknologin för att kunna använda sig av dataanalys och granska hela företagets population av transaktioner. Världen idag reagerar i realtid då konstant information alltid finns tillgänglig och har därmed lett till att revisionen har hamnat efter i utvecklingen (Andersson & Engström, 2017).

Genom framfarten av digitaliseringen uppstår det även risker och Wallström (2020) menar att de digitala riskerna återfinns dagligen inom IT-revision. De finansiella revisorerna har inte alltid den IT-kunskap som krävs för att uppmärksamma riskerna som finns. Därav kan IT-revisorn vara till hjälp för den finansiella revisorn under revisionsprocessen (Wallström, 2020). IT-revisorns kompetens är annorlunda lagd genom annan utbildning som inte den finansiella revisorn har. I och med de ökade riskerna kommer det påverka kraven som ställs på revisorns kunskaper men även datan företagen granskar åt kunderna. De nya affärssystemen och programmen har ökat riskerna gällande säkerhetsintrång, det är därför viktigt för företagen att ha en god kontroll över sitt säkerhetsarbete påpekar även Wallström (2020). IT-revisorns roll har blivit allt mer viktig för företagen under den digitaliseringsprocess som samhället går igenom.

Revisionsyrket i Sverige står inför förändring hävdar Johansson (2019), den fjärde industriella revolutionen är inte långt borta hos byråerna samtidigt som klimatfrågor och globaliseringen blivit aspekter som påverkar företagen att utvecklas. Johansson (2019) påpekar att det kommer ske förändringar inom den finansiella revisorns arbetsprocess i och med den nya teknikens möjligheter att effektivisera arbetet. Revisorsinspektionen (2020) har till följd av denna förändring påbörjat ett utvecklingsarbete för att skapa kunskap om de förändringar som sker för revisorns yrkesroll och den framtid som väntar.

3

1.2 Problemformulering

Då digitaliseringen och automatiseringen ständigt utvecklas menar Allen et al. (2006) att kunskap och kompetens inom IT kommer att vara en central faktor för revisorn. Att förstå företagens system och processer och arbetssätt i linje med den digitala utvecklingen blir alltmer viktigt. De digitala verktygen ger förutsättningar för mer avancerad analys där man kan följa siffror och transaktioner genom hela processen och därmed skapa bra underlag för utveckling och effektivisering. Det är viktigt att ha kunskap om analysverktyg och andra digitala verktyg som finns tillgängliga för att se trender och ta fram information för beslutsfattande. Enligt Abou-El-Sood et al. (2015) räcker inte de gedigna revisionskunskaper som utbildade ekonomer har, de behöver genom sin utbildning även få IT-kunskaper, förståelse för företagens informationssystem och processer som erfarna revisorer under utvecklingens gång har skaffat sig under sitt yrkesverksamma liv. FAR (2016) betonar revisionsbranschen som ett paradigmskifte, att det kommer att behövas ställa nya krav på kompetens för de nuvarande och framtida revisionerna på grund av den digitala utvecklingen.

Enligt Kempe (2013) går teknologin och därmed digitaliseringen fram i snabb takt och förändras ständigt för att skapa mer effektiva arbetssätt och öka analysförmågan. Digitaliseringen får som tidigare nämnt en inverkan på revisorns roll. En studie av Lombardi et al. (2015) menar att inom revisionsbranschen finns det digitala verktyg till hands men de används inte till sin fulla potential för att kunna skapa underlag för beslut och effektiviseringar. För att revisionernas tjänster ska vara till användning för investerarna påpekar även Lombardi et al. (2015) att de behöver utvecklas inom området av digitalisering. Historiskt sett har revisorsrollen och revisorsyrket varit fokuserat på beräkningar och hantering av sifferdata men nu är det uppenbart att revisionsbranschen genomgår en digitalisering menar Henry & Hicks (2015). Henry & Hicks (2015) förutspår att under år 2020 kommer inte revisorer längre att fokusera på transaktions arbete, de kommer istället att arbete med de funktioner och uppgifter som inte kan automatiseras eller outsourcas. Revisionsfirmor kommer även behöva ersätta fysiska mötesplatser och kontor mot online närvaro. Vasarhelyi et al. (2010) hänvisar till att realtids ekonomin förändrar hur redovisningsinformation erhålls, behandlas och analyseras. Lombardi et al. (2014) upplyser om hur den traditionella processen förändras för att bli mer väsentlig för realtids ekonomin. Revisionsutbildningen har hamnat på efterkälke och instituten måste se till att utbildningen hålls relevant för att statusen på yrket bibehålls. Trots digitalisering handlar revisorns roll ytterst om att skapa förtroende. Det är en viktig roll som nu håller på att förändras.

4

Henry & Hicks (2015) påstår att de revisorer som arbetar inom yrket kommer i framtiden att helt använda automatgenererade rapporter för att göra analyser, istället för att förbereda informationen själva. Davies (2000) menar att den snabba utveckling inom digitaliseringen inom revision de senaste tio åren kräver att nyutbildade revisorer måste ha kunskaper om och vara förberedda på 2000-talets användande av IT för information och styrning. I sin studie har en modul introducerats där studenterna använder digital teknik för revision. Studenterna får då datoriserade revisionsförmågor samt en inblick i tolkningen av resultatet ur en revisionssynpunkt. Utbildningen måste anpassas till nya krav. Därför vill denna studie undersöka på vilket sätt tekniken och digitaliseringen förändrat revisorns roll för att få en djupare förståelse på den kompetens som kommer att krävas.

En annan aspekt är revisorn ansvar att upptäcka dataintrång och oegentligheter. Marston et al. (1989) anser att i mindre företag ligger ett större ansvar på revisorn för att upptäcka dataintrång än på större företag. För att upptäcka dataintrång är man beroende av datorbaserade verktyg som revisorn måste ha kunskap om. Hasskin et al. (2010) undersöker i vilken utsträckning som revisorn följer redovisningsstandard när de upptäcker dataintrång. Ett resultat av studien visar att det är svårt för individuella revisorer att bygga kompetens kring detta område. Det behövs både specifik utbildning för att lära sig upptäcka intrång, och man måste ha ett etablerat samarbete med IT avdelningarna och tillgång till digitala verktyg. I dagsläget, utan digitala verktyg menar Hasskin et al. (2010) att dataintrång endast upptäcks slumpmässigt. De senaste åren har revisorns ansvar för dataintrång aktualiserats, man menar att revisorns övervägande om intrång borde vara en del av revisionsprocessen och kontinuerligt uppdateras. Med en ökad kunskap i digitala verktyg och processer kommer revisorn kunna upptäcka intrång. Även detta syftar till att revisorn behöver kunskap om IT-teknik, digitala processer och analysverktyg vilket är relevant till denna studie för att få en större kunskaper om IT och att det kommer med både möjligheter men även risker.

Då denna studie inte kan vara spekulativ kommer studien att fokusera på att få en djupare förståelse för digitaliseringens påverkan inom revisionsyrket idag men även att identifiera framtida aspekter. Utvecklingen av digital teknik har lett till bland annat en ökad automatisering av uppgifter och processer vilket kräver en teknisk kunskap där IT-revisorn blir viktigt enligt Alles et al. (2008). Det är därför relevant att studera hur digitaliseringen har påverkat revisionsyrket idag och hur kraven har ändrats. En annan aspekt är att takten av digitalisering inte kommer att minska snarare öka, fler och fler moment kommer att automatiseras och skötas via digitala verktyg, varför detta är ett aktuellt ämne att studera.

5

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utvecklingen inom digitaliseringen påverkat revisorns yrkesroll.

1.4 Frågeställning:

6

2. Vetenskaplig Metod

I detta kapitel redogörs studiens forskningsmetod samt forskningsansats. Därefter introduceras den teori som är grunden för den teoretiska referensramen.

2.1 Forskningsstrategi

Enligt Bryman och Bell (2017) skiljer sig den största skillnaden mellan kvalitativ- och kvantitativ forskning att man studerar ord kontra siffror. Alvehus (2019) förklarar att den kvalitativa undersökningsmetoden intresserar sig mer för meningar och innebörder istället för de kvantitativa statistiska samband. Genom att använda sig av den kvalitativa metoden tvingas inte respondenterna att svara på slutna frågor med specifika svarsalternativ utan får möjlighet att svara fritt och därmed får undersökningen en bättre förståelse eftersom det är de undersökta som definierar vad som är riktigt (Jacobsen, 2002). Att använda sig av den mer öppna kvalitativa metoden kan den insamlade datan bli mer nyanserad men det krävs samtidigt att forskarna kan tolka informationen på ett korrekt sätt (Alvehus, 2019). Med tanke på att studien vill undersöka hur yrkesrollen inom revision har förändrats enligt de anställdas uppfattning valdes därmed en kvalitativ metod. Detta för att skapa en djupare förståelse som inte bäst lämpar sig genom kvantitativa studier där fasta frågor med en större mängd svarsrespondenter kan anses ge en mer ytlig bild än djupgående. Bryman och Bell (2017) uttrycker vidare att den kvalitativa metoden har en induktiv syn, är tolkningsinriktad samt konstruktionistisk vilket är några av de begrepp som den här studien använder i sin ansats av insamling för teori och empiriska primärdata.

Kritik som framförts mot den kvalitativa metoden är att den kan anses bli för subjektiv istället för att fokusera på rena fakta (Bryman & Bell, 2017). Vilket kan därmed påverka studiens resultat eftersom forskaren avgör vad som är viktigt att ha med. Man menar också att teorin inom den kvalitativa metoden styrs utifrån undersökningen istället för att vara utgångspunkten.

Inom forskningen talar man ofta om huruvida undersökningen är av induktiv eller deduktiv ansats. Alvehus (2019) menar att den deduktiva ansatsen utgår från de tydliga teoretiska frågeställningarna som därmed ska prövas mot det insamlade empiriska material medans den induktiva ansatsen har sin utgångspunkt i det empiriska materialet och bygger sin slutsats utifrån det. Bryman & Bell (2017) anser att den deduktiva processen kan vara lite för linjär där man följer steg för steg i en tydlig ordning. Medans Alvehus (2019) diskuterar att vid en ren induktiv ansats kan forskningen bli ohållbar då tolkningen av insamlade data kan ske utan teoretisk förförståelse. Det tredje alternativet som tas upp är abduktion som enligt

7

Alvehus (2019) är en växling mellan teoretisk och empirisk reflektion. Abduktionen utgår ifrån empirin likt induktionen men avvisar inte de hypoteser och teoretiska frågeställningar som är likt deduktionen. Bryman & Bell (2017) menar att den abduktiva formen har blivit mer populär för den kvalitativa forskaren och är den ansatsen denna undersökning använder sig av. Det har gett oss möjligheten att utveckla det empiriska material som framförts samt stärka teorin under processens gång. Eftersom studien är kopplad till en förändring som varit och en framtida syn på utvecklingen har förförståelsen varit en viktig del.

2.2 Val av teori

Intresse för detta ämne skapades från en artikel i tidningen balans av Andersson & Engström (2017) digitalisering och automatisering av revisionen samt rapporten som framställdes av Kairos Future (2016) Nyckeln till framtiden på uppdrag av FAR. Rapporten Nyckeln till framtiden tar upp många olika aspekter av digitaliseringens påverkan men i denna studie har enbart de områden som var mest relevanta för syftet och undersökningen tagits som inspiration. Denna studie har främst använt sig av vetenskapliga artiklar men också böcker. De vetenskapliga artiklarna som är refererade till har sökts fram genom Linköpings Universitetsbiblioteks samt Google Scholar. För att öka trovärdigheten hos de källor som använts har enbart vetenskapliga artiklar använts i den teoretiska referensramen samt källor som varit citerade i högre grad. Fokuset i denna studie har varit att undersöka utvecklingen av revisorns yrkesroll på grund av digitaliseringen men också den framtida utvecklingen. Därför har målsättningen varit att inte använda oss av källor som är publicerade innan år 2000 för att få så relevant och modern forskning som möjligt. Böckerna har lånats från Linköpings Universitetsbiblioteket och inspiration från FAR:s hemsida. Nyckelord som använts vid informationssökning har varit främst future of audit, technology risk, auditor risk och digitisation. Forskare som används mer frekvent i denna studie är D. Lombardi och M. Vasarhelyi som båda forskat mer än andra inom detta område.

De olika teoretiska utgångspunkter som använts i uppsatsen är revisionsprocessen, digitaliseringen och revisorns yrkesroll. I institutionalia ges en grundande bild av revisionsprocessen vilket är den process revisorn arbetar sig igenom från att man tar sig an ett uppdrag till att det är färdigt (FAR 2016). Därefter i teoriavsnittet beskrivs digitaliseringen allmänt och dennes påverkan på samhället och förändringen av arbetsprocesser som gjorts möjligt av digitaliseringen (Cöster & Westelius. 2016. Snickars .2014. Gulliksen et al. 2015. Parida et al. 2018.) För att följa med i utvecklingen krävs det ansträngning från företagen utifrån flera olika perspektiv där McAfee & Brynjolfsson (2012) samt Zhang et al (2015) teorier kring hur förändring blivit för företag. För att sedan övergå till yrkesrollen där Collin et al. (2017), Svanström (2008), Öhman (2017) och Larsson (2007) beskriver vad revisorns yrkesroll innebär. För att sedan knyta ihop paketet i den teoretiska

8

referensramen presenteras teorier kring hur yrkesrollen förändrats med teorier från bland annat Vasarhelyi et al. (2010), Hunton & Rose (2010), Lombardi (2014), Curtis et al. (2009) och Bierstaker et al. (2001).

9

3. Institutionalia

För att få en bättre förståelse för vad revisorns yrkesroll innebär redogörs det i detta avsnitt för att få en kortfattad inblick samt hur revisionsprocessen är utformad.

Begreppet revision innebär att man granskar, bedömer och uttalar sig med en professionellt skeptisk inställning gentemot företagets årsredovisning och bokföring. Detta arbete utförs av den auktoriserade revisorn eller godkända revisorn (FAR, 2006). Enligt Jerlinger (2009) är revisorns roll att just granska det som tidigare skett i en verksamhet. Men den moderna revisorn har desto fler uppgifter bortom granskning. Att vara den ”förlängda armen” gentemot medlemmarna för att kontrollera styrelsens förvaltning av företaget, samt hjälpa till med åtgärder som är förebyggande och stödjande för verksamheten. Revisor titeln är inte en skyddad titel, vem som helst kan i praktiken kalla sig revisor men det är straffbart att utge sig för att vara en auktoriserad eller godkänd revisor (FAR 2006). För att bli en auktoriserad revisor krävs det att man har en universitetsutbildning på 180 högskolepoäng inklusive tio obligatoriska ämnesområden. Därefter ska man ha genomfört den praktiska utbildningen som ska motsvara minst tre års heltidsarbete och ska samtidigt vara under handledning av en auktoriserad revisor eller godkänd revisor (Revisorinspektionen, 2020).

Revision handlar om att planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning med en professionell och skeptisk inställning. Revisorn går igenom och granskar den informationen hen får från företagen, för att sedan godkänna informationen vilket ger trovärdighet till intressenterna som är intresserade av den finansiella informationen (FAR, 2006). Revisorn har ett stort ansvar över informationen som publiceras offentligt eftersom den ska spegla bilden av företagen som sanningsenliga.

Den traditionell arbetsprocess inom revision

3.1 Planering

En viktig aspekt för att arbetet ska utformas på ett effektivt sätt är planeringen som görs i första stadiet. De viktigaste delarna i planeringen för en revisor är att analysera och bedöma

10

risker. Alla företag är speciella och arbetar utifrån olika förhållanden, det är därför viktigt för revisorn att förstå företaget och dess verksamhet. När informationsinsamlingen är klar används den som grund för vidare process och granskning av de område där risken för fel är som störst (FAR, 2006).

Väsentlighet

Väsentligheten påverkas av utlämnande och felaktighet som berör användarens ekonomiska beslut vid uppfattning av den finansiella rapporten (ISA 320). Revisorerna utgår från olika minimibelopp för att granska det som är väsentligt för företaget i fråga. Dessa belopp bestäms individuellt för verksamheten och grundas på revisorns egen bedömning (FAR, 2006). Under planeringsfasen måste revisorn först förstå företagets verksamhet för att urskilja det som är väsentligt att undersöka under processen. Genom att revisorn skapar en helhetsbild över företagetssystem, risker, processer och internrevision kan vissa granskningsmoment strykas vilket effektiviserar arbetsprocessen (Carrington 2014).

Riskbedömning

Revisorns ansvar är att skapa en revisionsberättelse. Det finns aspekter som är med och påverkar denna berättelse för revisorn vilket är tid och pengar. En lägre revisionsrisk kostar mer för revisorn att upprätthålla, dessa beslut måste tas av revisorn själv och är kopplade till de minimibelopp som beskrivs som väsentliga för företaget (Carrington, 2014). Det finns tre huvud risktyper som påverkar revisionsrisken under arbetets gång är inneboende risk, kontrollrisk och upptäcktsrisk (FAR, 2006).

Intern kontroll

Olika verksamheter arbetar med sin interna kontroll på olika sätt, det är därför viktigt för revisorn att förstå hur företagsledningen styr sitt företag mot de mål som företaget har. Bra internkontrollsystem minskar risken för fel som är avsiktliga och oavsiktliga. Det kostar dock pengar för företagen att upprätta intern kontroll vilket sätts i perspektiv gentemot vad den minskade risken tillför. Det är omöjligt att ett system tar bort alla fel som kan uppstå i det vardagliga arbetet i företaget, de får därför väga in fördelarna med minskad risk mot kostnaden för det. De interna kontrollkraven har blivit striktare det senaste decenniet då det uppstått flera skandaler (FAR, 2006).

3.2 Granskning

Revisorn gör i granskningsskedet en revisionsplan vilket har stor betydelse för revisionsberättelsen det handlar om att välja de rätta delarna att lägga fokuset på för att hitta

11

eventuella fel i revisionen (FAR, 2006). Revisorn kan välja mellan två olika granskningsmetoder, granskning av kontroller eller substansgranskning men det som används oftast är en blandning av båda metoderna. Valet mellan de olika metoderna styrs av det interna kontrollsystemet samt kostnadsbedömningar. Det viktigaste i hela processen av granskning är att det görs på ett säkert och överskådligt sätt för att effektivisera arbetsgången (FAR, 2006).

Kontroller

Granskning av kontroller innebär att revisorn gör bedömningar av företagets interna kontrollsystem och hur det upprättats. Den grundläggande informationen som tagits fram i planeringsfasen används som grund för att göra denna bedömning. Det räcker inte bara med att göra en bedömning, utan det ska även verifieras genom att revisorn intervjuar personal, testar och studerar kontrollmoment hos företaget (FAR, 2006).

Substansgranskning

Substansgranskning innebär granskning av transaktioner som gjorts och deras påverkan på resultat och balansposter (FAR, 2006). Det går att dela in substansgranskning i två olika granskningsmoment, detaljgranskning och analytisk granskning. Revisorn använder sig oftast av båda dessa sorter vid granskning. Där analytisk granskning handlar om att finna samband mellan nyckeltal, förväntade belopp och tidigare finansiella rapporters siffror (Carrington, 2014). Vid användning av analytisk granskning är det vanligt med IT-baserade analysprogram som hjälp vilket effektiviserar arbetet för revisorn (FAR, 2006). Detaljgranskning handlar om att revisorn söker efter verifiering av transaktioner och saldon mot underlag av olika slag eller genom direkt observation enligt (Carrington, 2014).

3.3 Rapportering

Revisorn lämnar över de olika rapporterna till företaget vilket i huvudsyftet är den revisionsberättelse som blir den offentliga handlingen. Revisionsberättelsen ses som en kvalitetsstämpel utåt för företaget. Sedan kan revisorn lämna andra rapporter som kan hjälpa företaget att förbättra brister och fel som revisorn uppmärksammat under granskningsprocessen som inte publiceras utåt (FAR, 2016).

Revisionsberättelsen

Revisionsberättelsen blir den offentliga rapporten som revisorn offentliggör. Den ska lämnas till företagets styrelse senast tre veckor innan årsstämman ska hållas. En revisor arbetar

12

utifrån god revisionssed och om det under arbetets gång inte gått att arbeta utifrån det måste det nämnas i rapporten. Det går inte att garantera att allt som står i revisionsberättelsen är korrekt utan man kan se en kvalitetsstämpel med hög sannolikhet.

Företagen måste lämna in revisionsberättelsen och årsredovisningen tillsammans till bolagsverket senast en månad efter att bolagsstämman varit. Det finns även regler kring att revisionsberättelsen ska publiceras samtidigt som årsredovisningen.

Annan rapportering

Revisorn jobbar inte bara med revisionsberättelsen utan mycket av det som görs är i förebyggande syfte åt företaget, det kan vara både förbättringar och brister/fel som revisorn uppmärksammat. Detta görs löpande under året och hinner oftast rättas till innan företaget släpper årsredovisningen. Det förebyggande arbetet är viktigt för företaget då revisorn tar det som iakttagits med det berörda på en gång. Revisorns arbete handlar mycket om den personliga kontakt som hen upprättar med företagets anställda. Det gör att arbetet kan effektiviseras och röra sig framåt.

13

4. Teoretiska referensram

I detta avsnitt presenteras de teorier som ligger till grund för undersökningen och avslutas med en modell som sammanfattar de olika områdena detta kapitel tar upp.

4.1 Digitalisering allmänt

Den tredje industriella revolutionen som var början på digitaliseringen startades enligt Philbeck & Davis (2019) efter andra världskriget i linje med kapprustningen till månen och utvecklandet av kärnkraft. Efterkrigstiden krävde nya ekonomiska strukturer där både statliga och privata företag såg styrkan i datorerna för att klara komplexa beräkningar och kalkyler. Dessa krav och den snabba utvecklingen ledde till en mer sammankopplad och komplex värld som drev förändring inom många sektorer.

Enligt Cöster & Westelius (2016) innebär digitaliseringen att gå från analog information till digital, det vill säga omvandling av information från signaler till ettor och nollor. Digitaliseringen påverkar industrin genom nya tillverkningsprocesser baserat på automatisering och robotisering. Snickars (2014) anser att det är svårt att förklara begreppet digitalisering eftersom det uppfattas olika beroende på vem man frågar, vilket gör det svårt att ha en specifik definition av begreppet. Snickars (2014) menar att digitaliseringen består av två delar: den samhälleliga digitalisering och den tekniska digitaliseringen. Den samhällelig digitalisering innebär att samhället har en önskan om ökad användning av tekniska lösningar som datorer och internet. Den tekniska digitaliseringen handlar om förändringen från analog till digital information. Snickars (2014) nämner att allt som är möjligt att digitalisera kommer att digitaliseras.

Digitaliseringens effekter leder till att de rutinartade arbetsuppgifterna ersätts med datorer. Enligt Gulliksen et al. (2015) har digitaliseringen inte bara förändrat samhället utan även sättet man arbetar på idag. Den digitala tekniken har gjort det möjligt att vara mer flexibel där personal kan arbeta på distans istället för att behöva vara på kontoret. Genom att istället ha kommunikationen på fysiska platser möjliggör digitaliseringen att kunna föra kommunikationen via mail och virtuella arbetsplatser. Cöster och Westelius (2016) understryker att digitaliseringen har en stor roll i organisationer vilket medför att det blir svårt att driva en organisation, utan då digitaliseringen bidrar till effektivitet, kostnadsbesparande och även tidsbesparande. Även Bhimani & Willcocks (2014) fastställer att alla branscher kommer att påverkas av den digitala teknologin, de menar att digitaliseringen kommer att öka företagens flexibilitet, ekonomiska effektivitet och strategiska position. Matt et al. (2015) tar upp att digitalisering förändrar företagens processer, organisation och krav på ledarskap. Företagen behöver etablera en digital strategi

14

för verksamhetens utveckling där tar man hänsyn till fyra olika dimensioner; användning av teknologier, förändring av värdeskapande, strukturella förändringar och finansiella aspekter. Industrier förflyttar sig nu enligt Parida et al. (2018) till den fjärde industriella revolutionen genom att kapitalisera på den digitalisering som är gjord. I denna nya tid blir industrier “smartare” genom användandet av Internet of Things (IoT) teknologier, Big data och analys. Fördelarna är många, automatisering och optimering av processer kan öka produktiviteten och kraftigt minska fel. Fjärde industriella revolutionen kommer enligt Parida et al. (2018) att öka effektiviteten med 15–20% och stå för mer än 20% av intäkterna. De företag som har förmågan att kapitalisera på digitaliseringen och driva Big data och analytics kommer att skapa sig enorma konkurrensfördelar menar Parida et al. (2018). Enligt Philbeck & Davis (2019) finns ett snävare begrepp för fjärde revolutionen som håller på att revolutionera alla typer av industrier ”Industry 4.0”. Här hänvisar man till att grunden ligger i det intelligenta nätverkssystemet, där datorer är sammankopplade och kommunicerar med varandra utan att människor är involverade. Viktigt är även förhållandet mellan digitalisering, organisationsförändring och produktivitetsförbättringar inom tillverkning och produktionssystem.

Den fjärde revolutionen är fundamentalt annorlunda mot de tidigare. Här möter nya teknologier fysiska, digitala och biologiska världar vilket påverkar alla ekonomier och industrier och människor. En risk är att organisationer och företag inte är förberedda och kan anpassa sig till de nya teknologierna. För att vara framgångsrik måste företagsledare tänka bort från hur saker och ting gjorts tidigare och sätta nya strategier och affärsmodeller (Philbeck & Davis, 2019).

De begrepp som ofta nämns inom den fjärde revolutionen för bolag inom olika branscher är Big data, molntjänster och internet of things. Big data är stora samlingar data som kräver nya processmetoder för att kunna hanteras, de traditionella processerna klarar inte denna kapacitet av information. Denna information som återfinns bland dessa stora samlingar data är extremt värdefulla för företag och regeringar menar Grable et al. (2018). Big data som uttryck skapades av Laney (2001) som beskrev Big data utifrån tre utmaningar volym, hastighet och variation.

Volym: Större volymer av data kan samlas in vid en transaktion jämfört med tidigare, vilket

skapar en större total volym som ska hanteras. Problemet som skapades genom de stora mängderna data blev behovet av lagring (Laney, 2001). I dagens samhälle fortsätter volymerna att öka men utvecklingen av datakapacitet har kommit så långt att det inte längre är ett problem enligt Grable et al. (2018).

15

Hastigheter: Begreppet menar Laney (2001) handlar om hastigheten som data kan

hanteras och samlas in. Data samlas in i real-tid i dagens samhälle till snabba hastigheter, all data lagras inte längre utan sorters bort enligt Grable et al. (2018).

Variation: Handlar om vad det är för data som samlas in, förr i tiden lagrades och samlades

åsikter-, demografisk- och geografisk data in från kunderna enligt (Laney, 2001). I dagens samhälle samlas det in extrem mängd data online om allt som en kund gör (Grable et al. 2018).

Favaretto (2020) påvisar att utöver dessa tre grunder som Laney (2001) beskrev Big data utifrån, har det tillkommit fler begrepp under digitaliseringens framfart. Begreppen som tillkommit är sanningshalt, värde, variation och andra egenskaper som förlängning och komplexitet. Dessa begrepp styrker den grundläggande definitionen av Big data som stora mängder data som samlas in från olika källor som människor, maskiner och sensorer (Favaretto, 2020).

Med internets framfart utvecklades molntjänster som beskrivs som platsoberoende, delade virtuella servrar som skapats efter behov. Användaren betalar för molntjänsten vilket skapar expansionsmöjligheter för leverantörerna av tjänsten. Det finns även gratis tjänster som Gmail och Hotmail (Othman & El-Mousa, 2020). Molnbaserade tjänster tillåter företag att dela sin information på ett snabbt sätt till sina kunder och förbättra utnyttjandegraden och minska kostnaderna för företaget. Det finns tre olika service modeller som Marston et al. (2011) nämner vilket är software as a service(SaaS), platform as a service(PaaS) och infrastructure as a service(IaaS). Software as a service fokuserar på att tillhandahålla programvaruapplikationer genom webbaserade program till användarna. Det kan vara allt från Gmail till personliga företagsprogram, dessa kan användarna använda direkt från molnet och behöver därmed inte installera applikationen för att använda tjänsten på datorn. Platform as a service är applikationer som användarna skapat själva eller köpt av en leverantör. När man pratar om applikationer menar man molninfrastruktur som innebär operativsystem, datacenter, nätverk och databashanteringssystem exempel på sådana tjänster är Googles App Engine och Amazons Elastic Compute Platform. Infrastructure as a service är samlade lagringsplatser för företag, där användarna har kontroll över sina data och operativsystem. Dessa tre olika nivåer av användarkontroll av service modeller kräver varierande expertis av kunskap inom IT hos användarna. Det finns fördelar och risker med de olika modellerna menar Marston et al. (2011), dock ligger den största risken hos SaaS eftersom den kräver minst intern expertis. Det är även den modellen som flest använder eftersom det inte kräver stora investeringar i intern datainfrastruktur. Företagen förflyttar

16

kontrollen av utvecklingen till de molntjänstföretag som förser dem med infrastrukturen de betalar för.

Sammanfattningsvis har de företag som kunnat implementera och anpassa sig till digitaliseringen kunnat öka värdeskapande och minimera risk. Anpassningen till mer effektiva och snabbare produktionssystem och innovativa teknologier ger kortare drift och leveranstider och snabbare “time to market” för produkter och tjänster. De kan även minska process och produktvariationer vilket ger högre kvalitet. De kan även adressera nya marknader och skapa disruptiva affärsmodeller enligt Fonseca (2018).

4.2 Digitaliseringen företag

Nu för tiden arbetar företag med stora mängder data både för att ta viktiga beslut men även i det dagliga arbetet (Oncioiu et al. 2019). För att kunna hantera denna stora mängd data måste företagen lära sig att bearbeta den stora mängden data till sin fördel enligt Radun-Alexandru (2017). Han menar även att det inte räcker med att bara kunna hantera stora mängder data för att möta utmaningarna som råder i företagsvärlden. Radun-Alexandru (2017) påpekar att investera i digital teknik anses inte i dagens samhälle som en konkurrensfördel utan som en standard. Enligt Kassenova et al. (2020) har framfarten av digitaliseringen påverkat företagen inom flera olika dimensioner där det inte är enbart tekniken och beslutsprocesserna som förändras hos företagen. Digitaliseringen har påverkat ledningsstrategier, företagskultur och extern kommunikation som resulterat i ökad produktivitet hos de anställda och även nöjdare kunder (Kassenova et al. 2020). Matt et al. (2015) menar att det finns fyra stycken gemensamma element som alla företag måste ta i beaktning vid digital transformation. Användning av teknologier i företagen sätter en ambition för digitaliseringen, vill man vara marknadsledande och sätta sin egen standard eller vill man använda redan etablerad teknologi (Matt et al 2015). Att vara marknadsledande kan ge konkurrensfördelar men kan även vara riskabelt eftersom man är beroende av specifik kompetens. Matt et al. (2015) nämner även förändring av värdeskapande, det vill säga införande av ny teknologi skapar nya affärsmöjligheter. Det kan förändra företagets erbjudande och företaget behöver på nytt identifiera varifrån värde skapas. En effektiv organisation behöver etableras och särskilt behöver hänsyn tas till vart man ska placera de digitala aktiviteterna i företagets struktur. Man behöver identifiera om det är framförallt produkter och processer som påverkas eller om det är kompetenser och förmågor (Matt et al. 2015).

Big data har haft stor påverkan på dagens samhälle och de traditionella affärsmodellerna. Big data hjälper cheferna att hantera, mäta och analysera stora mängder data (Oncioiu, 2019).

17

Cheferna får mer information och lärdom om sin verksamhet vilket ger dem bättre underlag vid beslutsfattande som kan höja prestationsförmågan menar McAfee & Brynjolfsson (2012). De påpekar även att det finns fem extra viktiga ledningsutmaningar för en effektiv transformation till Big data vilket är ledarskap, teknologi, beslutfattande, företagskultur och datakompetens. Big data kan inte ersätta människan men kan förbättra förutsättningarna. Det kommer alltid behövas en företagsledning som kan utveckla och se nya möjligheter samt tänka utanför ramarna. Mcafee & Brynjolfsson (2012) menar att det är viktigt att hänga med i teknologiutvecklingen som förändrats mycket de senaste tio åren. Den nya tekniken är ny för IT-avdelningarna vilket kräver mer arbete för att implementera alla relevanta interna och externa datakällor. Denna förändring av information och hur den skapas samt förflyttas har haft stor påverkan på företagens beslutsfattande, expertisen är inte nu var den brukade vara. Zhang et al. (2015) anser att Big data är ett business fenomen som är här för att stanna och att det är viktigt att acceptera utmaningen tekniken för med sig. Ledaren ska skapa en flexibel organisation som kan minimera ’’Not invented here’’ syndromen. Den rätta datan/informationen ska förses till de personer som förstår problemet och personer som har problemlösningsteknik för att lösa problemet menar Zhang et al. (2015). Företagskulturen har förändrats hos datastyrda organisationer till ’’vad vet vi’’ istället för ’’vad tror vi’’. Detta tyder på en förändring från agerande enbart efter aningar och instinkter hos organisationerna. Personer som kan arbeta med stora mängder data blir allt mer viktiga för organisationer (Zhang et al. 2015). Grover et al. (2018) upplyser att det är viktigt för företagen att bygga upp team med kunniga anställda inom Big data för att dra nytta av förändringarna, bristerna på datakunskaper hos företagen är deras största fiende. Grover et al. (2018) påpekar även att den nya generationen datavetare som tar fram nya tekniker för att hantera stora mängder data kan minska gapet mellan korrelation och orsakssamband. Datavetarna med stora kompetenser kan hjälpa företag att omformulera sina utmaningar och därmed kan Big data kan hantera dem (Oncioiu, 2019). Grover et al. (2018) förklarar att personer med dessa kompetenser är svåra att hitta samtidigt som de finns en stor efterfrågan. Nya företag som skapats under den digitala eran vet och är medvetna om potentialen av Big data. De förstår sin data, hur de ska använda den och hur de ska skapa konkurrensfördelar genom möjligheterna av Big data. Serban radun-alexandru (2017) påpekar att forskning av MIT Center for digital business och McKinsey visade att företag som använder sig av Big data vid beslutfattande processer presterar bättre i ekonomiska och operativa resultat jämfört med företag som inte använder sig av data (McAfee & brynolfsson, 2012). Företagen måste enligt McAfee & Brynolfsson (2012) hitta den rätta balansen mellan data, erfarenhet och sin intuition vid beslutsfattande. En studie gjord av Davenport & Bean (2017) där man undersökt om investeringar i Big data gett fördelar till företagen påvisades positiva resultat.

Radu-18

Alexandru (2017) lyfter fram olika faktorer som påverkar hur företag bedrivs genom att utveckla strategier för framtiden och kom fram till att Big data skapar möjligheter för företag som kan anpassa sig till förändring och inkludera Big data i sin verksamhet. Det krävs även djupa kunskaper inom digitalisering, uppbyggnaden av nya IT-program för att kunna ta del av verktygen som ges och en organisationskultur för att lyckas.

4.3 Digitala Revisorn

Begreppet revision kan enkelt misstolkas för redovisning och därför ges en kort förklaring vad revisorns huvuduppgift innebär. Collin et al. (2017) förklarar att revisorns huvuduppgift är att kvalitetssäkra den finansiella informationen presenterad av företaget där man förvaltar samtliga tillgångar och deras finansiering för att få en övergripande bild. Lombardi et al. (2014) anser dessutom att den traditionella revisionsprocessen går över till en mer kontinuerlig revision där man reviderar hela företagsprocessen och de associerade risker som tillhör, vilket bidrar till att nuvarande problem inom företaget kan hanteras på ett enklare sätt. De som medverkande i deras studie påpekade att revision har gått till att hantera större procentuella data och övervakning av företags processerna. Svanström (2008) beskriver att den största delen inom revision är granskningen av företags finansiella information som utförs av externa revisorer. Öhman (2007) diskuterar betydelsen av revisorn och att det tydligast visar från samhället i form av den ökning lagar och regelverk som berör yrket. Öhman (2007) menar att man kan se ett samband med att tid och resurser läggs ned på revisorsyrket i form av regelverk för de olika områdena: revision, rådgivning och utredningar, därmed skapas ett värde för revisorn. Larsson (2007) diskuterar hur revisorn oberoende är en viktig del gentemot företagen för att visa en rättvis bild som kan stärka aktieägarnas, marknadsaktörernas och samhällets förtroende för bolagets finansiella ställning och dess ledning.

Sammanfattningsvis från ovan är den mest centrala rollen för revisorn att granska förvaltningen eller den ekonomiska informationen och sedan rapportera om granskningen som är gjord. Rapporten är sedan avsedd att användas av diverse människor såsom investerare (Öhman, 2007). Den andra rollen som presenteras är revisorns uppgift att agera som rådgivare, dock är det viktigt att rådgivning som riktar sig till klienter inom revisionsverksamheten följs av lag och god sed som revisorn måste följa för att inte riskera självständigheten och opartiskhet (Svanström, 2008). Även Collin et al. (2017) diskuterar den naturliga processen av rådgivning vid revisionsuppdrag. Vid sidan av revisionsverksamheten har revisorn också möjlighet att agera som rådgivare vid områden som har ett naturligt samband gentemot revisionsverksamheten. Collin et al. (2017) menar att revisionsbyråer kan erbjuda deras klienter rådgivning som en separat tjänst bortom deras lagstadgade uppdrag. Enligt Svanström (2008) har den fristående rådgivningen börjat

19

förekomma mer som en tjänst revisorer erbjuder och blivit en vanligare rutin. Svanström (2008) anser att den fristående rådgivningen fungerar mer som ett bollplank mellan den auktoriserade revisorn och företagsledningen där revisorns roll är att bidra med sin kompetens och hjälpa företagen inom olika områden beroende på deras kunskaper. Denna typ av tjänst efterfrågas enligt Svanström (2008) mer av mindre företag eftersom de inte har samma resurser och kompetens att bibehålla internt i företaget.

En faktor som Larsson (2007) diskuterar är revisorns uppgift att reducera aktörernas osäkerhet genom att man sprider en tillit vid revisionen eller misstro om det finns belägg för det. Därför blir revisorns ansvar desto större eftersom de olika parterna måste ha tillit för att den finansiella informationen om diverse verksamheter är utlämnade på ett korrekt sätt. Revisionen ökar pålitligheten över den finansiella situationen som företagen befinner sig i och revisorns yrkesroll är därmed ett viktigt element för ett fungerande näringsliv och samhälle (Öhman, 2007).

Enligt Orman (2013) skapas ny teknik i syfte att öka effektiviteten för att uppfylla människors behov. Men sådan omedelbar förändring inom teknik skapar också långsiktig osäkerhet och risker. Allen et al. (2006) menar att revisorn måste identifiera de risker som föreligger för att revisionen ska kunna utföras på ett tillförlitligt sätt. Orman (2013) diskuterar hur konstant förändring inom teknik kan öka risken och när den tekniska förändringen accelererar kommer det resultera i en ökning av riskerpå grund av de sociala, ekonomiska och politiska möjligheter som skapas. För mycket ny teknik kan överväldiga många människor inom olika branscher eftersom man måste ta in den nya informationen och anpassa sig efter den på ett nytt och effektivt sätt (Orman, 2013). Enligt Lombardi et al. (2015) är det på grund av den teknologiska utvecklingen som det finns möjlighet att öka analyseringen av information, vilket ökar potentialen för revisorn att blicka mer framåt utifrån den datan vilket i sin tur kan förhindra potentiella problem. Allen et al. (2006) diskuterar de viktigaste egenskaperna som förändrar revisionen som bransch och IT där branschkunskaper finns för att hjälpa revisorn öka dess förståelse av kundernas affärsrisker och de IT-kunskaperna som förväntas hos revisorn då revisorer ofta överskattar sin egna förmåga att hantera deras kunders IT-system. Abou-El-Sood et al. (2015) genomförde en undersökning hur revisorer uppfattar deras användande samt betydelsen av revisionsteknik. Undersökningen visade att revisorerna anser att teknik är en av de viktigaste delarna för att göra riskbedömningar och för att förbättra revisionskvaliteten till deras klienter. De största hindren för användningen av revisionsteknik ansågs vara utbildning, förståelse och kompetens. Enligt Allen et al. (2016) studie menar IT-specialister att de ser fler risker när företagen ska implementera nya affärssystem än vad revisorn gör. Men samtidigt anser de IT-specialisterna att revisorerna anser själva att de har tillräckliga kunskaper för att kunna hantera dessa system och därmed inte behöver ta hjälp av IT-specialisterna.

20

Bierstaker et al. (2001) diskuterar hur de risker inom revisionen kommer att förbli ouppmärksammade om endast traditionella metoder vid test av kontroller fortsättningsvis används. Eftersom klienterna väljer att använda sig av elektronisk lagring för att öka deras effektivitet blir det därmed svårare att revidera genom den traditionella metoden. När då en revisor möter avancerade informationssystem kommer personen ha större svårigheter att minimera eventuella risker till en acceptabel nivå om revisorn endast förlitar sig på substansgranskning. Allen et al. (2006) fortsätter att diskutera hur den inneboende risken och kontrollrisken påverkas av klienternas nya affärssystem till en sådan grad att revisorernas IT-kompetens kan anses vara betydligt viktigare än deras grundliga kunskap. Den komplexitet i de finansiella rapporterna inom revisionen har ökat och därmed har IT-stödet i revision blivit en allt viktigare faktor (Allen et al. 2006).

Vasarhelyi et al. (2010) diskuterar det stora behovet av forskning i fråga om revisionsutbildningen och den karriärsutveckling som följer för att styra yrket mot en mer realtids ekonomi. Även Lombardi et al. (2014) diskuterar nödvändigheten av att den traditionella redovisningen genomgår en nödvändig förändring för att bli mer väsentlig för realtids ekonomin. Chan & Vasarhelyi (2011) upplyser att revisorns roll kommer att utvecklas från den traditionella processen där man utför långa revisionsförfaranden till att istället undersöka mer och mer avvikelser och förebygga bedrägerier. Därmed måste revisionen hänga med i den kommande utvecklingen inom yrket för att effektivt möta aktörernas olika behov. Den teknologiska utvecklingen ställer högre krav på revisorns kompetens, speciellt hur revisorns analytiska förmåga samt kunnighet för deras kunders system (Vasarhelyi et al. 2010, Hunton & Rose, 2010. Curtis et al. 2009). Enligt Curtis et al (2009) förutsätts det att den framtida revisorn förstår och kan hantera kundernas interna system och deras kontroller, detta kommer ställa högre krav på revisorns förmåga att analysera på ett effektivt sätt. När revisorns förmåga att förstå dessa informationssystem och kontroller förbättras därmed den analytiska förmågan och man kan snabbare upptäcka eventuella bedrägerier. Hunton & Rose (2010) är också inne på samma spår där man anser att den viktigaste egenskapen för den framtida revisorn är att upptäcka olika mönster av komplicerad information. De revisorer som inte besitter de egenskaper för att förstå företagens system riskerar att få problem med den komplexitet som den nya teknologin medför när man behandlar dessa olika företagssystem (Vasarhelyi et al. 2010, Curtis et al. 2009). Utöver de grundläggande egenskaperna som revisorn innehar inom redovisning måste man utöver lära sig implementeringen av hårdvaran och de specifika applikationer som företagen hanterar. Denna egenskap blir desto viktigare för att underlätta för revisorn att förstå varför systemen fungerar som de gör och hitta potentiella felaktigheter för de olika situationerna (Vasarhelyi et al. 2010).

21

Enligt Vasarhelyi et al. (2010) kommer den framtida redovisningsinformationen att förändras hur den hanteras, tas emot och analyseras av revisorer på grund av realtids ekonomin. Även Lombardi et al. (2015) diskuterar hur företagen har möjlighet redan nu att tillhandahålla information i realtid gentemot samhället men väljer att inte göra det. Framtidens revisor bör därmed enligt Vasarhelyi et al. (2010) ha kunskaper inom tre primära områden för att förenkla revisorn att hantera dess arbetsuppgifter: attityder, beteenden och tekonologiska kompetenser.

Attityder menar Vasarhelyi et al. (2010) hur revisorn bör ha en syn på omvärlden och hur det är förknippat med revisionsyrket. Det kommer krävas en större öppenhet från revisorn då man måste kunna reagera på ett effektivt sätt på de teknologiska förändringarna som sker såsom affärsprocesser, sociala trender och redovisningsstandarder.

Beteenden indikerar förhållandet mellan revisorn, klienter, regulatorer, revisionsgrupper och teknologi. Arbetet kommer bli mer virtuellt och fysiska möten kommer minska mer och mer. Därför krävs det en god utbildning i hur man bör agera vid virtuella möten med klienter och medarbetare för att genomföra ett effektivt arbete. Förståelse för de verktyg som erbjuds är en av de viktigaste egenskaperna revisorerna måste besitta för att utveckla deras beteende kunskaper Vasarhelyi et al. (2010).

Teknologiska kompetenser omfattar objektiv kunskap som därmed inkluderar specifik kunskap och färdigheter för att kunna konceptualisera, implementera och hantera revision i realtid. Revisorn har alltid behövt hålla sig uppdaterad både inom standarder men också den teknologiska biten. Dock ställs det högre krav nu eftersom den teknologiska utvecklingen vuxit och därmed en högre förståelse för företagssystemen Vasarhelyi et al. (2010).

Enligt Bierstaker et al. (2001) kommer teknologin att ha en dramatisk påverkan i stort sett inom alla områden av revisionsprocessen. Från revisionsprogram till mjukvara blir de kapabla till att testa hela klientpopulationen hos revisorn som skapar ett större underlag för revisorn att analysera. Den teknologiska utvecklingen är grundläggande för att förstå klienternas egna affärsprocesser eftersom revisorns intressenter fortsätter att skifta mot en mer elektronisk lagring för att öka effektiviteten. Bierstaker et al. (2001) menar att de revisorer som följer trenden och utvecklingen kommer belönas inom effektivitet hos deras kunder. Både Curtis et al. (2009) och Hunton & Rose (2010) lägger vikt på det ansvaret som revisorer har för att utbilda de framtida revisorerna för att förbereda dom för den teknologiska miljö som de kommer att befinna sig i.

22

4.4 IT- Revision

IT-revision utvecklades från den finansiella revisionen under 1960-talet enligt Pathak (2005). Efterfrågan på tekniska revisorer har blivit en affärsverksamhet som kommer att växa då IT blir allt mer integrerat i företagens verksamhet menar Bradford et al. (2020). Även Stoel et al. (2012) tar upp vikten av IT revisorer då företagen investerar mer inom IT och har stort förtroende för implementerade IT lösningar. Framför allt inom de stora revisionsföretagen som har till uppgift att förbättra effektiviteten för kunderna då efterfrågan på IT revisorer ökat enligt Manson et al. (2001). Manson et al. (2001) tar även upp att IT-revisorer är tillförlitliga och noggranna vilket medför en ökad kvalitet på revisionen eftersom IT-revisorer kan hjälpa revisionen med utvärderingen på deras IT-system. Det gör också att revisionsrisken minskar enligt Axelsen et al. (2017). Effektiva IT-kontroller kan vara avgörande för att säkerställa att affärssystemen är tillförlitliga och skyddade mot oväntade störningar och avbrott. Enligt Merhout et al. (2008) klassificeras man som en IT-revisor om man har djupare kunskap inom antingen informationsteknik, IT-styrning eller datavetenskap och att förstå företagens system som används i verksamheten. IT-revisioner utförs både av internrevisorer som arbetar för det företag som är föremål för revision och externa revisorer anställda av organisationen (Barta, 2018).

De aktiviteter som en IT-revision genomför är omfattande, bland annat ingår följande uppgifter; granska dokumentation för affärsprocesser, hantera och utvärdera applikationer såsom företagssystem, testa noggrannheten och giltigheten av data i databaser och att testa åtkomstkontroller till applikationer samt analys av risker och intern kontroll kopplade till IT system och förbättringsförslag. Dessa aktiviteter kan skifta från detaljerade uppgifter till analyser på hög nivå, vilket gör att IT-revisorer kan verka på olika nivåer inom organisationen enligt Merhout & Havelka (2008).

Syftet med IT-revision menar Pathak (2005) är att försäkra ledningen om att de informationssystem som används uppnår de mål som har satts upp men även att systemen inte skapar risker för företaget. Zhixiong et al. (2010) tycker att IT-revisorns roll är att stärka säkerhetsgarantin kring de informationssystemen som företaget arbetar inom. Fördelen med en IT-revision är att man kan till en viss nivå säkerhetsställa att informationssystemet fungerar korrekt genom att till exempel människor med behörighet bara kan komma åt data. Stoel et al. (2012) anser att IT-revision har möjlighet att stärka upp svaga områden och se möjligheter då de undersöker och utvärderar verksamheterna. Merhout & Havelka (2008) tar även upp att IT-revision kan användas för att förhindra att företag gör olagliga handlingar genom att hjälpa företagen att följa regelverk och standarder för att uppfylla lagkrav eller lagstadgade krav. När företag vet om att deras innehåll kan granskas elektroniskt utav en IT- revisor, blir de inte lika benägna till att handla olagligt. IT-revisionen är ett komplicerat

23

område och när automatiseringen ökar och användningen av IT-infrastruktur blir allt mer integrerat inom företagen leder det till mer och mer risker. Det gör att IT-revision behövs ännu mer enligt Barta (2018)

IT-revisorn kan även arbeta med vägledning inom IT-styrning genom att de kan belysa organisationens IT brister i system som påverkar företagens information och kan ha påverkan på IT-styrningen enligt Weill et al. (2004). Merhout & Havelka (2008) belyser att IT revisionen kan bidra till att företaget på ledningsnivå blir medvetna om och länkar IT-strategin till företagets övergripande affärsstrategi. IT-revisorn kan även göra ledningen uppmärksam på och säkerställa att IT policys upprättas och implementeras

4.5 Sammanfattning teoretiska referensram

Utifrån de teoretiska faktorer som tas upp i den teoretiska referensramen för studien, har en modell skapats för att undersöka och analysera den information som framtagits från intervjuer som genomförts. Modellen ska ge läsaren en tydligare bild och skapa struktur i analyskapitlet. Utgångsfaktorerna för att diskutera om revisorns yrkesroll har påverkats är i denna modell: branschtrender, digitaliseringen och utbildning med underliggande bakgrundsfaktorer.

Digitaliseringen har påverkat företagsvärlden på flera olika områden allt från företagens struktur till hur arbetsuppgifter utförs (Kassenova et al. 2020). Det som tas upp i modellen som underliggande faktorer som påverkat revisorns yrkesroll genom utvecklingen av digitaliseringen är IT-infrastruktur, revisionsrisken och automatiseringen. Dessa tre faktorer har haft en betydande roll i de flesta företagen i flera branscher de senaste 30 åren. IT-infrastruktur summerar allt från molntjänster till Big data som tagits upp tidigare i den teoretiska referensramen Marston et al. (2011). Av den nya IT-infrastrukturen sker det förändringar av arbetsprocessen hos företagen som ständigt blir mer digitaliserade och fler processer blir mer automatiserade Parida et al. (2018). Revisionsrisken handlar om

24

tillförlitligheten hos de nya system som företagen använder sig av och om de nya systemen minskar risken för att missa fel hos kunderna (Manson et al. 2001. och Axelsen et al. 2017). Branschtrender beskriver den förändring som sker inom yrket på grund av yttre faktorer från samhället men även inifrån från byråerna själva. De tre huvudfaktorerna som det ligger fokus kring är rådgivning, efterfrågan och reglering. Rådgivning har ökat hos byråerna det senaste decenniet vilket gör att revisorns arbetsuppgifter förändras anser Öhman (2007). Det finns regleringar kring hur rådgivningen får gå till mellan revisorn och kunden vilket påverkar möjligheterna till rådgivning och vilken tjänst som revisorn utför. Revisionsyrket styrs av regleringar som är väldigt strikta om vad som får göras och hur det får gå till Svanström (2008). Efterfrågan innebär inte enbart den efterfrågan för revisorn från kunder utan även efterfrågan av nya revisorer.

Utbildning ligger som en gemensam nämnare mellan digitaliseringen och branschtrender eftersom den påverkas av båda två. Digitaliseringens framfart har påverkat den utbildning och kunskap som behövts för flertalet branscher om inte alla branscher Vasarhelyi et al. (2010). Vad som anses vara standardkunskaperna inom data har förändrats mycket under de senaste åren (Radun-alexandru.2017) Utbildning inom data har blivit en större faktor vid anställning för arbetsgivarna (Curtis et al. 2009. Hunton & Rose 2010).

25

5. Empirisk Metod

I detta kapitel beskrivs val av datainsamlingen för empirin samt urval, operationalisering, analysmetod, kvalitetsdiskussion och etik.

5.1 Forskningsdesign

5.1.1 Val av datainsamlingsmetod

Enligt Bryman & Bell (2017) är intervjuer den mest använda metoden inom kvalitativ forskning vid insamling av empiri. Intervjuer är enligt Alvehus (2019) en effektiv metod för den kvalitativa studien eftersom man får en möjlighet att integrera med respondenterna på ett sätt som inte är lika djupgående som vid en enkätundersökning. Eftersom intresset vid en kvalitativ intervju är riktat mot respondentens uppfattning krävs det att frågorna är utformade mot det generella och inte blir för specifika när man formulerar frågorna (Bryman & Bell, 2017, Bell & Waters, 2014). När frågorna formuleras på det sättet får respondenten möjlighet att röra sig i olika riktningar och kan bidra med ett bredare svar. Inom den kvalitativa intervjun finns enligt Bryman & Bell (2017) två olika intervjuformer som ostrukturerade och strukturerade intervjuer samt en blandning av de två som semistrukturerade intervjuer. Denna undersökning är baserad på semistrukturerade intervjuer som enligt Bryman & Bell (2017) är att föredra om vi som forskare har en tydlig bild av vilket fokus som läggs i analysen. Den semistrukturerade intervjun enligt Alvehus (2019) omfattar öppna förberedande frågor i form av en intervjuguide eller ett bredare tema som samtalet bör centreras kring. Detta bidrar till att intervjuaren har en möjlighet att få fram bredare svar från respondenterna och har möjlighet att ställa följdfrågor på det som respondenten har sagt. Intervjuguiden används mer som ett manus där respondenterna har större frihet att utforma sitt svar på deras egna sätt (Bryman & Bell, 2017). Frågor som inte ingår i intervjuguiden går också att ställa om intervjuaren anser det relevant för ämnet utifrån det respondenten har sagt.

Bell & Waters (2014) tar upp intervjumetodens fördel av att vara flexibel då man kan följa upp idéer och svar från respondenterna samt hur respondentens svar avges vid tonfall och pauser och därmed kan information avslöja mer underliggande motiv än vad ett svar som är skriftligt. Det förutsätts därmed att intervjuaren är uppmärksam på respondentens svar och följer upp med eventuella följdfrågor för att få ut en större mängd information. Därför är det lämpligt att spela in intervjun istället för att enbart använda sig av anteckningar eftersom det kan vara ett distraherande moment (Alvehus, 2019). I denna studie har intervjuerna spelats för att sedan transkriberas i efterhand då man också kan gå igenom mer specifikt vissa delar