I den diskursordning som skapas mellan 1998 till 2014 genom Sverige-kuriren, SD-Kuriren och åtgärdsprogrammet för kvinnors trygghet i vardagen är tre diskurser identifierade: familjediskursen, reproduktionsdiskursen och offerdiskursen. En förändring som gått att konstatera är förändringen av teman som på olika sätt reglerar kvinnan och framställer en önskad norm av henne. Mellan 1988 till 1993 i Sverige-kuriren och SD-Kuriren dominerade utsagor om kvinnans familjeliv i familjediskursen. Reproduktionsdiskursen som dominerade i
Sverige-kuriren mellan åren 1988 till 1991 innehöll utsagor om kvinnans
reproduktionsegenskaper, diskursen kan ses som en ny form av artikulering av
familjediskursen då den tillförde ämnet reproduktion och utökade regleringen av kvinnans förhållande till familjebildning. Diskurser som blandas på ett konventionellt sätt där
exempelvis normer och regler tillförs kan tyda på att det finns en drivkraft som upprätthåller en dominerande diskursordning genom en härskande social ordning.127 En sådan härskande ordning skulle i min studie kunna vara utsagorna i familje- och reproduktionsdiskursen som på olika sätt begränsar kvinnan. Exempelvis begränsades kvinnans arbetsliv i familjediskursen och kvinnans användning av p-piller i reproduktionsdiskursen. Att det främst är kvinnan som begränsas kan tyda på att familjediskursen och reproduktionsdiskursen är en del av en större patriarkal social ordning som reproduceras genom dem. Dessa två diskurser reglerar alltså kvinnan och mannens relation främst genom att begränsa kvinnan.
En annan typ av förändring som går att konstatera är temat kring kvinnans rädsla som
framträder i offerdiskursen genom SD-Kuriren och åtgärdsprogrammet för kvinnors trygghet i vardagen. I SD-Kuriren mellan åren 1991 till 1999 reglerade genuskontraktet den svenska
kvinnans relation till den icke-svenska mannen ur perspektivet brottsoffer och gärningsman. Under denna period har utsagor om svenska kvinnors rädsla att utsättas för brott av okända ickesvenska gärningsmän dominerat diskursen. 15 år senare när åtgärdsprogrammet för kvinnors trygghet i vardagen utkom är offerdiskursen fortfarande levande. Dock i förändrad
127
40
form då det istället är kvinnans allmänna rädsla att utsättas för brott som dominerarar diskursen. Kvinnans rädsla är ett tema som även går att koppla till forskningsläget, både Mulinari och Neergaard samt Magnusson visade i sina studier att kvinnan framställs som rädd och i behov av skydd. En liknande uppfattning förekom i Johanssons, Wendts och Åses artikel där de lyfte kvinnans symbolik i förhållande till nationen då budskapet var att kvinnan ska skyddas för att den nationella ordningen ska upprätthållas. Min uppfattning är att
offerdiskursen och temat kring kvinnans rädsla visar att det finns tendenser till nationalistiska inslag genom att kvinnan framställs som rädd och i behov av skydd.
En gemensam faktor för alla diskurserna är de återkommande utsagorna som begränsar kvinnan på olika sätt. Med genuskontraktet som utgångspunkt i min analys går det att konstatera att samtliga dokument producerat utsagor med förhållningsregler kring hur en kvinna ska vara i olika situationer. Någon liknande motsvarighet för hur mannen ska vara har ej gått att identifiera. Fairclough menar att diskurser kan påverka och konstruera sociala relationer och identiteter.128 I min studie verkar det främst finnas en påverkan av kvinnans identitet och relationer.
Den sista dimensionen i Faircloughs tredimensionella modell, den sociala praktiken kan användas till att analysera vilken bredare social praktik textdimensionen och den diskursiva praktiken är en del av.129 Exempelvis kan forskaren analysera om den diskursiva praktiken reproducerar diskursordningen eller om den förändras så att social förändring kan uppstå.130 Min slutsats kring den sociala praktiken är att det existerar en diskursordning som
tillsammans med diskurserna reglerar och begränsar kvinnan på olika sätt. Denna diskursordning reproduceras och förändras främst genom att olika reglerande teman om kvinnan tar form. Samtidigt saknas utsagor som reglerar mannen på liknande sätt. Detta kan tyda på att diskurserna är en del av en större patriarkal social praktik då de producerar samt reproducerar ett ojämlikt maktförhållande mellan kvinnan och mannen genom att endast begränsa kvinnan. Kopplingen till Hirdmans teori kring genuskontrakt blir här tydlig då hon menar att kontraktet inte är en överenskommelse på lika grunder utan ett kontrakt där mannen med makt definierar den andre utan makt, det vill säga kvinnan. I den diskursordning som presenterats är det just kvinnan som definieras samtidig som en definition av mannen ej gått
128 Marianne Winther Jörgensen, Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur AB,
2011, 73.
129
Ibid, 237.
41
att identifiera. Min slutsats är att det finns ett ojämlikt maktförhållande som reproduceras då det endast är kvinnan som definieras i diskurserna och den diskursordning de bildar.
Förändringen av genuskontraktet i det empiriska materialet syns i de olika teman som på olika sätt begränsar kvinnan genom att beskriva hur hon ska vara i genuskontraktets olika
situationer. Utsagorna har reglerat kvinnans familjeliv i familjediskursen, kvinnans
reproduktionsegenskaper i reproduktionsdiskursen och kvinnans rädsla i offerdiskursen. En gemensam faktor för alla diskurser är att de saknats utsagor som reglerar mannen.
Genuskontraktet i min studie har visat sig fokusera på en reglering av kvinnan istället för förhållandet mellan mannen och kvinnan. Inom forskningsläget finns en liknande uppfattning där kvinnan framställs som en viktig nyckelperson i SD:s politiska retorik. Exempelvis visade Gustafsson och Karlsson i sin studie att kvinnan framställdes som en sammanhållande och viktig länk i den normativa kärnfamiljen.131 Även kring temat rädsla tilldelades kvinnan en slags nyckelroll som offer i ett samhälle i kris där hon saknar möjligheten att röra sig tryggt. Detta visade exempelvis Magnusson i sin studie av åtgärdsprogrammet.132 Denna orättvisa reglering av kvinnan och tilldelning av uppgifter kopplade till henne kan tyda på att ett ojämlikt maktförhållande reproduceras genom diskurserna i en större social praktik som SD:s domän är en del av.
Mitt resultat visar att SD historiskt från 1988 till 2014 framför en sorts kritik mot det för tidpunkten aktuella samhället. Det finns tendenser till en nostalgisk romantisering av äldre samhällsuppfattning under partiets tidiga år. Exempelvis framgick detta i familjediskursen där budskapet var att kvinnan skulle vara hemma med barnen istället för att arbeta. Ett liknande exempel framgick även i reproduktionsdiskursen där kvinnans sexualitet begränsades till hennes reproduktionsegenskaper. I åtgärdsprogrammet för kvinnors trygghet i vardagen från 2014 kan en liknande tendens avläsas då dagens samhälle beskrivs som extremt otryggt för kvinnan, detta ställningstagande kan tolkas som att tryggheten var bättre förr. Ett förslag på framtida forskning inom området skulle exempelvis kunna vara en studie av SD:s aktuella politik för att undersöka om de konservativa och nostalgiska inslagen fortfarande
förekommer. Har SD förändrats och anpassat sig till dagens samhälle, eller finns budskapet om att allt var bättre förr fortfarande kvar? Att applicera denna typ av frågeställning i framtida forskning om SD ser jag som viktigt. Partiet verkar ha en tendens att via sin politik
131
Emma Karlsson, Elina Gustafsson. Kön och sexualitet sett ur Sverigedemokraternas perspektiv, Blekinge tekniska högskola, 2010, 3.
132 Natalie Magnusson, Kvinnor, trygghet och ideologi En kritisk text- och diskursanalys av
42
reproducera äldre uppfattningar och ständigt referera till att dessa normer fungerat bra tidigare. Därför är det viktigt att kritiskt fortsätta forska kring SD, både för att förstå partiets politik men även för att förstå varför SD blivit ett av de största partierna i Sverige. Ett land vars politiska styre kan uppfattas som en global pionjär inom antirasistisk politik, människors lika värd och jämställdhet mellan könen.133
133 Catrin Lundström, Tobias Hübinettea, Three phases of hegemonic whiteness: understanding racial
43
Referenser
Axelsson, Madelene & Borg, Kristian. Sverigedemokraternas svarta bok. Stockholm: Verbal förlag, 2014.
Beck, Ulrich. Risk Society. Towards a new modernity. London: Sage Publications, 1992. Bergström, Göran & Boréus, Kristina. Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, 2012.
Camilla. Som man bäddar får man ligga. SD-Kuriren. Nr 18, 1992: 9. Connell, Raewyn. Om genus. Göteborg: Daidalos, 2009.
Eduards, Maud. Kroppspolitik – Om Moder Svea och andra kvinnor. Stockholm: Atlas, 2007. Ekman, Mikael & Larsson, Stieg. Sverigedemokraterna: den nationella rörelsen. Stockholm: Ordfront förlag, 2001.
Fairclough, Norman. Analysing discourse: textual analysis for social research. New York: Routledge, 2003.
Fairclough, Norman. Critcal Discourse Analysis The Critical Study of Language. Malaysia: Pearson Education, 2010.
Fairclough, Norman. Discourse and Social Change. Oxford: Polity Press, 1992.
Fairclough, Norman. Media discourse. London: Edward Arnold, 1995.
Fairclough, Norman. Language and Power Second Edition. Malaysia: Pearson Education, 2001.
Forskare varnar för p-piller. Sverige-kuriren. Nr ¾, 1988: 8.
Gustafsson, Elina & Emma, Karlsson. Kön och sexualitet sett ur Sverigedemokraterans
perspektiv, Blekinge tekniska högskola, 2010.
44
Har svenska folket någon framtid?. SD-Kuriren. Nr 21, 1993: 4.
Hebert, Antita. Var rädd om dig! Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och
dagspress. Stockholms universitet. 2007.
Hirdman, Yvonne. Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Kvinnovetenskaplig tidskrift. Nr 3, 1988: 49.
Hirdman, Yvonne. Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB, 2001. Hirdman, Yvonne, Gertrud, Åström. Kontrakt i kris. Helsingborg: Schmidt, 1992.
Hübinettea, Tobias, Lundström, Catrin, Three phases of hegemonic whiteness: understanding racial temporalities in Sweden. Social identities. Vol 20, Nr 6: 425.
Johansson, Maria, Wendt, Maria & Cecilia Åse. Kön och nation i vardagen och vetenskavetenskap. Statsvetenskaplig Tidskrift. Nr 3, 2007: 241-258.
Johansson, Rune. Dubbel exil. Historisk tidskrift. Nr 128:3, 2008: 565.
Jörgensen Winther, Marianne & Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod, Indien: Studentlitteratur AB, 2011.
Klarström Anders. Jugoslaven – inbördeskrig. SD-kuriren. Nr 26, 1996: 5.
Magnusson, Natalie. Kvinnor, trygghet och ideologi. En kritisk text- och diskursanalys av
Sverigedemokraternas åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen. Linnéuniversitetet,
2016.
Marianne. En ”vanlig” svensk kvinnas betraktelser. SD-Kuriren. Nr 9, 1990: 17.
Mulinari, Diana & Anders Neergaard. We are Swedishdemocrats because we care for others:
Exploring racism in the Swedish extreme right. Linköpings universitet, 2014.
N.L. Den svenska folkstammens utdöende. Sverige-kuriren. Nr 13, 1991: 8.
Perry L. Samuel, Andrew L Whitehead. Is a ”Christian America” a more patriarchal America? Religion, politics and traditionalist gender ideology. Canadian review of sociology. Nr 56, 2019: 151.
45
Sverigedemokraterna 25 år: Jubileumsskrift: 1988-2013, Sverigedemokraterna, Stockholm,
2013.
Sverigedemokraterna. Åtgärdsprogrammet för kvinnors trygghet i vardagen, 2014.
https://sd.se/wp-content/uploads/2014/09/Trygghet-kvinnor.pdf (Hämtat 2019-01-29) Thurén, Torsten. Källkritik. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1997.
Tommy. Moskétilstånd. SD-kuriren. Nr 26, 1996: 13.
V. Marie. Och så var vi där igen. SD-Kuriren. Nr 16-17, 1992: 8.
Vet svenskarna vad som krävs för att de skall kunna behålla sitt land?. Sverige-kuriren. Nr 7/8, 1989: 3.
Westberg, Jörgen. Kris i befolkningsfrågan. Sverige-kuriren. Nr 2, 1988: 9.