6. ANALYS
6.7 Förändringsförslag
Den avslutande delen av vår enkät innehöll frågor som gav studenterna chans att delge oss hur de tycker att reflektionsgrupperna ska se ut. Vi har ställt frågor om bland annat antalet i gruppen, handledarna och frågor om reflektionsgruppernas utseende. Vi har valt att sammanställa studenternas önskemål om hur
reflektionsgrupperna ska se ut. Nedan följer en lista på de flesta studenters sammanfattande åsikter:
• Informationen om reflektionsgruppernas syfte och mål bör tydliggöras för studenterna innan start.
• Max 8 studenter.
• De bör starta från första terminen. • Handledaren ska vara verksam på fältet.
• Handledaren ska inneha egenskaper som lyhördhet, engagemang, och kunskap och erfarenhet inom sitt yrkesområde och om den
utbildningen/inriktning reflektionsgruppens medlemmar går.
• Handledaren ska leda gruppen och ha något sånär fasta ramar men låta studenterna ta plats och bestämma innehållet.
• Man bör byta handledare varje termin.
• Om reflektionsgrupperna ska betygssättas bör de ge högskolepoäng. • Reflektionsgruppen bör ha en spridd ålderfördelning och de bör bestå av
studenter från samma inriktning och samma termin.
Under uppsatsen utveckling har vi kommit fram till en del förslag, som är förankrat till de teorier vi använt oss av:
• Det reflekterande tänkandet bör också integreras och bli en del av den övriga utbildningen.
• Handledarna bör väljas utefter vilken inriktning studenterna går och vilken/vilka kurser de läser.
• Reflektionsgrupperna bör ses över, som ett reflekterande forum, så att de passar alla inriktningarna. De svar som VU- studenterna har gett oss indikerar att forumet kräver omfattande förändringar för att passa deras inriktning och behov.
• Målen bör formuleras både gemensamt i gruppen och individuellt. Enligt Nilsson (2005) bör detta ske innan eller omgående efter gruppens första träff. Detta kan vara bra för reflektionsgrupperna då det sammankopplas med studenternas önskan om tydligare syfte och mål.
• Reflektionsgrupperna bör inte indelas slumpmässigt utan istället efter vilka behov och intressen man har.
7. SLUTDISKUSSION
Syftet med vår uppsats var att utvärdera reflektionsgrupperna på
socionomutbildningen på Malmö högskola. Vårt syfte var även att ta reda på hur studenterna upplevde reflektionsgrupperna och vilka erfarenheter de tog med sig. Eftersom vi har egna erfarenheter av reflektionsgrupperna så har det varit
utmanande att hålla våra egna tankar och funderingar utanför
enkätkonstruktionen, bearbetningen och analysen. Men tillsammans med vår populations svar och våra tankar och egna erfarenheter kan vi nu företa oss en reflekterande diskussion kring ämnet.
Tankarna kring reflektionsgrupperna har varit många under arbetets gång. En fråga som vi ställde oss var; varför har inte reflektionsgrupperna blivit utvärderare tidigare? Det fanns uppenbarligen ett behov av det annars skulle studenternas svar vara rena kärleksförklaringen till reflektionsgrupperna.
Vi har lärt oss en hel del under de veckorna som vi skrivit uppsatsen. Vi har fått större behållning av de erfarenheter som vi fått från reflektionsgrupperna och det har varit nyttigt att få ta del av andra perspektiv av reflektionsgrupperna. Vi är tacksamma för att vi skrivit den här uppsatsen efter att vi själva avslutat
reflektionsgrupperna. Det hade varit svårare att utesluta ens egna tankar och åsikter om vi deltagit i reflektionsgrupperna denna termin.
Som vi skrev i analysen så var det en del saker som snabbt blev tydliga för oss när vi tittade på enkätsvaren. De flesta studenterna har varit övervägande negativa till reflektionsgrupperna. Men det som förvånade oss mycket, och som vi inte
förväntade oss, var att studenterna från VU-inriktningen var mer negativa och hade mer negativa erfarenheter från reflektionsgrupperna än de andra
inriktningarna. Vi har tidigare nämnt varför detta kan vara så och att det kan bero på att deras inriktning skiljer sig mest från de andra. En tanke som har dykt upp är att reflektionsgrupperna kanske är utformade så att de passar de andra
inriktningarna bättre. VU-inriktningens kursplan skiljer sig mer från de övriga inriktningarnas kursplaner. Kanske behöver reflektionsgrupperna se annorlunda ut för VU-inriktningen?
Studenternas övervägande negativa inställning till reflektionsgrupperna kan kanske förklaras av andra faktorer? Under arbetets gång har vi läst olika teorier som finns om hur den ultimata gruppen ser ut. Nilsson (2005) menar att det bästa är att inte sätta samman grupper på måfå, utan man bör istället planera noga vilka som bör vara tillsammans. Om man sätter samman studenter på måfå finns det en risk att samspelet och sammanhållningen inte fungerar så bra. Detta är kanske något som Malmö högskola borde ta i beaktning. Istället hade det kanske varit en idé att sätta samman grupperna efter vilka intressen man har, vad man vill få ut av grupperna och vad man vill reflektera över. Kanske kan studenternas negativa inställning till reflektionsgrupperna förklaras av hur grupperna har satts samman? Studenterna har även varit missnöjda med hur många de har varit i grupperna. Några studenter har svarat att de har varit så många som 15 stycken i gruppen. Nilsson (2005) menar att det ultimata antalet är 4- 8 personer. Så för att
reflektionsgrupperna ska kunna fungera på bästa sättet bör man inte sätta samman grupperna på måfå, och man bör inte heller sätta samman allt för många studenter i samma grupp.
En annan förklaring till studenternas negativa inställning kan vara att bristen på information kring reflektionsgruppernas syfte och mål. Att målen inte uppfylls av studenterna är något som Malmö högskola bör vara insatta i och
uppmärksammade på. Om målen inte är utformade så att studenterna kan relatera till dem och ha möjlighet att uppnå dem försvinner meningen med att ha
reflektionsgrupper. Varför finns målen egentligen? Att det finns ett syfte är självklart, det behövs ju ramar för att ett sådant moment ska fungera och för att skapa tydlighet. Men som det ser ut nu så bidrar inte målen till att skapa tydlighet. De behöver inte heller uppfyllas för att studenterna ska få godkänt. De två
studenter som skrev en uppsats om reflektionsgrupperna för ett år sedan kom också fram till att syftet och målen med grupperna måste tydliggöras. Det har alltså inte skett någon förändring eftersom studenterna fortfarande har klagomål på reflektionsgruppernas syfte och mål.
Som vi skrivit i teorikapitlet så anser vi att indelningen av gemensamma och individuella mål skulle gynna reflektionsgrupperna då de skulle ta studenternas önskemål om hur reflektionsgrupperna ska gå tillväga i beaktning. Individuella mål behövs för att studenternas egna behov av reflektion ska tillfredsställas. Ingen student kommer att ha exakt likadana mål, vilket är en ytterligare en anledning till att det är så viktigt att se till de individuella målen. För att alla mål ska bli
tydligare kan man se dem på tre olika nivåer. Malmö högskola behöver ha ett mål för reflektionsgrupperna, som sätter ramarna och tydliggör syftet för studenterna. Inom detta mål ska sedan studenterna i gruppen komma överens om gemensamma mål. Utefter dessa ska studenterna sedan formulera individuella mål för
reflektionsgruppen som ska finnas till för att tillfredsställa deras behov av reflektion.
Som vi tidigare skrivit har studenterna, trots uppenbara klagomål, ändå varit glada över att det finns ett reflekterande inslag i deras utbildning. Många av studenterna har svarat att de kommer att ha nytta av reflektionsgrupperna i deras framtida yrkesliv. Som studenterna skrivit i de öppna frågorna så har reflektionsgrupperna stor potential till att bli ett bra komplement till utbildningen, men man är inte riktigt där än. Förhoppningsvis kan den här uppsatsen och utvärderingen bidra till att framtida studenter får tillgång till ett fungerande forum som har påverkan på utbildningen och studenternas förmåga att reflektera och förhoppningsvis bli reflekterande praktiker.
Vi har även tagit upp begreppet reflekterande praktiker i teorikapitlet. Det är Malmö högskolas önskemål att studenterna ska bli reflekterande praktiker genom reflektionsgrupperna. För att kunna bli en reflekterande praktiker kanske det behövs mer än reflektionsgrupperna. Reflektionsgrupperna är endast sex tillfällen per termin. Det krävs nog, som Boud och Knight (1996) menar, att reflektionen sker kontinuerlig och att den integrerar med den övriga utbildningen. Som det ser ut idag så kan reflektionsgrupperna anses som lite utanför den ordinarie
kursplanen, och endast som ett obligatoriskt moment som studenterna behöver delta i. Om reflektionsgrupperna endast finns som en ”bilaga” till den övriga utbildningen får man inte med det reflekterande tänkandet i alla aspekter av utbildningen, vilket krävs för att studenterna ska bli reflekterande praktiker. Oavsett om man ser på reflektionsgrupperna som ett gnällforum eller bollplank så är det reflektion som sker, vilket är syftet med reflektionsgrupperna. Ju mer vi får reflektera desto bättre socionomer kan vi bli. Eller som Schön skulle säga; ju mer reflection-on–action vi utför desto bredare kommer vår knowing-in-action att bli. Om man ser på reflektionsgrupperna ur ett symboliskt interaktionistiskt
perspektiv, så kan de vara väldigt värdefulla och ger möjlighet till studenterna att utvecklas, både som människa, sitt språk och sin reflekterande förmåga.
Reflektionsgrupperna kan på många sätt förbereda studenterna för det kommande yrkeslivet.
För att svara på frågan som utgör vår titel svarar vi att reflektionsgrupperna behöver vara både ett gnällforum och bollplank, eftersom det ska vara upp till studenterna vad som tas upp och reflekteras över.
7.1 Fortsatt forskning
Som vi nämnde i vår avgränsning så har en studie av det här slaget nästan inga gränser. Vi tycker att det är ett intressant ämne som förhoppningsvis också ger ett resultat som är givande för de studenter som kommer efter oss. Hade vi haft obegränsat med tid och utrymme så hade vi fortsatt studien i en del olika
inriktningar. Vi hade utvärderat handledarna mer ingående och vi hade även tittat på hur man bättre kan matcha handledare efter inriktning. Det hade även varit spännande att undersöka varför åsikterna skiljer sig så mycket mellan VU- inriktningens studenter och studenterna från de övriga inriktningarna.
När en grundlig utvärdering är gjord av alla aspekter av reflektionsgrupperna hade det varit intressant att jämföra reflektionsgrupperna på Malmö högskola, som kom till efter kritik från Högskoleverket, med andra forum för reflektion på andra socionomutbildningar. Detta för att se hur de har tolkat kritiken och löst problemen som ansågs finnas inom socionomutbildningarna.
Det hade också varit intressant att skicka denna utvärderande enkät till studenter som tagit examen men även att skicka ut enkäten till samma population som nu, fast om några år. Detta för att se om man har haft någon faktiskt användning av de erfarenheter som reflektionsgrupperna gett i yrkeslivet.
8. SAMMANFATTNING
Ska vi sammanfatta den här utvärderingen med ett ord väljer vi behövlig. Vi märker efter omfattande genomgångar av vårt inhämtade material att många studenter har mycket att säga, att deras åsikter varierar från mycket positiva till väldigt negativa. Som vi tidigare nämnt så tror vi på att lyfta fram studenternas åsikter kan leda till bättre reflektionsgrupper för framtida studenter.
Vårt syfte var som sagt bland annat att utvärdera reflektionsgrupperna och undersöka vilka förväntningar studenterna hade innan de startade. Vi var intresserade av att ta reda på hur studenterna uppfattade och upplevde reflektionsgrupperna och om de fick någon erfarenhet av dem. Genom att sammanställa studenternas svar med de teorier vi valt ville vi få fram en bild hur reflektionsgrupperna kan förändras.
Studenterna hade inga speciella förväntningar innan reflektionsgrupperna startade. Många kände sig osäkra på syftet och målen med grupperna, vilket stämmer överens med att studenterna inte tycker att informationen de fick innan var tillräckligt tydlig. Att inte informationen har varit tillräckligt tydlig kan, som vi har nämnt tidigare, vara en orsak till att studenterna inte anser att de har uppfyllt målen. Deras åsikter om hur de upplevde reflektionsgrupperna är lika varierande som många av de andra svaren vi fick. En del tyckte, som vår titel avslöjar, att det var ett bollplank och en del tyckte att det var ett gnällforum. Många har sett det som ett nödvändigt komplement till utbildningen medan andra har sett det som slöseri med tid. Att reflektionsgrupperna har varit obligatoriska är något som studenterna har upplevt som positivt men de vill däremot att de ska ge
högskolepoäng. Vi har även fått fram en bild av att studenterna överlag har varit ganska missnöjda med handledarna. Under arbetes gång så har vi tagit fram diagram som visar att studenternas svar skiljer sig åt beroende på vilken inriktning de går. Vi har då sett att inriktningen VU överlag har varit mer negativa till
reflektionsgrupperna och de anser inte att de har varit lärorika. Vi kom fram till en lista, efter studenternas svar, på hur de vill att reflektionsgrupperna ska se ut. En del är stora förändringar och en del är mindre ändringar. Studenterna önskar till exempel att reflektionsgrupperna i framtiden startar från termin ett. När det gäller utformningen vill studenterna att det ska vara max 8 studenter i varje grupp, att den är samkönad och har en spridd åldersfördelning. De önskar att handledaren har kunskap om deras inriktning samt att de är verksamma på fältet. De anser att det gynnar reflektionsgrupperna att fortsätta byta handledare varje termin.
Trots många studenters missnöje med reflektionsgrupperna så är det många som tror sig ha nytta av dem i sitt framtida yrkesliv. De verkar uppskatta att
REFERENSER
Alwall, J (red), (2004) Vägar till kvalitetsutveckling inom socionomutbildningen; rapport från ett pedagogiskt utvecklingsprojekt. Ersta Sköndal högskola: Sköndalsinstitutets Arbetsrapportserie nr 34.
Arvidson, P & Rosengren, K-E (2002) Sociologisk metodik. Malmö: Liber AB Boud, D & Knights, S (1996) Course design for reflective practice, kapitel 3.
Gould, N & Taylor, I, red (1996), Reflective learning for social work. England: Ashgate Publishing Company
Campart, M & Eriksson- Sjöö, T. Socionomprogrammet B-nivå; Studieguide; Reflektionsgrupper; Inriktning SP, MK, SO, VU terminerna 4,5,6. Malmö; Malmö högskola: Hälsa och samhälle
Carlström, I & Carlström Hagman, L-P (2006) Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Danmark: Studentlitteratur
Daneback, K & Månsson, S-A (2007) Internetforskning (opublicerat material) Egidius, H (2002) Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur Eriksson, L & Markström, A-M (2000) Den svårfångade socialpedagogiken.
Lund: Studentlitteratur
Gould, N (1996) Introduction: Social work education and the crisis of the professions, kapitel 1. Gould, N & Taylor, I, red (1996), Reflective learning for social work. England: Ashgate Publishing Company Granér, R (1994) Personalgruppens psykologi. Lund: Studentlitteratur Grupp, Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=186553, hämtat 080507.
Hansson, L & Sellberg, K (2007) En reflektion om reflektioner;
Reflektionsgrupperna på socionomutbildningen. Malmö: Malmö högskola: Hälsa och samhälle
Högskoleverket (2000) Utvärdering av socionomutbildningar. Högskoleverkets rapportserie 2000:6 R
Högskoleverket (2003) Socialt arbete; en nationell genomlysning av ämnet. Högskoleverkets rapportserie 2003:16 R
Nilsson, B (2005) Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur Reflektion, Nationalencyklopedin
Sandberg, B & Faugert, S (2007) Perspektiv på utvärdering. Pozkal: Studentlitteratur
Schön, D (1987) Educating the reflective practitioner. San Francisco: Jossey- Bass Publishers
Svedberg, L (1997) Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur
Symbolisk interaktionism, Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=321755, hämtat 080507.
Taylor, I (1996) Facilitating reflective learning, kapitel 7. Gould, N & Taylor, I, red (1996) Reflective learning for social work. England: Ashgate Publishing Company
Trost, J (2007) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Trost, J & Levin, I (1996) Att förstå vardagen. Lund: Studentlitteratur Utvärdering, Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=337335, hämtat 080507.
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B 1%5D.pdf
BILAGOR
Bilaga 1: Enkätredovisning
Bilaga 2: Beslut från etikprövningsnämnden
Utvärdering av Reflektionsgrupper
Antal besvarade enkäter: 63
1 Kön
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% 1 Man 9 14.3 2 Kvinna 54 85.7 Total: 63 100.0 Antal obesvarade: 0 2 Ålder Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
29.51 6.77 28.00 26.00 32.00
3 Vilken inriktning går du?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% 1 Socialpedagogisk 23 36.5 2 Mångkulturell 19 30.2 3 Verksamhetsutveckling 21 33.3 4 Social omsorg 0 0.0 Total: 63 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
4 Har du läst på högskola/universitet innan du började på socionomprogrammet?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
%
1 Ja 42 66.7
2 Nej 21 33.3
Total: 63 100.0
Antal obesvarade: 0
5 Om ja på fråga 4, hur många terminer har du läst? (Om du läst en halv termin skriv 0,5, en kvarts termin 0,25)
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% A 0.00 - 0.99 2 4.8 B 1.00 - 1.99 13 31.0 C 2.00 - 2.99 10 23.8 D 3.00 - 3.99 5 11.9 E 4.00 - 4.99 4 9.5 F 5.00 - 5.99 2 4.8 G 6.00 - 6.99 3 7.1 H 7.00 - 7.99 2 4.8 I 8.00 - 8.99 1 2.4 J 9.00 - 9.99 0 0.0 K 10.00 - 10.99 0 0.0 Total: 42 100.0 Antal obesvarade: 21 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
2.78 2.03 2.00 1.00 4.00
6 Har du arbetat med socialt arbete eller omsorgsarbete innan utbildningens start?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
%
1 Ja 36 57.1
2 Nej 27 42.9
Total: 63 100.0
Antal obesvarade: 0
7 Har du tidigare erfarenhet av att delta i grupphandledning, förutom reflektionsgrupperna?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% 1 Ja 19 30.2 2 Nej 44 69.8 Total: 63 100.0 Antal obesvarade: 0
8 Hur många terminer har du deltagit i en reflektionsgrupp?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% A 0.00 - 0.99 1 1.6 B 1.00 - 1.99 0 0.0 C 2.00 - 2.99 3 4.8 D 3.00 - 3.99 47 75.8 E 4.00 - 4.99 9 14.5 F 5.00 - 5.99 0 0.0 G 6.00 - 6.99 2 3.2 H 7.00 - 7.99 0 0.0 I 8.00 - 8.99 0 0.0 J 9.00 - 9.99 0 0.0 K 10.00 - 10.99 0 0.0 Total: 62 100.0
Antal obesvarade: 0Antal svar utanför detta intervall: 1
9 Hur har du deltagit i reflektionsgrupperna?
Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 På högskolan 56 88.9 2 Distans 0 0.0
3 Både på högskolan och distans 7 11.1
Total: 63 100.0
Antal obesvarade: 0
10 Fick du information om reflektionsgruppernas mål och syfte innan de startade?
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Ja 53 84.1 2 Nej 10 15.9 Total: 63 100.0 Antal obesvarade: 0
11 Om ja på fråga 12: Jag tycker informationen var tydlig (1=instämmer inte alls, 7= instämmer helt)
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% A < 1.00 0 0.0 B 1.00 - 1.99 8 14.8 C 2.00 - 2.99 11 20.4 D 3.00 - 3.99 9 16.7 E 4.00 - 4.99 9 16.7 F 5.00 - 5.99 9 16.7 G 6.00 - 6.99 6 11.1 H 7.00 - 7.99 2 3.7 I > 7.99 0 0.0 Total: 54 100.0 Antal obesvarade: 9 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
3.48 1.75 3.00 2.00 5.00
12 Jag anser att jag i reflektionsgrupperna utvecklat en förmåga till "tänkande av högre ordning", t.ex koppla teori till praktik (1= instämmer inte alls, 7= instämmer helt) Se ovanstående länk för en förklaring av målen
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% A < 1.00 0 0.0 B 1.00 - 1.99 18 28.6 C 2.00 - 2.99 10 15.9 D 3.00 - 3.99 6 9.5 E 4.00 - 4.99 12 19.0 F 5.00 - 5.99 11 17.5 G 6.00 - 6.99 3 4.8 H 7.00 - 7.99 3 4.8 I > 7.99 0 0.0 Total: 63 100.0 Antal obesvarade: 0
Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
3.14 1.85 3.00 1.00 5.00
13 Jag anser att jag i reflektionsgruppen har utvecklat min argumentationsförmåga (1=instämmer inte alls, 7=instämmer helt) Se ovanstående länk för en förklaring av målen
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% A < 1.00 0 0.0 B 1.00 - 1.99 20 31.7 C 2.00 - 2.99 13 20.6 D 3.00 - 3.99 8 12.7 E 4.00 - 4.99 10 15.9 F 5.00 - 5.99 5 7.9 G 6.00 - 6.99 5 7.9 H 7.00 - 7.99 2 3.2 I > 7.99 0 0.0 Total: 63 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
2.84 1.79 2.00 1.00 4.00
14 Jag anser att jag i reflektionsgruppen utvecklat en insikt i den känslomässiga
dimensionen av lärande, t.ex. bli medveten om sina fördomar (1= instämmer inte alls, 7= instämmer helt) Se ovanstående länk för en förklaring av målen
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% A < 1.00 0 0.0 B 1.00 - 1.99 14 22.6 C 2.00 - 2.99 10 16.1 D 3.00 - 3.99 8 12.9 E 4.00 - 4.99 10 16.1 F 5.00 - 5.99 10 16.1 G 6.00 - 6.99 6 9.7 H 7.00 - 7.99 4 6.5 I > 7.99 0 0.0 Total: 62 100.0 Antal obesvarade: 1 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
15 Har du fått ut det du ville av reflektionsgrupperna?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
%
1 Ja, helt och hållet 8 12.9
2 Ja, delvis 37 59.7
3 Nej, inte alls 17 27.4
Total: 62 100.0
Antal obesvarade: 1
16 Hur nöjd är du med reflektionsgrupperna? (1=inte alls nöjd, 7= väldigt nöjd)
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% A < 1.00 0 0.0 B 1.00 - 1.99 13 20.6 C 2.00 - 2.99 6 9.5 D 3.00 - 3.99 9 14.3 E 4.00 - 4.99 10 15.9 F 5.00 - 5.99 13 20.6 G 6.00 - 6.99 7 11.1 H 7.00 - 7.99 5 7.9 I > 7.99 0 0.0 Total: 63 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
3.71 1.93 4.00 2.00 5.00
17 Hur nöjd är du med din egen insats under reflektionsgrupperna? (1= inte alls nöjd, 7=väldigt nöjd)
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % A < 1.00 0 0.0 B 1.00 - 1.99 2 3.2 C 2.00 - 2.99 3 4.8 D 3.00 - 3.99 8 12.9 E 4.00 - 4.99 11 17.7 F 5.00 - 5.99 13 21.0 G 6.00 - 6.99 15 24.2 H 7.00 - 7.99 10 16.1 I > 7.99 0 0.0 Total: 62 100.0 Antal obesvarade: 1 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
4.85 1.60 5.00 4.00 6.00
18 Jag anser att reflektionsgrupperna har varit lärorika (1=instämmer inte alls, 7=instämmer helt)
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% A < 1.00 0 0.0 B 1.00 - 1.99 13 20.6 C 2.00 - 2.99 9 14.3 D 3.00 - 3.99 6 9.5 E 4.00 - 4.99 11 17.5 F 5.00 - 5.99 7 11.1 G 6.00 - 6.99 9 14.3 H 7.00 - 7.99 8 12.7 I > 7.99 0 0.0 Total: 63 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
3.78 2.09 4.00 2.00 6.00
19 Tror du att du kommer att ha nytta av reflektionsgrupperna i ditt framtida yrkesliv?
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Ja 41 65.1 2 Nej 22 34.9 Total: 63 100.0 Antal obesvarade: 0
20 Vad var viktigast för dig att prata om i reflektionsgruppen?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% 1 Privata frågor 0 0.0 2 Skolrelaterade frågor 30 50.0 3 En blandning 30 50.0 Total: 60 100.0 Antal obesvarade: 3
21 Hur nöjd har du över lag varit med handledarna? (1=inte alls nöjd, 7=väldigt nöjd)
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% A < 1.00 0 0.0 B 1.00 - 1.99 5 8.1 C 2.00 - 2.99 11 17.7 D 3.00 - 3.99 8 12.9 E 4.00 - 4.99 13 21.0 F 5.00 - 5.99 14 22.6 G 6.00 - 6.99 8 12.9 H 7.00 - 7.99 3 4.8 I > 7.99 0 0.0 Total: 62 100.0 Antal obesvarade: 1 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
3.90 1.67 4.00 2.00 5.00
22 Jag anser att handledarens nuvarande sysselsättning påverkade dennes sätt att handleda reflektionsgruppen (1=instämmer inte alls, 7=instämmer helt)
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% A < 1.00 0 0.0 B 1.00 - 1.99 3 5.2 C 2.00 - 2.99 2 3.4 D 3.00 - 3.99 3 5.2 E 4.00 - 4.99 8 13.8 F 5.00 - 5.99 9 15.5 G 6.00 - 6.99 16 27.6 H 7.00 - 7.99 17 29.3 I > 7.99 0 0.0 Total: 58 100.0 Antal obesvarade: 5 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
5.31 1.70 6.00 4.00 7.00
23 Var föredrog du helst att din handledare var verksam?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% 1 På Malmö Högskola 9 15.5 2 På fältet 49 84.5 Total: 58 100.0 Antal obesvarade: 5
24 Jag anser att handledaren påverkade stämningen i gruppen (1=instämmer inte alls, 7=instämmer helt)
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning
% A < 1.00 0 0.0 B 1.00 - 1.99 1 1.6 C 2.00 - 2.99 0 0.0 D 3.00 - 3.99 6 9.8 E 4.00 - 4.99 3 4.9 F 5.00 - 5.99 13 21.3 G 6.00 - 6.99 16 26.2 H 7.00 - 7.99 22 36.1 I > 7.99 0 0.0 Total: 61 100.0