Lärande och samhälle Historiska Studier Kandidatuppsats 15 Högskolepoäng
Kvinnan enligt Sverigedemokraterna
En kritisk diskursanalys av Sverige-kuriren, SD-Kuriren och
SD:s åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen
Mikael Zientara
Handledare: Robert Nilsson Mohammadi Examinator: Thomas Småberg
1
Sammanfattning
Studiens övergripande syfte har varit att studera hur SD:s kvinnosyn förändrats sedan partiet grundades genom en kritisk diskursanalys av SD:s partiorgan Sverige-kuriren (1988–1991),
SD-Kuriren (1991–1999) och SD:s åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen (2014).
Syftet har realiserats genom en analys av det empiriska materialet där professor Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt fungerat som teoretisk utgångspunkt, tillsammans med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som fungerat som metod för studien.
Tre diskurser som går att koppla till Hirdmans teori kring genuskontrakt har identifierats: familjediskursen, reproduktionsdiskursen och offerdiskursen. Samtliga diskurser innehåller uppfattningar där det främst är kvinnan som regleras i genuskontraktets olika situationer. Det mest framträdande genuskontraktet i studien reglerar kvinnans och mannens relation inom kärnfamiljen. Exempelvis finns ett framträdande tema i familjediskursen där budskapet är att kvinnan ej bör arbeta utan istället vara hemma med barn och ta hand om hushåll. I
reproduktionsdiskursen förekommer även ett reglerande budskap kring kvinnans reproduktionsegenskaper som säger att hon inte bör använda p-piller och abort då detta minskar den svenska nativiteten. Vidare visar studien även på ett genuskontrakt i
offerdiskursen där kvinnans relation till mannen bygger på rädslan att utsättas för brott. I detta kontrakt finns tendenser till en uppfattning där mannen ses som kvinnans beskyddare.
Studiens resultat visar vidare att genuskontraktet förändrats mellan 1988 till 2014 genom en förändring av teman som på olika sätt reglerar kvinnan och framställer en önskad norm av henne. Exempelvis dominerade utsagor om kvinnans familjeliv och reproduktionsegenskaper i det empiriska materialet mellan 1988 och 1993. Under perioden från 1991 till 2014
dominerar istället teman och uppfattningar kring kvinnans rädsla att utsättas för brott av icke-svenska män samt okända gärningsmän.
Under SD:s tidiga år tilldelades kvinnan främst en roll som moder och barnaföderska i
kärnfamiljen. Senare har denna roll övergått till en framställning av kvinnan där hennes rädsla stått i fokus. Det beskrivs bland annat att kvinnan är rädd för att utsättas för brott i ett
risksamhälle där brott från både icke-svenska män samt okända gärningsmän mot kvinnor utmålas som vanligt förekommande.
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning……...1
Inledning……...………...4
Syfte och frågeställning……….………...5
Forskningsläge….………...6
Teori…...………..11
Genus………...…...………..11
Genussystemets tre formler…..………..………...12
Hirdmans genussystem………. ………..……….13
Hirdmans teori i min studie………...14
Metod ………...………...15
Materialurval………...15
Faircloughs kritiska diskursanalys………16
Den tredimensionella modellen………18
Textdimensionen………...18
Diskursiv praktik………...18
Social praktik……… ………...19
Genomförande analys ………..19
Analys ………...20
Analys av den diskursiva praktiken………. ………20
Familjediskursen ………..20
3
Offerdiskursen………...23
Offerdiskursen och åtgärdsprogrammet för kvinnors trygghet i vardagen…………...25
Textdimensionen……….……….….…....27
Textanalys av familjediskursen……….………....27
Vet svenskarna vad som krävs för att de ska kunna behålla sitt land?……….…………27
En ”vanlig” svensk kvinnas betraktelser...………...28
Textanalys av reproduktionsdiskursen…………...30
Vet svenskarna vad som krävs för att de ska kunna behålla sitt land?……….…………30
Den svenska folkstammens utdöende……….………..31
Textanalys av offerdiskursen……….………...32
Och så var vi där igen.……….……….32
Jugoslavien - inbördeskrig……….………...32
Kvinnovåldets sociala konsekvenser för jämställdheten……….………..33
Hedersvåld och annat kulturellt motiverat kvinnovåld……….………34
Resultat……….………..……….35
Genuskontraktet i Sverige-kuriren, SD-Kuriren och åtgärdsprogrammet………...…….35
Förändringen av genuskontraktet………..39
4
Inledning
Debatter kring SD brukar ofta behandla frågor som rasism, politisk ideologi eller partiets våldsamma historia. I en artikel i tidningen Metro från 2016 har fem akademiker vid bland annat Göteborgs och Lunds universitet försökt besvara om SD är ett rasistiskt parti eller inte. Andreas Johansson Heinö statsvetare vid Göteborgs universitet menar att partiet bör ses som ett nationalistiskt eller populistiskt parti då de inte utgår från en rasistisk ideologi i exempelvis partiprogram och politiska förslag.1 Historikern Henrik Arnstad betraktar istället SD som ett fascistiskt parti, han har i sin bok Älskade Fascism studerat hur SD:s samtida politiska ideologi ser ut. Resultat visar att det i delar av SD:s politiska skrifter fram till år 2014 förekommit inslag av generisk fascism och neofascism.2 Arnstad argumenterar även för att SD ej ska betraktas som ett populistiskt parti då det skiljer sig från andra populistpartier som exempelvis Dansk Folkeparti som brukar kritisera välfärdsstaten och önskar nedmontera den genom exempelvis lägre skatter. SD agerar snarare tvärt om då de hyllar det
socialdemokratiska folkhemmet och ser det som samhällsideal.3
En annan ofta förekommande debatt behandlar den våldsamma historien från SD:s tidiga år. SD grundades 1988 av personer med anknytning till rörelsen Bevara Sverige Svenskt (BSS).4 Partiet saknade från början en stabil organisation vilket resulterade i att de främst fokuserade på olika typer av gatuaktiviteter i syfte att skapa uppmärksamhet.5 Aktiviteterna drog oftast till sig motdemonstranter vilket resulterade i våldsamma sammandrabbningar mellan motdemonstranter och ungdomar från SD:s ungdomsförbund.6
Ovanstående perspektiv kring studier av SD är enligt min uppfattning återkommande, men kan andra forskningsperspektiv användas för att problematisera SD och deras historia? Detta är något min studie kommer undersöka genom att problematisera SD:s kvinnosyn ur ett genusperspektiv och studera hur kvinnan framställs i det genuskontrakt som förekommer i ett urval av politiskt material från SD.
1https://www.metro.se/artikel/%C3%A4r-sd-ett-rasistiskt-parti-fem-experter-svarar-xr (2019-02-09) 2
Kristian Borg, Madelene Axelsson, Sverigedemokraternas svarta bok, Stockholm: Verbal förlag, 2014, 134.
3
Ibid, 134-135.
4 Mikael Ekman, Stieg Larsson, Sverigedemokraterna den nationella rörelsen, Stockholm: Ordfrond förlag, 2001, 3 Ibid, 134-135.
4
Mikael Ekman, Stieg Larsson, Sverigedemokraterna den nationella rörelsen, Stockholm: Ordfrond förlag, 2001, 108.
5 Kristian Borg, Madelene Axelsson, Sverigedemokraternas svarta bok, Stockholm: Verbal förlag, 2014, 96. 6
5
Studien kommer även undersöka hur kvinnans position i genuskontraktet har förändrats över tid från att partiet grundandes 1988 fram tills 2014 när SD publicerade sitt åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen. Min motivation är att tillföra forskningsfältet ett historiskt genusperspektiv genom att studera kvinnans situation under en längre period från år 1988 till 2014.
I SD:s principprogram från 2014 förekommer bestämda uppfattningar kring kärnfamiljen och jämställdhet. Paritet skriver att de bejakar naturliga egenskaper i form av familj samt att de eftersträvar ett jämställt samhälle.7 De skriver även att män och kvinnor har exakt samma värde samt att de ej har en bestämd uppfattning kring hur kvinnor eller män ska bete sig, utbilda sig eller arbeta med.8 Men har det alltid varit så här? Genom att studera förändringen i SD:s politiska material över tid är min motivation att kunna stärka en historisk
problemställning inom forskningsfältet kring SD och partiets förändring. År 2019 är det 31 år sedan SD grundandes.9 Under tidsperioden har SD agerat för att förändra och skapa en bild av sig själva som ett seriöst parti. Exempelvis undvek partiet under ett antal år att bilda
ungdomsförbund då tidigare försök flertal gånger resulterat i att förbunden börjat samarbeta med våldsamma nazistiska organisationer.10 Att ett parti som SD avvaktar med att bilda ungdomsförbund av en sådan anledning kan uppfattas som en svårighet att göra upp med historien. Men går det att se denna vilja till förändring och ökad legitimitet som politiskt parti även ur ett genusperspektiv?
Syfte och frågeställning
Det övergripande syftet med min studie är att visa hur SD:s kvinnosyn har förändrats sedan partiet grundades. För att realisera studiens syfte har jag formulerat följande frågeställningar:
Vilket genuskontrakt förekommer i Sverige-kuriren (1988-1991), SD-Kuriren (1991-1999) och partiets åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen (2014)?
Hur har kvinnans position i genuskontraktet som förekommer i Sverige-kuriren,
SD-Kuriren och partiets åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen förändrats
mellan åren 1988 till 2014?
7
https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf (2019-01-16)
8https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf (2019-01-16) 9
Mikael Ekman, Stieg Larsson, Sverigedemokraterna den nationella rörelsen, Stockholm: Ordfrond förlag, 2001, 108.
6
Mitt empiriska material är medvetet avgränsat i två delar. En historisk del som inkluderar partiorganen Sverige-kuriren som utkom mellan år 1988-1991 och SD-Kuriren som utkom mellan år 1991-1999. Och en nutida del som består av SD:s åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen som partiets kvinnoförbund SD-kvinnor lanserade år 2014.11 Min
motivation med denna avgränsning har varit att få ett empiriskt material som inkluderar både ett historiskt perspektiv som speglar partiets tidiga år, samt ett mer samtida perspektiv via åtgärdsprogrammet från 2014. En sekundär anledning är att skapa en tydligt avgränsad tidsperiod för studien genom att avgränsa materialet från partiets start 1988 till året då åtgärdsprogrammet offentliggjordes.
Min studie kommer problematisera SD:s kvinnosyn genom att studera kvinnans position i genuskontraktet samt förändringarna runt det. Min motivation är att studera texter både från partiets tidiga år samt mer samtida texter. Genom detta hoppas jag att studien ska bidrar till forskningsfältet om SD och genus med ett historiskt perspektiv där resultatet kan visa hur uppfattningen av kvinnan varit i början av partiets historia samt hur den förändrats under resans gång till det SD vi ser idag.
Forskningsläge
Forskningsläget som behandlar SD och genus visar på flertal återkommande mönster i SD:s framställning av kvinnan. Ett återkommande tema är kvinnans roll i kärnfamiljen. Fil dr i sociologi och professor i genusvetenskap Diana Mulinari har tillsammans med professor Anders Neergaard skrivit en artikel med titeln We are Swedish Democrats because we care
for others: Exploring racism in Swedish extreme right. I artikeln har de intervjuat tjugo
kvinnor som på olika sätt sympatiserar med SD. Resultatet visar att kvinnorna delar många av SD:s tankar kring genus och sexualitet. Uppfattningen att kärnfamiljen ska bestå av barn, kvinna och man är ett exempel på något de intervjuade kvinnorna har gemensamt. Andra typer av familjekonstellationer ses som avvikande.12 En anmärkningsvärd faktor i de
intervjuade kvinnornas livssituation är att många av dem har svårt att skapa sig fungerande liv inom den ram med kärnfamilj som SD förespråkar. Flertal av de intervjuade SD-kvinnorna visade sig vara ensamstående, skilda eller singlar. Mulinari och Neergaard menar att
11
https://sd.se/wp-content/uploads/2014/09/Trygghet-kvinnor1.pdf (2019-01-19)
12 Anders Neergaard, Diana Mulinari, We are Swedishdemocrats because we care for others: Exploring racism in
7
kvinnornas relationsstatus kan ha resulterat i en övergång i politisk identitet då kvinnorna tidigare främst identifierat sig med Kristdemokraterna men senare valt att övergå till SD. Anledningen är att Kristdemokraterna lyfter en starkare betydelse för kärnfamiljens funktion, något som de intervjuade SD kvinnorna inte kunnat identifiera sig med.13
Elina Gustafsson och Emma Karlsson har i sitt examensarbete Kön och sexualitet sett ur
Sverigedemokraternas perspektiv vid Blekinge tekniska högskola studerat partiet utifrån
perspektiven kön och sexualitet. Deras studie visar att det förekommer en liknande uppfattning kring kärnfamiljen i SD:s principprogram samt partiorgan som Mulinari och Neergaard lyfter i artikeln med de intervjuade SD kvinnorna. Den svenska kvinnan framställs som en sammanhållande moder i kärnfamiljen, hon uppfattas som en länk till kärnfamiljen och till väl socialiserade medborgare. Mot den svenska kvinnan ställs den muslimska kvinnan som en motsats, hon framställs som ett offer då hon kontrolleras av den muslimska mannen.14 Det förekommer en indelning i normativt och avvikande på ett liknande sätt som i Mulinaris och Neergaards artikel. I Gustafssons och Karlssons studie är det dock kvinnan istället för kärnfamiljen som delas in i normativt respektive avvikande. Gemensamt för båda studierna är att SD:s politik används för att legitimera indelningen i normativt och avvikande.
Mulinari och Neergaard har i en annan artikel som publicerats i boken Sverigedemokraternas
svarta bok bland annat studera SD:s uppfattningar kring jämställdhet.15 I artikeln lyfter Mulinari och Neergaard fram en problematisk relation till begreppet. De menar att SD definierar jämställdhet på ett konservativt sätt och att partiet sällan uppfattar att kvinnor faktiskt diskrimineras. SD ser exempelvis feministiska projekt som förtryck, samtidigt ställer de sig positiva till ett jämställt samhälle. Mulinari och Neergaard menar att SD genom en sådan tankegång ofta hamnar i situationer där de kritiserar förslag som i själva verket syftar till att förbättra kvinnors situationer.16 Vidare skriver de att kvinnor är viktiga för SD:s politik
13
Ibid, 46.
14 Emma Karlsson, Elina Gustafsson. Kön och sexualitet sett ur Sverigedemokraternas perspektiv, Blekinge
tekniska högskola, 2010, 3.
15
Anders Neergaard, Diana Muliari, Omsorgsrasismen, Kristian Borg & Madelene Axelsson (red), i Sverigedemokraternas svarta bok, Stockholm: Verbal förlag, 2014, 199.
16
Anders Neergaard, Diana Muliari, Omsorgsrasismen, Kristian Borg & Madelene Axelsson (red), i Sverigedemokraternas svarta bok, Stockholm: Verbal förlag, 2014, 202-203.
8
då partiet menar att kvinnor är rädda samt behöver skydd mot hot och våld från exempelvis invandrarmannen.17
Uppfattningen att kvinnan är rädd och i behov av skydd är en återkommande beskrivning inom forskningsområdet. Natalie Magnusson har i sin kandidatuppsats vid Linnéuniversitetet i Växjö studerat SD:s åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen genom en kritisk text- och diskursanalys. Studiens syfte är att studera hur kvinnor framställs samt hur de uppfattar begreppet trygghet.18 Resultatet visar en endimensionell och konservativ
jämställdhetspolitisk. Kvinnan framställs i allmänhet som rädd och i behov av skydd. Hon beskrivs som ett offer och SD använder denna uppfattning för att legitimera sin politik. Magnusson visar även att det finns en könsmaktstruktur där svaga kvinnor underordnas starka män. Denna föreställning kopplas till en beroendediskurs där kvinnan har ett starkt behov av mannen för att skydda sig. Att kvinnan genom åtgärdsprogrammet hamnar i en
beroendeställning mot mannen för att få skydd uppfattas av Magnusson som problematiskt och hon ifrågasätter om åtgärdsprogrammet faktiskt bidrar till ett mer jämställt samhälle och ökad trygghet för kvinnor.19
Mulinari och Neergaards artikel tillsammans med Magnussons studie visar att kvinnors rädsla och behov av skydd är återkommande teman i forskningsområdet, kvinnan framställs som beroende av mannen för att kunna skydda sig. Professor emerita Maud Eduards diskuterar i boken Kroppspolitik – Om moder Svea och andra kvinnor kvinnans relation till nationen. Hon resonerar kring en form av nationalistisk feminism där hon utgår från ett grundläggande feministisk perspektiv vid sin tolkning av nationalstaten.20 Eduards menar att kvinnor långt innan nationalstaten bildades exempelvis har rövats bort och använts som handelsvara.21 Uppfattningen att mannen bör försvara kvinna menar Eduards är något som funnits under lång tid, som exempel nämner hon pappan som övervakar sin dotter och soldaten som är beredd att dö för nationen, barnen och kvinnorna i sitt land. Att kvinnan och nationen ska försvaras är en uppfattning som förekommer i det nationalistiska samhället på olika nivåer, både i det privata
17 Anders Neergaard, Diana Muliari, Omsorgsrasismen, i Sverigedemokraternas svarta bok, Stockholm: Verbal
förlag, 2014, 195.
18 Natalie Magnusson, Kvinnor, trygghet och ideologi En kritisk text- och diskursanalys av Sverigedemokraternas
åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen. Linnéuniversitetet, 2016, 3.
19
Ibid, 27.
20 Maud Eduards, Kroppspolitik – Om Moder Svea och andra kvinnor, Stockholm: Atlas, 2007, 6. 21
9
och på en samhällsnivå genom exempelvis välfärdsstaten.22 I tider av krig har denna uppfattning varit mycket tydlig, männen ska skydda kvinnorna och nationen. Eduards för i detta sammanhang en intressant diskussion då hon beskriver att Sverige inte befunnit sig i krig sedan 1809. Trots avsaknaden av krigstillstånd i Sverige finns det inom den
nationalistiska feminismen i Sverige idag fortfarande en tanke att kvinnor ska skyddas från fienden på ett liknande sätt. Idag ses fienden inte som en soldat från andra länder, istället är det invandrarnamnen som framställs som mer sexuellt aktiv och avvikande mot den svenska mannen.23
Maria Johansson, Maria Wendt och Cecilia Åse vid statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet har i tidningen Statsvetenskaplig Tidskrift skrivit en artikel med rubriken ”Kön och nation i vardagen och vetenskapen” där de lyfter liknande slutsatser som Eduards kring kvinnans betydelse för nationen. De menar att föreställningar kring kön är en oundviklig del i processen för nationsskapande. Det finns tydligt åtskilda roller för män och kvinnor inom nationen exempelvis vem som ska försvara vem. De diskuterar även den feministiska nationalismen och menar att de under de senaste decennierna vuxit fram en uppfattning där kvinnan ses som nationens bärare, kvinnans kropp använts på detta symboliska sätt i den nationalistiska retoriken. Fenomenet som Eduards beskriver kring kvinnans behov av skydd i krig är något som Johansson, Wendt och Åse även diskuterar i sin artikel. De menar att i framförallt tider av krig och konflikter måste kvinnan skyddas för att den nationella ordningen ska upprätthållas.24 Retoriken kring kvinnans kropp och den nationalistiska befolkningspolitiken är en annan faktor som lyfts i artikeln. Kvinnans kropp ses som viktig då den hjälper till att föda statens behov av egna medborgare, därav ses exempelvis abort oftast som problematiskt inom den nationalistiska feminismen. Modern till barnet fyller en viktig funktion genom att hon för vidare kulturen och den nationella
identiteten till nästa generation.25
Även utanför Sveriges gränser finns forskning kring sambandet mellan nationen och kön. Lektor Andrew Whitehead vid Clemson University och filosofidoktor Samuel Perry vid Univesity of Chicago har i en studie undersökt sambandet mellan kristna amerikaner och patriarkala könsnormer. Resultatet visar att amerikaner som identifierar sig som kristna
22
Ibid, 21.
23 Ibid, 54-55. 24
Cecilia Åse, Maria Jansson, Maria Wendt, ”Kön och nation i vardag och Vetenskap”, Statsvetenskaplig Tidskrift. Vol. 109, nr 3, 2007: 242.
25 Cecilia Åse, Maria Jansson, Maria Wendt, ”Kön och nation i vardag och Vetenskap”, Statsvetenskaplig
10
nationalister tenderar ha ett autoritärt och exkluderande synsätt mot etniska minoriteter och familjekonstellationer som avviker från den traditionella kärnfamiljen. Studien visar vidare att de ser patriarkala könsnormer som goda och något som ska försvaras då de passar in i deras uppfattningen kring hur en amerikansk medborgare bör vara.26
Framställningen av kvinnligt genus i forskningsläget visar på ett flertal intressanta och återkommande teman. Sann kvinnlighet enligt SD:s är ett tema som hör hemma i den traditionella och normativa kärnfamiljen bestående av barn, mamma och pappa. Denna familjekonstellation framställs som en önskad norm. Ett annat återkommande fenomen är att kvinnan framställs som rädd och i behov av skydd, ett skydd som mannen kan erbjuda. Fenomen kring kvinnans rädsla och behov av skydd har varit historiskt återkommande inom den nationalistiska feminismen, framförallt i tider av krig och konflikter. Samtidigt visar forskningsläget att det fortfarande förekommer i dagens samhälle i SD:s politik, exempelvis genom att kvinnan framställs som rädd och i behov av skydd mot invandrarmannen. Inom kriminologisk forskning brukar man tala om risksamhälle som begrepp där teorier kring hur människor ser på rädsla och risk för att exempelvis utsättas för brott ingår.27 I risksamhället finns en känsla av att vem som helst kan utsättas för brott, en känsla som bland annat förstärks genom mediers rapportering av brott.28
Kvinnans kropp är ett viktigt och återkommande tema inom den nationalistiska retoriken. Både genom att den bör skyddas från en fiende, men även genom att den fyller en funktion i den nationalistiska befolkningspolitiken där den blir ett verktyg för tillförandet av nationens egna medborgare. Rollen som moder blir en nyckelroll då kvinnan för vidare den egna kulturen och identiteten till kommande generationer.
Min förhoppning är att min studie kan bidra till forskningsläget och visa om de återkommande teman som presenterats ovan även finns i mitt empiriska material som inkluderar en mer omfattande tidsperiod än de presenterade studierna analyserat. Min motivation är att bidra till forskningsläget genom att lyfta fram eventuella förändringar som genomförts i framställningen av kvinnan under tidperioden 1988–2014. Tidigare forskning har främst fokuserat på framställningen av kvinnan i dokument från punktuella moment men
26 Andrew L. Whitehead, Samuel L. Perry, Canadian review of sociology, ”Is a ”Christian America” a more
patriarchal America? Religion, politics and traditionalist gender ideology”, 2019, 151.
27
Anita Heber, Var rädd om dig! Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress, Stockholms universitet, 2007, 17.
28
11
min studie kommer istället analysera en längre tidsperiod i syfte att både visa hur kvinnan har framställts samt även visa hur denna framställning eventuellt har förändrats över tid.
Teori
Min teoretiska utgångspunkt i studien är professor Yvonne Hirdmans teorier om genus. Hirdmans genusteori passar min studie väl då hon är en historiker som arbetat med begreppet under många år. Hon introducerade bland annat begreppen genussystem och genuskontrakt inom svensk kvinnoforskning 1988 i samband med publicering av sin artikel med namnet ”Genussystemet-reflexioner kring kvinnors sociala underordning”.29
Dessa begrepp kan användas vid bland annat analys av kvinnans position i förhållande till mannen. Hirdman utgår i sin teori från att det finns ett ojämlikt maktförhållande mellan könen som upprätthålls och reproduceras genom deras relation.30 Då min motivation är att kritiskt granska politiskt material från SD är Hirdmans teori en passande grund både som verktyg för analys samt för att kritiskt kunna granska materialitet och lyfta slutsatser kring eventuella orättvisor. I kommande del av detta kapitel redovisas begreppet genus samt Hirdmans teorier kring genussystem och genuskontrakt.
Genus
Ordet genus började användas inom forskning under 1970-talet. Begreppet härstammar från grammatiken och tillhör samma ordstam som betyder att producera, ordstammen har gett upphov till ord som exempelvis sort och klass.31 När genus diskuteras i dagens samhälle betonas det oftast i samband med dikotomi. Precis som det finns en biologisk uppdelning av hanar och honor definieras genus som de sociala och psykologiska skillnaderna mellan män och kvinnor. Förenklat kan man säga att genus handlar om de kulturella skillnaderna mellan män och kvinnor.32
Enligt Hirdman kan genus användas för att analysera kvinnors och mäns roller i den underordning som finns mellan könen. Hon ser genus som en utveckling av begreppet könsroller som fram till 1980-talet ofta användes inom feministisk forskning i Sverige.
29 Yvonne Hirdman, Tidskrift för genusvetenskap ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala
underordning”, 1988, 52.
30
Ibid, 54.
31 Raewyn Connell, Om genus, Göteborg: Daidalos, 2009, 22-23. 32
12
Forskningen fokuserade till största del på upprätthållandet av könsrollerna.33 Genus skiljer sig från de traditionella studierna av könsroller enligt Hirdman då begreppet tar bort fokus från den hårda biologiska utgångspunkten mellan män och kvinnors könsroller. Istället inkluderas faktorer som kulturella tankar, praktiker och föreställningar som påverkar uppfattningar av kön.34 Professor Raewyn Connell vid universitet i Sidney delar en liknande uppfattning kring vikten av kulturell påverkan på genus. Hon menar att man eller kvinna inte är några
förutbestämda tillstånd utan att de skapas under en aktiv konstruktion där exempelvis
kulturella och sociala faktorer påverkar människan.35 Hirdman och Connell har ett likvärdigt perspektiv kring begreppet genus, båda utgår exempelvis från att det finns en struktur som definierar vad som är manligt och kvinnligt. Hirdman via sitt genussystem och Connell via sina teorier kring genusarrangemang och genusregimer, där hon exempelvis studerat
genusstrukturer inom fabriker och poliskårer.36 En skillnad mellan Hirdman och Connell är att Connell verkar ha ett mer queervetenskapligt perspektiv i delar av sin forskning. Hon skriver exempelvis om ett tredje genus som ej ses som manligt och kvinnligt utan som en flytande kombination av dessa.37 Då min frågeställning inte har ett queervetenskapligt fokus utan istället ett historievetenskapligt är Hirdmans teorier kring genus mer passade för min studie.
Genussystemets tre formler
Hirdmans har utvecklat tre formler som kan användas för att analysera hur förhållandet
mellan man och kvinna varit historiskt. Den första formeln kallas grundformeln och betecknas som A-icke A vilket står för man – icke man. Kvinnans ses i denna formel som något icke existerande utan värde. Mannen ses istället som närvarande och stark, kvinnan som icke närvarande och ingenting alls.38
Den andra formeln kallar Hirdman för jämförelsens formel A-a, mannen – den lilla mannen. Hon refererar här till en bibeltext för att förklara formeln som säger att Gud skapade kvinnan av mannens revben. Kvinnans ses som en ofullständig man då hon ej kan existera utan
mannen Det lilla a:et som symboliserar kvinnan ses som en ofullgången och ej komplett aktör
33
Yvonne Hirdman, Genus – om det stabilas föränderliga former, Malmö: Liber AB, 2001, 12.
34 Ibid, 14. 35
Raewyn Connell, Om genus, Göteborg: Daidalos, 2009, 23.
36
Ibid, 101.
37 Ibid, 147. 38
13
där avsaknaden av samma egenskaper som A är uppenbara.39 Hirdman kallar formeln jämförelsens formel då a alltid jämförs och formas i förhållande till A.40
Den sista formeln kallas den normativa formeln A-B, här betonas åtskiljandet och
särskiljandet mellan mannen och kvinnan. Hon ses som något helt annorlunda från mannen, hennes egenskaper skiljer sig helt från mannens.41 B ses samtidigt som en slags riktlinje för hur en kvinna borde vara, en uttalad norm och inte bara en stereotyp bild av kvinnan.42
Hirdmans genussystem
Hirdman har utvecklat begreppen genussystem.43 Genussystemet kan ses som en
ordningsstruktur av kön som bygger på två logiker. Den första är dikotomin, särhållandet där manligt och kvinnligt ej bör blandas. Den andra logiken är att det finns en hierarki där mannen ses som norm.44 Inom genussystemet finns ett genuskontrakt mellan mannen och kvinnan, förenklat kan man säga att genuskontraktet är tankar, praktiker och villkor som behandlar könens relation i genusordningens maktstruktur.45 Genuskontraktet är dock ingen överenskommelse på lika grunder utan brukar oftast vara ett sätt för den ena parten med makt att definiera den andra utan makt, dvs mannen definierar kvinnan. Genuskontraktet innehåller konkreta föreställningar om hur män och kvinnor ska vara mot varandra i exempelvis kärlek där det är uttalat vem som ska förföra vem, eller i språk där det är definierat vem som får säga vad. Även i utseende finns det uttalade förhållningsätt kring vem som ska ha långt hår osv. Kontraktet är institutionaliserat i samhället och ärvs exempelvis från föräldrar vilket enligt Hirdman bidrar till att ojämlika maktförhållanden mellan mannen och kvinnan skapas och upprätthålls.46
Genuskontraktet är enligt Hirdman inte bara begränsat till en individnivå mellan kvinnan och mannens. Det förekommer även på ett större strukturellt plan i samhället. Ett historiskt exempel Hirdman beskriver är husmorskontraktet som tog form under 1920-talet i
39 Ibid, 28-29. 40
Ibid, 35.
41
Yvonne Hirdman, Genus – om det stabilas föränderliga former, Malmö: Liber AB, 2001, 36.
42 Ibid, 43. 43
Gertrud Åström, Yvonne Hirdman, Kontrakt i kris¸ Helsingborg: Schmidt, 1992, 8.
44
Yvonne Hirdman, Tidskrift för genusvetenskap ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, 1988, 54.
45
Yvonne Hirdman, Genus – om det stabilas föränderliga former, Malmö: Liber AB, 2001, 77.
46
Yvonne Hirdman, Tidskrift för genusvetenskap ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, 1988, 54.
14
folkhemmets Sverige när staten bland annat introducerade moderskapsförsäkring, barnavårdslagstiftning, skyddslagstiftning för havande och ammande kvinnor. Även
äktenskapsbalken kom 1920 vilket innebar att gifta kvinnor började ses som myndiga. Dessa förbättringar för kvinnan innebar även att könens idealtypiska plikter och skyldigheter i folkhemmet sattes i fokus.47 När staten introducerade dessa förbättringar för kvinnor ingick kvinnorna ett slags kontrakt med staten som Hirdman menar fick rollen som en snäll pappa eller en ansvarskännande bror. Kvinnorna fick sina rättigheter men tilldelades samtidigt rollen som husmor i folkhemmet. Kvinnan skyldighet var att fostra barnen och ta hand om hemmet samtidigt som mannen sågs som familjens försörjare genom sitt lönearbete.48
Under 1960-talet ersattes husmorskontraktet av jämnlikhetskontraktet. Nu uppfattades kvinnans roll som husmor som omodern. En uppfattning om att både kvinnan och mannen kunde arbeta tog form.49 Kvinnan skulle inte längre bara ha valfriheter utan ha exakt samma möjligheter som mannen. Hennes dubbelarbete i hemmet och på arbetsplatsen lyftes fram som ett orättvist problem. Målet var nu en jämlikhet mellan könen och diskriminering skulle bekämpas.50
Hirdmans teori i min studie
Hirdmans teori kring genus är en lämplig teoretisk utgångspunkt i min studie då den tillhandhåller konkreta verktyg som passar mitt syfte. Exempelvis är min motivation att använda teorin kring genussystem och genuskontrakt för att visa hur kvinnans framställs i det genuskontrakt som förekommer i Sverige-kuriren, SD-Kuriren och åtgärdsprogrammet för kvinnors trygghet i vardagen.
Även om Hirdmans teori passar min studie väl finns det några kritiska iakttagelser mot den från min sida. Avsaknaden av exempelvis perspektiv som klass och etnicitet i teorin kan göra att slutsatserna kring genussystemet upplevs som problematiska. Detta är något Hirdman själv verkar medveten om då hon skriver att kvinnor utifrån klass och plats kan ha olika sysslor och egenskaper vilket resulterar i att genuskontrakten kan se annorlunda ut från kvinna till
kvinna.51 I min studie behöver detta inte ses som problematiskt då studien är begränsad till en
47
Yvonne Hirdman, Genus – om det stabilas föränderliga former, Malmö: Liber AB, 2001, 147.
48 Yvonne Hirdman, Genus – om det stabilas föränderliga former, Malmö: Liber AB, 2001, 148-149. 49
Ibid, 162.
50
Ibid, 163-164.
51 Yvonne Hirdman, Tidskrift för genusvetenskap ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala
15
Sverigedemokratisk domän som partiet själva skapar genom sina skrifter. Jag är medveten om att avsaknaden av perspektiv kring etnicitet kan tolkas som problematiskt i studier kring SD då en av partiets största frågor kretsar kring invandring. Därför är det viktigt att förtydliga att min motivation endast är att studera det genuskontrakt som finns i SD:s politiska material. Min motivation är inte att studera olika kvinnors genuskontrakt utan att beskriva och visa hur kvinnan positioneras i det genuskontrakt som SD själva skapar i det empiriska materialet.
Metod
Materialurval
Det empiriska materialet för min studie är Sverige-kuriren, SD-Kuriren och SD:s
åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen. Syftet med urvalet av detta material är att inkludera texter som speglar både sympatisörers åsikter via de båda partiorganen samt SD:s officiella ställningstaganden i åtgärdsprogrammet. Sverige-kuriren var SD:s första partiorgan. Den utkom i fjorton nummer innan den bytte namn till SD-Kuriren. År 2000 utvecklades tidningen till en nättidning som Datainspektionen flertal gånger riktade kritik mot då de menade att det var svårt att urskilja SD-Kuriren från SD:s hemsida vilket resulterade i en tydlig delning från nättidningen och partiets hemsida.52 Nättidningen stängdes även ner under en period i samband med att den haft en teckningstävling om hur profeten Muhammad såg ut.53
Mitt empiriska material är avgränsat i två delar, en historisk och en samtida. Sverige-kuriren och SD-Kuriren analyseras i de skriftliga nummer som utkom från år 1988 till 1999. Att även inkludera de nummer som utkommit i from av nättidning från år 2000 och framåt hade blivit ett för stort och omfattande material, en avgränsning i volym av material har varit nödvändig. För att få in ett samtida perspektiv inkluderas åtgärdsprogrammet från 2014 i studien. En sekundär anledning till denna avgränsning har även varit för att få en koppling i temat med genuskontraktet. Då åtgärdsprogrammet behandlar just temat kvinnofrågor passar det studiens syfte väl.
Min uppfattning är att det empiriska materialet ska bedömas som trovärdig då det består av officiella dokument med kopplingar till SD. Torsten Thurén skriver i boken ”Källkrik” om begreppet äkthet och menar att det kan användas för att värdera om källan är vad den utger sig
52 Sverigedemokraterna 25 år Jubileumsskrift, 2013, 106. 53
16
för att vara, att det inte är en förfalskning.54 Samtidigt är det enligt Thurén viktigt att vara kritiks och hela tiden medveten om att källan kan vara en förfalskning.55
En annan aspekt Thurén diskuterar i sin bok är att politisk propaganda ses som en dålig källa då källans egna intressen kan gå före sanningen. Därav är det viktigt att förstå att det inte finns någon källa som förutsätts vara så trovärdig att den inte behöver ifrågasättas.56
Innehållet i mitt empiriska material bör betraktas som tendentiöst eftersom de har ett intresse att spegla en verklighet ur SD:s perspektiv.57 Malin Thor diskuterar den problematik Thurén beskriver med tendentiösa källor i boken Muntlig historia. Hon menar dock att tendentiösa källor inte behöver ses som dåliga då de kan användas till att analysera och synliggöra
intressanta tendenser i källan. Detta kan sedan bida till att exempelvis nya frågeställningar och historier uppstå från källan, något som exempelvis kan utvidga forskningsfältet.58 Historikern Håkan Thörn kallar sådana källor för ”rörelsetext” vilket innebär att det är en text inom en viss rörelse som ses som ett erkänt dokument att tala ut om rörelsens ”sak”.59
Källorna i det empiriska materialet kan upplevas som problematiska ur ett källkritiskt perspektiv då innehållet riskerar att vara vinklat för att gynna SD. Samtidigt kan de ses som bra källor då min motivation är att använda dem för att analysera och synliggöra tendenser i mitt empiriska material.
Faircloughs kritiska diskursanalys
Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kommer fungera som metod för min studie. Den passar mitt syfte väl då den bland annat möjliggör en analys av enskilda texter för att visa om de upprätthåller ojämlika maktförhållanden. I min studie kommer exempelvis
maktförhållandet mellan kvinnor och män analyseras för att visa hur genuskontraktet är konstruerat. En sekundär anledning till valet av metod är att den passar mitt syfte då den tillhandhåller analys av interdiskursivitet som enligt Fairclough kan används för att studera förhållandet inom och mellan olika diskurser. 60 Utifrån detta kan forskaren sedan dra
slutsatser om diskursen förändras över tid eller om den visar på ett upprätthållande av tidigare
54 Torsten, Thurén, Källkritik, Stockholm: Almwvist & Wiksell, 2005, 19. 55
Ibid, 29.
56
Torsten, Thurén, Källkritik, Stockholm: Almwvist & Wiksell, 2005, 66.
57 Ibid, 66 58
Lars Hansson, Malin Thor, Muntlig historia, Lund: 2006, 35-36.
59
Rune Johansson, Dubbel exil, 128:3, Historisk Tidskrift 128:3, 2008, s 6.
60 Norman Fairclough, Critical Discourse Analysis The Critical Study of Language, Malaysia: Pearson Education,
17
strukturer.61 I min studie kommer detta användas för att studera hur kvinnans position i genuskontraktet har förändrats över tid.
En diskurs är ett sätt att tala om som skapar betydelser och mening utifrån ett bestämt perspektiv.62 Diskursen ska ses som en självständig enhet som kommunicerar på olika sätt, exempelvis kan det vara kommunikationen från en tidning till läsare som resulterar i sociala konsekvenser som påverkar människor.63 Varje kommunikativ händelse består enligt
Fairclough av de tre dimensioner: text, diskursiv praktik och sociala praktik.64 Text kan exempelvis vara en form av tal, skrift eller bild där textens egenskaper undersöks. I den diskursiva praktiken analyseras processerna kring produktion och konsumtion av texten. Den sista dimensionen social praktik innebär analys om den breda sociala praktiken den
kommunikativa händelsen är en del av.65 I min studie ses kommunikationen från SD genom
Sverige-kuriren, SD-Kuriren och åtgärdsprogrammet för kvinnors trygghet i vardagen som
den kommunikativa händelsen som ska analyseras.
Fairclough kritiska diskursanalys passar tillsammans med Hirdmans genusteori min studie väl då båda har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och utgår från att det finns ojämlika maktförhållanden. Fairclough menar exempelvis att ett syfte med den kritiska diskursanalysen är att granska fenomen som kan leda till social förändring genom att avslöja hur ojämlika maktförhållanden uppehålls.66 Hirdman utgår i sin teori från att kvinnan befinner sig i en underordnad position gentemot mannen. Hon ser detta som ett generellt problem som de flesta inte ser eller bryr sig om och menar problemet behöver synliggöras. Kvinnors underordning ses som något naturligt då män är dominanta och kvinnor automatiskt ses som
underordnade.67 Att både Fairclough och Hirdman har en gemensam tanke kring att synliggöra orättvisor är en god kombination för min studie och mina tolkningars validitet. Metodens syfte tillsammans med teorins erkännande av kvinnors underordning gör att de passar bra tillsammans på ett teoretiskt plan.
61 Marianne Winther Jörgensen, Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur AB,
2011, 87.
62
Norman Fairclough, Critical Discourse Analysis The Critical Study of Language, Malaysia: Pearson Education, 2010, 135.
63
Ibid, 3.
64
Norman Fairclough, Language and Power, Malaysia: Pearson Education, 2001, 91.
65 Marianne Winther Jörgensen, Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur AB,
2011, 74.
66 Ibid, 70. 67
18
Den tredimensionella modellen
Fairclough har skapat en tredimensionell modell som kan användas vid analys med ett
diskursanalytiskt perspektiv. I kommande del av kapitlet förklaras respektive dimension samt hur den ska användas i min studie.
Textdimensionen
I denna dimension genomförs en textanalys med hjälp av det lingvistiska verktyget transivitet som kan visa hur händelser och processer förbinds (eller inte förbinds) med subjekt och objekt.68 Det kan användas för att visa hur olika processer och deltagare framställs samt vilka ideologiska konsekvenser framställningen kan resultera i.69 Exempelvis är satsen ”50
sjuksköterskor avskedades igår” ett passivt presenterat påstående utan agent. Avskedandet framställs som något naturligt utan att en agent som exempelvis sjukhusadministration som kan ställas till svars. Satskonstruktioner av sådan karaktär fråntar agenten ansvar genom att förflytta fokus från handlingarna som ledde till handlingen.70 I min studie kommer transivitet användas för att bland annat visa hur kvinnan framställs i genuskontraktets olika situationer. Diskursiv praktik
Här kommer diskurserna analyseras ur ett interdiskursivitets perspektiv. Vid analys av interdiskursivitet undersöks förhållandet mellan diskurser inom en specifik domän, summan av diskurser inom domänen kallas diskursordning.71 Flera diskurser inom diskursordningen kan tyda på förändring av sociala strukturer, få diskurser visar motsatsen eftersom tidigare strukturer upprätthålls. 72 Genom att undersöka interdiskursiviteten är min motivation att visa hur genuskontraktet har sett ut över tid. Har det exempelvis tillkommit diskurser kring genuskontraktet under perioden som förändrat diskursordningen?
68 Norman Fairclough, Language and Power, Malaysia: Pearson Education, 2001, 94. 69 Norman Fairclough, Discourse and social change, Oxford: Polity Press, 1992, 235-236. 70
Marianne Winther Jörgensen, Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur AB, 2011, 87.
71
Norman Fairclough, Critical Discourse Analysis The Critical Study of Language, Malaysia: Pearson Education, 2010, 94-95.
72 Marianne Winther Jörgensen, Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur AB,
19
Social praktik
Är den sista dimensionen i Faircloughs modell. Utifrån dimensionerna text och diskursiv praktik dras här slutsatser om den diskursiva praktiken reproducerar eller omstrukturerar rådande diskursordningar. Textanalysen och den diskursiva praktiken är dock inte tillräckliga för att analyser den sociala praktiken och visa dess konsekvenser som enskilda dimensioner. För att visa den sociala praktikens resultat behöver forskaren ta in andra teorier som kan kopplas till den diskursiva praktiken.73 I min studie görs detta bland annat genom att sätta in Hirdmans teori kring genuskontrakt och analysera hur den rådande diskursordningen förhåller sig till teorin om genuskontrakt. Utifrån detta är min motivation att senare kunna presentera slutsatser kring om exempelvis ojämlika maktförhållanden upprätthålls mellan mannen och kvinnan inom genuskontraktet. Eller om visa maktförhållanden förstärks eller döljs genom att de framställs på nya sätt inom diskursordningen.74
Genomförande av analys
Texterna i mitt empiriska material är närlästa flera gånger för att försöka hitta återkommande mönster och teman. Under en sekundär närläsning har min motivation varit att även försökt identifiera återkommande underteman för att underlätta sortering och för att få en god överblick kring texterna. Fairclough menar att återkommande teman kan vägleda forskaren vid identifiering av diskurser. Genom att undersöka vilka teman som representeras och även undersöka ur vilka olika perspektiv de representeras kan diskurser sedan identifieras.75 För att styrka respektive tema analyseras även återkommande nyckelord i texterna då Fairclough menar att återkommande vokabulär kan vara karaktäristiskt för olika teman.76 Genom att undersöka eventuella skillnader i ords betydelse kan diskurser sedan urskiljas inom respektive tema.77 Efter att teman och återkommande mönster identifierats fortsatte min analys med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell för att identifiera och analysera diskurserna i det empiriska materialet.
73 Göran Bergström, Kristina Boréus, Textens mening och makt Metodbok I samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys, Lund: Studentlitteratur, 2012, 90.
74
Marianne Winther Jörgensen, Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur AB, 2011, 90.
75
Norman Fairclough, Analysing discourse textual analysis for social research, New York: Routledge, 2003, 129.
76 Ibid, 129. 77
20
Analys
I mitt analyskapitel analyseras texterna i Sverige-kuriren, SD-Kuriren och åtgärdsprogrammet för kvinnors trygghet i vardagen utifrån Faircloughs tredimensionella modell och de två dimensionerna diskursiva praktiken och textdimension. I den diskursiva praktiken är min motivation att identifiera vilka diskurser och teman som förekommer i det empiriska materialet samt visa sambandet mellan diskursernas förändring och genuskontraktet mellan åren 1988 till 2014. I textdimensionen kommer sedan texterna analyseras med hjälp av det lingvistiska verktyget transivitet i syfte att visa hur kvinnan och mannen framställs i olika situationer kring genuskontraktet.
Analys av den diskursiva praktiken
I följande del analyseras den diskursiva praktiken som Fairclough definierar som diskursernas förhållande inom en viss domän.78 En analys kring hur diskurserna inom en specifik domän har förändrats kan påvisa eventuellt förändring av sociala strukturer.79 Följande tre diskurser är identifierade utifrån mitt empiriska material: familjediskursen, reproduktionsdiskursen och offerdiskursen.
Familjediskursen
Den första diskurs som identifierat har fått namnet familjediskursen då den innehåller utsagor om genuskontraktet kopplat till kärnfamiljen. Diskursen förekommer i utgåvor av
Sverige-kuriren och SD-Kuriren mellan åren 1988–1993. Återkommande nyckelord i diskursen är
nativitet, familj, arbetsliv, bidrag och barn. De teman som förekommer i diskursen problematiserar genusförhållandet genom att tilldela kvinnan och mannen olika roller i familjelivet.
Diskursens första tema behandlar kvinnans arbetsliv. I en text som handlar om det franska partiet Front Nationals beskrivs bland annat hur Front National vill höja fransmännens nativitet genom att införa lön för mödrar som stannar hemma med sina barn.80 Kvinnan får rollen som moder och tilldelas en viktig nyckelroll i processen kring hur fransmännens
78
Norman Fairclough, Critical Discourse Analysis The Critical Study of Language, Malaysia: Pearson Education, 2010, 94-95.
79
Marianne Winther Jörgensen, Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur AB, 2011, 87.
80
21
nativitet ska öka. I artikeln finns även ett undertema som återkommer i diskursen där budskapet är att kvinnan ska få en form av ekonomisk ersättning istället för att arbeta, på så sätt får hon mer tid att var hemma med sina barn. Undertemat med ersättning är ett
återkommande inslag i familjediskursen.
I en annan artikel med titeln ”Vet svenskarna vad som krävs för att de ska kunna behålla sitt land?” beskriver skribenten sitt missnöje kring hur män och kvinnor väljer arbetsliv och karriär framför familjelivet. Skribenten beskriver bland annat hur kvinnor väljer att studera innan de skaffar familj och barn, ett val som enligt skribenten resulterar i att kvinnor passerar sin mest lämpliga biologiska ålder för att skaffa barn. Skribenten beskriver vidare även att kvinnor tvingats ut ifrån hemmet till arbetslivet, för att uppmuntra kvinnor att stanna hemma och ta hand om barnen i familjen beskrivs att en form av ekonomiskt stöd kan vara aktuellt för att uppmuntra kvinnor att stanna hemma.81
Inslag av undertemat kring ersättning förekommer även i nästa artikel med rubriken ”En 'vanlig' svensk kvinnas betraktelser” där skribenten Marianne beskriver hur det är att vara förälder i ett samhälle som brustit i sitt stöd till familjen. Hon upplever att möjligheterna till att få stanna hemma med sina barn är begränsade då hon känner sig tvungen att arbeta på grund av vad hon beskriver som ett ekonomiskt ansträngt läge i Sverige.82 Undertemat förekommer även några år senare i ett nummer av SD-Kuriren från 1993. I en artikel med rubriken ”Har svenska folket någon framtid?” beskrivs en oro över ett sjunkande födelsetal som i kombination med en ökad invandring enligt skribenten kommer resultera i att svenskar i framtiden kommer bli en minoritet i sitt eget land. En rad förslag och åtgärder presenteras från skribentens sida där bland annat ekonomiska åtgärder som stimulerar barnafödande och familjebildning nämns som förslag.83
Genom att studera vilka teman som representeras och även undersöka ur vilka perspektiv de representeras kan diskursens budskap utläsas.84 I de exempel som presenterats ovan finns ett tydligt återkommande tema kring kvinnans arbetsuppgifter där budskapet är att hon inte ska vara en del av arbetslivet utan istället fokusera på att ta hand om barnen i familjen.
Undertemat kring ekonomiskt stöd som alternativ till lön är även ett återkommande tema.
81 ”Vet svenskarna vad som krävs för att de skall kunna behålla sitt land?”, i Sverige-kuriren nr 7/8, 1989, 3. 82
Marianne, ”En ”vanlig” svensk kvinnas betraktelser”, i Sverige-kuriren, nr 9, 1990, 17.
83
”Har svenska folket någon framtid?”, SD-Kuriren, nr 21, 1993, 4.
22
Återkommande nyckelord och vokabulär är två andra faktorer som Fairclough menar kan hjälpa till att förstå diskursers tema och karaktär.85 I familjediskursen finns ett sådant inslag genom en återkommande beskrivning att kvinnor lockats eller lurats ut i arbetslivet. I artikeln med titeln ”Kris i befolkningsfrågan” beskrivs 1960-talets Sverige och den då rådande bristen på arbetskraft. Skribenten beskriver hur kvinnor och utländsk arbetskraft lockades ut i
arbetslivet för att minska bristen på arbetskraft.86 Då skribenten beskriver att kvinnorna lockades ut i arbetslivet kan det uppfattas som att kvinnor inte har en naturlig roll i arbetslivet, för att de ska delta behöver de lockas ut. I artikeln med titeln ”Vet svenskarna vad som krävs för att behålla sitt land” som presenterats tidigare fanns en likande beskrivning där skribenten beskrev att samhället tvingat ut kvinnor i arbetslivet.87 Orden locka och tvinga kan uppfattas som återkommande vokabulär som förstärker uppfattningen inom familjediskursen där budskapet är att kvinnan ej ska arbeta. Genom att beskriva att kvinnan lockats eller tvingats kan det konstrueras en uppfattning om att kvinnan inte passar in i arbetslivet.
I familjediskursen går det att konstatera ett tydligt budskap som säger att kvinnan ej bör arbeta utan istället fokusera på att ta hand om barnen. Diskursen reglerar kvinnans möjligheter då hon tilldelas en roll som moder samtidigt som mannen då kan uppfattas som familjens ekonomiska försörjare. Den dikotomi som Hirdman beskriver i sin teori kring genuskontrakt blir här tydlig.88 Utifrån dikotomin går det att konstatera att kvinnor och mäns roller i familjen är särhållna och olika, kvinnan ska ta hand om barnen samtidigt som mannen blir familjens försörjare.
Reproduktionsdiskursen
I Sverige-kuriren mellan åren 1988 till 1991 finns även en mindre diskurs som fått namnet reproduktionsdiskursen då den innehåller utsagor om reproduktion. I diskursen finns ett genuskontrakt som ger kvinnan en nyckelroll i en reproduktionsprocess med olika
reproduktiva uppgifter. Ett återkommande tema i diskursen är att den svenska kvinnan inte föder ett tillräckligt stort antal barn. Skribenterna problematiserar denna fråga och riktar bland annat kritik mot kvinnor som använder p-piller. Återkommande nyckelord är: p-piller, barn och födelsetal.
85
Norman Fairclough, Analysing discourse textual analysis for social research, New York: Routledge, 2003, 129.
86 Jörgen Westberg; ”Kris i befolkningsfrågan”, i Sverige-kuriren, nr 2, 1988, 9. 87
”Vet svenskarna vad som krävs för att de skall kunna behålla sitt land?”, i Sverige-kuriren, nr 7/8, 1989, 3.
88
Yvonne Hirdman, Tidskrift för genusvetenskap ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, 1988, 54.
23
Inom temat att svenska kvinnor föder för få barn finns ett dominerande undertema med utsagor om p-piller. I en artikel med rubriken ”Forskare varnar för p-piller” riktar skribenten kritik mot kvinnor som använder p-piller och menar att användandet kan öka risken för cancer. Skribenten skriver att kvinnor är skapta att föda sitt första barn före 25 års ålder, budskapet i artikeln är att p-piller inte är ett bra alternativ då det begränsar födelsetalet.89 Samma undertema finns även i artikeln ”Vet svenskarna vad som krävs för att de skall kunna behålla sitt land?” som redovisats tidigare i familjediskursen. I artikeln formulerar skribenten en kritik mot kvinnor som använder p-piller och menar det är en bidragande orsak till ett lågt födelsetal. Vidare beskrivs hur p-piller och abort är dåligt för kvinnans och mannen samliv då det begränsar reproduktionsförmågan.90
Reproduktionsdiskutren innehåller främst budskap kring kvinnans genuskontrakt, då kvinnan tilldelas en nyckelroll i processen för ett ökat födelsetal. Hon får tydliga riktlinjer kring vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet. Exempelvis förekommer ett budskap att p-piller är negativt för kvinnan då det begränsar hennes reproduktionsförmåga. Anmärkningsvärt är att det ej gått att identifiera utsagor om mannen i diskursen. Detta kan tyda på att det finns ett ojämlikt maktförhållande då kvinnan tilldelas ett fullständigt ansvar i en reproduktionsprocess som även inkluderar mannen.
Offerdiskursen
Från år 1991 sker en förändring i teman som kan kopplas till genuskontraktet. Tidigare dominerade teman kring familjebildning och reproduktion. I perioden från 1991 till 1999 i
SD-Kuriren dominerar istället teman om invandring och kriminalitet. Genuskontraktet som
förekommer i materialet innehåller främst utsagor om förhållandet mellan den svenska kvinnan som offer och den icke-svenska mannen som förövare. Nyckelord i diskursen är rädsla, våld och straff.
I en insändare med rubriken ”Och så var vi där igen….” riktar en skribent som kallar sig Marie V kritik mot svenska domstolar och det hon upplever som bristfälliga straff för icke-svenska män som begår brott. Hon beskriver bland annat hur en ickesvensk gärningsman våldtagit en svensk kvinna har friats eftersom handlingen var sed i hans hemland. Vidare beskriver skribenten ett exempel där en ickesvensk man fått vårdnaden om ett barn som han
89
”Forskare varnar för p-piller”, Sverige-kuriren, nr ¾ 1988, 8.
24
tidigare kidnappat.91 En liknande beskrivning förekommer även i en annan insändare med rubriken ”Som man bäddar får man ligga”. Där beskriver skribenten Camilla ett liknande fall med en ickesvensk man som rövat bort sitt barn och sedan fått vårdnaden om barnet.
Skillnaden mot föregående artikel är att skribenten även riktar kritik mot svenska kvinnor som har en relation till icke-svenska män genom att skriva att fallet bör vara en tankeställare för svenska kvinnor.92
I diskursen finns även ett undertema där svenska män och kvinnor som kollektiv blir offer för invandare. I artikeln med titeln ”Jugoslaven - inbördeskrig” beskrivs hur bråk mellan svenskar och invandare ökat i Sverige. Skribenten beskriver att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken och skriver bland annat om hur knivdåd mot svenska män och våldtäkter mot svenska kvinnor är brott som ökat. Skribenten beskriver vidare en rädsla för det
mångkulturella samhället och menar att det finns en risk för inbördeskrig i Sverige.93 Här finns ett inslag av förändring i diskursen då svenskar som kollektiv beskrivs som potentiella offer. Tidigare var det främst den svenska kvinnan som utmålades som offer för den icke-svenska mannen.
Offerdiskursen har ett övergripande tema som talar om svenska kvinnors och mäns rädsla, exempelvis kvinnans rädsla för våldtäkt och den svenska mannens rädsla för våld. I offerdiskursen visar denna förändring en transformation då diskursen från början främst innehållit utsagor om svenska kvinnors rädsla för invandrarmannen. Förändringen visar att diskursen senare även inkluderat svenska mäns rädsla vilket resulterar i att utsagor om en kollektiv svensk rädsla börjat ta form.
Den kollektiva rädslan framgår även i mitt sista exempel i en insändare av skribenten Tommy med rubriken ”Moskétillstånd”. Där beskrivs hur en moské i Stockholm har fått byggtillstånd. Skribenten är kritiskt till detta och anger flera negativa aspekter som bygget kan resultera i, bland annat ser han det som ett framsteg för kvinnoförtryck.94 Då skribenten beskriver att bygget är ett framsteg för kvinnoförtryck kan det tolkas som ett allmänt hot mot alla kvinnor.
91
Marie V, ”Och så var vi där igen..”, SD-Kuriren, nr 16-17, 1992, 8.
92
Camilla, ”Som man bäddar får man ligga”, SD-Kuriren, nr 18, 1992, 9.
93 Anders Klarström, ”Jugoslavien – inbördeskrig”, SD-Kuriren, nr 26, 1996, 5. 94
25
Offerdiskursens och åtgärdsprogrammet för kvinnors trygghet i vardagen
Den kollektiva rädslan för invandrare är ett tema som även förekommer i åtgärdsprogrammet för kvinnors trygghet i vardagen från 2014, dock i mindre utsträckning än tidigare. Utsagorna i offerdiskursen och åtgärdsprogrammet fokuserar istället på en allmän rädsla hos kvinnor för okända gärningsmän i samhället. Rädslan är inte längre helt begränsad till relationen mellan den icke-svenska gärningsmannen och den svenska kvinnan. Återkommande nyckelord i diskursen är: gärningsman, våld, lag och straff.
I en text med rubriken ”Kvinnovåldets sociala konsekvenser för jämställdheten” beskrivs att SD uppfattar kvinnovåld som ett samhällsproblem då våldet skapar otrygghet för kvinnor. Det beskrivs hur kvinnor behöver begränsa sin vardag genom att exempelvis undvika att gå till fots och hur de måste bli hämtade av sina män i bil.95 En intressant aspekt i texten är när skribenten beskriver hur män med största säkerhet inte skulle acceptera sådana begräsningar i sin vardag. Ett sådant ställningstagande kan tolkas som ett bekräftade av kvinnors
underordning i samhället och de systematiska orättvisor Hirdman menar behöver synliggöras i genussystemet.96 I en annan text som behandlar ämnet trygghet i det offentliga rummet
beskrivs hur kameror kan användas för att skapa trygghet. Även här erkänns dikotomin mellan män och kvinnor genom en beskrivning kring hur kvinnor inte har samma möjligheter att röra sig i det offentliga rummet som män.97
Ett mindre undertema som förekommer i åtgärdsprogrammet är att kvinnors rädsla slås ihop med andra gruppers rädsla i samhället. Exempelvis beskrivs det i en text som behandlar ämnen gatubelysning och trygghet hur kvinnor är rädda att röra sig ute efter mörkrets inbrott. För att öka tryggheten anges ett förslag kring effektivisering av allmän utebelysning. En möjlig positiv bieffekt till bättre belysning beskrivs som att fler människor kommer vistas utomhus vilket kan leda till ökad social kontroll som i sin tur resulterar i ökad trygghet genom minskad brottslighet.98 I en annan text som handlar om att taxinäringen kan ha en
95
Sverigedemokraterna, Åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen, 2014, s 6.
96 Yvonne Hirdman, Tidskrift för genusvetenskap ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala
underordning”, 1988, 5-6.
97
Sverigedemokraterna, Åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen, 2014, 10.
26
trygghetsskapande funktion beskriver hur tryggheten kan öka båda för män och kvinnor, ensamma eller i sällskap, i nyktert eller berusat tillstånd.99
Temat kring rädsla i offerdiskursen visar på förändring då det gått från den svenska kvinnans rädsla för invandrarmannen till en allmän rädsla där alla i samhället kan drabbas. Enligt Fairclough kan en sådan förändring visa på antigen instabilitet, kontinuitet eller förändring inom diskursen. I detta fall finns en kontinuitet då rädsla som tema fortfarande är aktuellt, dock i en annan form. Temat inkluderar nu alla i samhället och inte bara kvinnan som tidigare. En existerande diskurs kan användas för att skapa förändring samtidigt som möjligheterna till förändringen är begränsade på grund av de maktrelationer som sätter tillträde för olika aktörers åtkomst till diskursen.100 En sådan maktrelation i
åtgärdsprogrammet skulle kunna vara SD som definierar rädslan och sätter ramarna för hur rädsla uppfattas. Exempelvis definieras vad kvinnor är rädda för och hur denna rädsla ska hanteras. Fairclough menar att förändringar i diskursen kan ses bland annat när diskursiva element artikuleras på nya sätt.101 I offerdiskursen finns tendenser till en sådan förändring då temat kring rädsla verkar gått från att främst innehålla utsagor om den svenska kvinnans rädsla för den icke-svenska gärningsmannen, till att istället innehålla budskap att svenskar lever i en form av risksamhälle.
Ett sista mindre undertema värt att lyfta fram i offerdiskursen behandlar ämnet hedersvåld. Här ligger fokus i genuskontraktet på invandrarkvinnans rädsla för invandrarmannen samt en kollektiv rädsla för invandare som grupp. I en text som problematiseras hedersvåld beskrivs hur våldet inte bara handlar om enskilda gärningsmän utan att det även kan inkludera ett större kollektiv av landsmän, släkt eller familjemedlemmar som förtrycker. Att våldet existerar beskrivs som ett resultat av en omfattande invandring som pågått till Sverige.102 Offerdiskursen förekommer både i SD-Kuriren och åtgärdsprogrammet för kvinnors trygghet i vardagen. Ett återkommande tema i diskursen har varit rädsla. Temat har dock genomgått en förändring från att främst fokuserat på svenska kvinnors rädsla för den icke-svenska mannen till att istället fokusera på en allmän rädsla för både kvinnor och män i ett svenskt
99
Sverigedemokraterna, Åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen, 2014, s 10.
100
Marianne Winther Jörgensen, Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur AB, 2011, 85.
101
Ibid, 80.
102
27
risksamhälle. En sådan förändring kan tyda på att diskursen förändrats och fått en annan inriktning. En förklaring till förändringen skulle kunna vara den politiska utveckling SD har genomgått under perioden från 1991 till 2014. Budskapet i materialet har förändrats från att se kvinnan som offer till att istället beskriva hela samhället under en form av angrepp.
Textdimensionen
Syftet med dimensionen är att genomföra av en detaljerad textanalys där textens egenskaper ska visa hur diskursen förverkligas textuellt.103 I min analys kommer detta göras genom en textanalys på ett urval av texter från respektive diskurs med hjälp av det lingvistiska verktyget transivitet. Fairclough menar att transivitet kan användas för att visa hur olika deltagare framställs i processer samt för att visa vilka ideologiska konsekvenser framställningen kan bidra till.104 Min motivation i denna dimension är att visa hur kvinnan och mannen framställs i processer med koppling till genuskontraktet.
Textanalys av familjediskursen
”Vet svenskarna vad som krävs för att de ska kunna behålla sitt land?”
Mitt första citat är hämtat från artikeln ”Vet svenskarna vad som krävs för att de ska kunna behålla sitt land?”. Artikeln har tidigare även avhandlats i familjediskursen. Skribenten skriver bland annat följande:
Det finns gott om exempel på både kvinnor och män som låter karriären gå före barn och familj. Redan här kan vi notera att dugliga gener inte förs vidare. Karriären är viktigare för t ex vissa idrottskvinnor där träningen och tävlandet är viktigare än familj och barn, liksom då den kvinnliga studenten vill skaffa sig en utbildning ”först” och därmed passera sin biologiskt mest lämpliga ålder för barnbörd.105
I citatet framställs kvinnor och män som deltagare i en process kring familjebildning. Både kvinnan och mannen möts av kritik från skribentens sida eftersom de låter andra livsval gå före familjelivet. Fokus riktas dock på kvinnan i processen eftersom skribenten väljer att
103
Marianne Winther Jörgensen, Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur AB, 2011, 87.
104
Norman Fairclough, Discourse and social change, Oxford: Polity Press, 1992, 235-236.
105
28
problematisera idrottskvinnor och kvinnliga studenter som väljer sina karriärer framför familjelivet. Dessa kategorier av kvinnor vidareutvecklar skribenten kritik mot genom att hänvisa till deras mest lämpliga ålder att skaffa barn i ur ett biologiskt perspektiv. Skribenten lägger en större vikt på kvinnan som agent i processen jämfört med mannen. Detta är
intressant då processen kring familjebildning både kan inkludera kvinnor och män, dock väljer skribenten att endast problematisera kvinnors agerande.
Senare i artikeln skriver skribenten även följande:
Bara det faktum att samhället uppmuntrade till omfattande användning av p-piller, så att det föddes ännu färre barn, tvingade ut kvinnor i arbetslivet, vilket gjorde det ännu svårare för dem att bilda familj och sedan släppte aborterna fria strider inte bara mot naturen utan även mot livet självt.106
Skribenten väljer i citatet ännu en gång att fokusera på kvinnan som agent i processen kring familjebildning och faktorer som försvårar denna process för kvinnan. Arbetsliv, aborter och p-piller beskrivs som problematiska faktorer som enligt skribenten gör det svårt för kvinnor att bilda familj.
I artikeln ”Vet svenskarna vad som krävs för att de ska kunna behålla sitt land?” beskriver skribenten en process kring familjebildning, där till en början både män och kvinnor får kritik för att de väljer andra livsval framför familjelivet. Fokus ligger dock främst på kvinnans roll som agent i processen genom att skribenten problematiserar flertal faktorer runt kvinnan och hennes personliga val. En ideologisk konsekvens av en sådan framställning kan exempelvis vara att det skapas ett orättvist maktförhållande mellan kvinnan och mannen då kvinnan tilldelas en nyckelroll i processen, samtidigt som hon kraftigt begränsas från bland annat arbetsliv och val kring sin sexualitet. Att fokus läggs på kvinnan i en process som både inkluderar män och kvinnor kan uppfattas som tendenser till ett ojämlikt maktförhållande.
”En "vanlig" svensk kvinnas betraktelser”
Artikel har tidigare även beskrivits i familjediskursen, skribenten Marianne beskriver i artikeln hur hon upplever sin situation som förälder i ett samhälle som hon menar brustit i sitt stöd mot familjen. Hon skriver bland annat följande:
106
