För audionomen 31

Hanterbarhet  och  tekniskt  kunnande  anses  vara  en  betydelsefull  faktor  i  den   digitaliserade  vården  för  audionomerna  då  deras  inställningar  och  kunskaper  är   viktigt  för  att  digitaliseringen  ska  kunna  fungera  inom  hörselvården.  

Majoriteten  av  informanterna  skattade  att  de  i  låg  grad  är  insatta  i  det  som  rör  

digitaliserad  hörselvård.  En  av  informanterna  skattade  sig  i  hög  grad  vara  insatt  i  det   som  rör  digitaliserad  hörselvård.    Samtliga  informanter  har  en  positiv  inställning  till   utvecklingen  av  en  digitaliserad  hörselvård.  Majoriteten  av  informanterna  uppger  att   de  har  vag  kunskap  gällande  digitaliserad  hörselvård  men  att  de  är  medvetna  om  att   det  finns  justeringsmöjligheter  på  distans.  Endast  två  uppger  att  de  har  erfarenhet  av   digitaliserad  hörselvård  och  själva  medverkar  i  en  pilotstudie  gällande  detta.  Tre  av   informanterna  uppger  att  deras  erfarenheter  av  digitaliserad  hörselvård  innebär   chattkontakt  via  1177.  En  av  informanterna  har  ingen  erfarenhet  av  digitaliserad   hörselvård.  Samtliga  informanter  uppger  att  vissa  typer  av  besök  skulle  kännas   hanterbara  att  hålla  som  digitala  vårdbesök  så  länge  man  fått  information  kring  det   och  vet  hur  det  fungerar  rent  praktiskt.  Nästan  alla  anser  att  det  skulle  kännas  

hanterbart  så  länge  sekretessen  inte  är  något  problem.  De  kan  även  själva  tänka  sig   att  ta  kontakt  med  hörselvården  via  digitalt  vårdbesök  som  patient  om  det  hade   behövts.  Detta  då  de  anser  det  som  smidigt,  att  det  minskar  resandet  samt  att  de  är   vana  att  hantera  applikationer.  Endast  en  av  informanterna  uppges  själv  ha  sökt  vård   genom  videouppkoppling.  

Den  majoritet  som  inte  har  erfarenhet  av  digitala  vårdbesök  uppger  att  det  finns  en   oro  kring  om  det  går  att  justera  på  distans  och  hur  det  går  att  verifiera  justeringarna   som  görs.  

Det  betonas  att  digitala  vårdbesök  kan  kräva  att  audionomen  har  tidigare  

arbetserfarenhet  och  inte  är  nyexaminerad.  Detta  på  grund  av  att  audionomen  måste   kunna  känna  sig  säker  på  resultatet  från  REM-­mätningen  samt  att  det  blir  ännu   viktigare  att  veta  vad  som  är  en  lämplig  justering.  Ett  par  av  informanterna  uppger  att   det  kan  vara  svårt  att  finna  audionomer  som  vill  använda  sig  av  digitala  vårdbesök.   Detta  eftersom  digitaliserad  hörselvård  ännu  inte  är  vanligt  i  Sverige  och  

audionomerna  överlag  har  liten  kunskap  kring  detta  och  vilka  möjligheter  det  kan   medföra.  Om  kunskapen  ökar  kring  möjligheterna  kan  intresset  väckas.  Men  det  är   fortfarande  ett  nytt  verktyg  som  man  ska  lära  sig,  alla  är  inte  öppna  för  nya  

förändringar  och  har  inte  ett  tekniskt  intresse.  En  av  informanterna  beskriver  sig   positiv  till  digitaliserade  vårdbesök  men  uppger  att  det  kan  kännas  tryggare  att   patienten  kommer  till  ett  fysiskt  besök  då  det  ger  möjlighet  att  titta  närmare  på  saker   och  ting.    

32 Det  betonas  även  att  det  krävs  mer  utbildning  och  diskussioner  kring  digitaliserad   hörselvård  för  att  öka  intresset  och  förståelsen  hos  audionomerna.  Arbetssättet  ska   kännas  tryggt  för  audionomen  och  patienten.  Nedanstående  citat  illustrerar  detta:      

“De  flesta  har  så  lite  kunskap  om  det  än  så  länge.  Man  får  höra  det  på   nån  utbildning  med  nån  leverantör.  Man  hinner  inte  riktigt  ta  till  sig  det…   Så  vissa  är  ju  väldigt  låsta  i  sitt  arbetssätt  men  hade  man  fått  möjlighet   att  verkligen  få  lära  sig  det  och  prata  om  möjligheter,  hur  ska  man  ha  ett   videomöte?  Ska  vi  nu  börja  använda  det  i  verksamhet  så  får  det  ju  va   intresset  som  styr  från  audionomernas  sida.  Så  att  både  patienter  och   audionomer  känner  sig  trygg  i  det  hela,  för  annars  vill  man  ju  inte  

använda  det.  Det  måste  va  ett  bra  och  enkelt  system  för  att  man  ska  vilja   ta  det  till  sig,  så  där  har  våra  leverantörer  lite  att  jobba  med”  

Det  framförs  även  att  digitala  vårdbesök  efterfrågas  mer  och  mer,  att  det  är  

framtiden,  att  audionomerna  måste  vara  med  på  banan  och  att  de  måste  vara  med   och  påverka  för  att  kvalitetssäkra  vården  och  förbättra  arbetsmiljön.  På  sikt  anses  det   även  handla  om  att  hörselvården  ställs  inför  ett  ökat  vårdbehov  och  att  

audionomerna  måste  kunna  bemöta  dem  på  allra  bästa  sätt.  Det  kan  ses  som  en  typ   av  lösning  då  digitala  vårdbesök  blir  kortare  jämfört  med  ett  fysiskt  besök  samt  kan   innebära  en  smidigare  hantering  och  planering  inför  ett  besök.  

6.4.2  För  patienten  

Hanterbarhet  och  tekniskt  kunnande  betonas  vara  en  betydelsefull  faktor  i  den  

digitaliserade  vården  för  audionomerna  men  informanterna  påtalar  även  patienternas   inställningar  och  kunskaper.  Detta  då  det  är  viktigt  för  att  digitaliseringen  ska  kunna   fungera  inom  hörselvården.    

Samtliga  informanter  anser  att  det  finns  förutsättningar  som  patienten  behöver  

uppfylla  för  att  ett  digitalt  vårdbesök  ska  vara  möjligt.  De  förutsättningar  som  beskrivs   är  att  patienten  ska  ha  datavana,  tillgång  till  applikationsteknologi  och  bra  

internetuppkoppling,  kunna  se  och  höra  tillräckligt  bra,  ej  ha  några  kognitiva  

svårigheter  och  tala  svenska  språket.  Det  framförs  att  digitala  vårdbesök  kan  bidra  till   att  patienten  får  hantera  hjälpmedlet  mer  på  egen  hand  och  bli  mer  aktiv  vilket  dock   kan  bli  svårt  om  patienten  inte  uppfyller  förutsättningarna.  

Det  betonas  av  samtliga  informanter  att  digitala  vårdbesök  inte  är  lämpligt  för  den   äldre  generationen  som  även  är  hörselvårdens  vanligaste  målgrupp.  Detta  på  grund   av  att  det  kan  vara  svårt  för  den  äldre  patientgruppen  att  hantera  teknologin  samt   finnas  brist  på  teknisk  kunskap.  De  menar  att  de  äldre  uttrycker  att  digitaliseringen   går  för  fort  fram  och  tycker  att  det  är  väldigt  jobbigt.  Patienten  ska  kunna  ladda  ner   en  applikation  och  kunna  använda  den,  måste  ha  bankID,  kunna  hantera  den   tekniska  utrustningen  som  exempelvis  surfplatta  och  kunna  klara  av  ett  videobesök   alternativt  ha  tillgång  till  teknisk  hjälp.  Ålder  ses  dock  inte  som  en  begränsning  i  sig  

33 för  att  kunna  genomföra  ett  digitalt  vårdbesök.  Det  handlar  mer  om  patientens  

förutsättningar  som  tidigare  nämnts  ovan.  Det  finns  såklart  äldre  patienter  som  kan   efterfråga  och  klara  av  digitala  vårdbesök.  Men  majoriteten  av  informanterna  betonar   att  digitala  vårdbesök  kan  passa  befolkningen  bättre  om  omkring  10  år.  I  framtiden   anses  fler  människor  vara  tekniskt  kunniga  och  intresserade.    

Digitala  vårdbesök  ger  i  dagsläget  inte  helt  jämlik  vård  på  grund  av  olikheter  i   ekonomi,  intresse,  datavana  och  fysiska  förutsättningar.  Följande  citat  illustrerar   detta:  

“Alla  patienter  ska  ju  ha  lika  möjligheter  och  får  dem  lika  möjligheter  är  ju   också  en  fråga?  Många  av  våra  patienter  är  äldre  och  har  kanske  inte   samma  koll  på  olika  digitala  hjälpmedel,  mobiltelefoner,  samma  

datavana  osv  som  nån  som  kanske  är  30–40  år  istället.  Så  det  handlar   mycket  om  det  här  med  lika  vård  och  har  du  tolk  har  du  inte  samma   möjlighet  till  digitala  vårdbesök.  Det  kräver  ju  också  att  patienten  har  en   bra  uppkoppling  hemma  och  det  är  ju  inte  alla  som  har  det  heller,  det  är   inte  bara  intresset  utan  även  en  kostnadsfråga  för  patienten,  har  man   råd  att  ha  den  uppkopplingen  hemma?”  

Samtliga  informanter  anser  att  det  måste  finnas  alternativ  till  både  fysiska  och  digitala   vårdbesök  samt  att  man  har  träffat  patienten  innan  och  diskuterat  möjligheten  och   hanteringen  kring  digitala  vårdbesök.    

7.  Diskussion    

7.1  Metoddiskussion  

Syftet  med  studien  var  att  belysa  vad  audionomerna  själva  anser  om  den  digitala   förändring  som  hörselvården  står  inför.  En  kvalitativ  semistrukturerad  intervjustudie   ansågs  passande  då  det  möjliggör  att  studien  på  djupet  kan  belysa  audionomernas   reflektioner  eller  upplevelser.  Nackdelen  med  ansatsen  är  att  endast  ett  fåtal  

audionomers  reflektioner  uppmärksammas.  En  enkätstudie  hade  kunnat  belysa  vad   fler  audionomer  anser  kring  digitaliserad  hörselvård  men  det  hade  inte  kunnat  ge   någon  djupare  förståelse  i  vad  audionomerna  baserar  sina  upplevelser  eller   reflektioner  på.  Om  fokusgrupper  använts  hade  både  djup  och  fler  audionomer   kunnat  nås  dock  hade  det  varit  svårt  att  samla  in  jämt  med  data  från  alla  deltagare   och  fokusgrupper  hade  varit  en  för  stor  utmaning  att  ta  an  inom  ramen  för  denna  c-­ uppsats.  Med  tanke  på  begränsning  av  tid  hade  det  varit  svårt  att  samla  deltagare  vid   ett  och  samma  tillfälle.  

Det  fanns  inte  tid  att  presentera  studiens  resultat  för  informanterna  innan  studien   examinerats,  därmed  fanns  inte  full  möjlighet  att  uppfylla  kravet  för  trovärdighet.   Däremot  erbjöds  informanterna  att  ta  del  av  resultatet  när  arbetet  publicerats.     I  studien  kontrollerades  istället  trovärdigheten  genom  att  det  under  intervjuerna  

34 stämdes  av  om  informationen  uppfattats  korrekt.  I  resultatet  har  det  även  noggrant   tilldelats  illustrerande  citat  till  varje  kategori.  Det  insamlade  materialet  analyserades   på  ett  tillförlitligt  sätt  då  kategorier  och  teman  kunde  leda  tillbaka  och  styrkas  i   informanternas  uttalanden.    

Trovärdigheten  och  tillförlitligheten  i  en  studie  ökar  om  urvalet  är  tillräckligt  stort  och   precist  för  att  kunna  representera  verkligheten.  Inom  kvalitativ  forskning  kan  det  vara   problematiskt  att  besluta  om  hur  många  personer  som  behöver  intervjuas  för  att  få  en   representativ  bild  (Bryman,  2018).  Ett  bekvämlighetsurval  ansågs  lämpligt  för  denna   studie  då  vi  behövde  rekrytera  informanter  på  kort  tid.  Urvalsprocessen  resulterade  i   en  blandad  målgrupp  från  olika  regioner  med  olika  åldrar  och  arbetserfarenheter  och   anses  därför  öka  studiens  trovärdighet  även  om  antalet  informanter  är  lågt.  Ett  lågt   antal  informanter  anses  i  enlighet  med  Bryman  (2018)  acceptabelt  då  avsikten  med   studien  inte  är  att  jämföra  grupper.  Att  intervjua  audionomer  i  olika  åldrar  och  med   olika  arbetserfarenheter  var  inget  krav  för  denna  studie  men  anses  som  en  klar  fördel   då  dessa  faktorer  kan  påverka  audionomens  åsikter  kring  ett  framtida  arbetssätt  och   digitaliserad  hörselvård.  

Informanternas  arbetserfarenhet  sträckte  sig  från  6  mån  till  34  år.  Detta  kunde  bidra   till  variation  och  en  bredare  bild  av  de  upplevelser  och  reflektioner  som  

audionomerna  kan  tänkas  ha  över  lag.  Även  att  audionomer  i  olika  regioner   intervjuades  gav  ett  bredare  och  mer  givande  resultat  än  om  endast  audionomer   inom  samma  region  eller  arbetsplats  hade  intervjuats.  I  studien  framkom  att   digitaliseringen  har  påverkat  audionomerna  olika  beroende  på  region.  I  vissa   regioner  arbetas  det  för  fullt  med  att  ta  fram  digitala  lösningar  för  att  öka  

tillgängligheten  till  vård  medan  det  i  andra  regioner  inte  alls  är  prioriterat  eller  belyst.      

Pålitligheten,  överförbarheten  och  möjligheten  att  styrka  och  konfirmera  kan  i  studien   anses  vara  tillgodosett  då  studiens  delar  och  arbetsprocessens  gång  tydligt  har   redovisats.  Uppsatsens  struktur  har  dessutom  utformats  efter  rekommendationer  av   Backman  (2016)  gällande  innehåll  i  kvalitativa  rapporter.  Arbetet  har  även  granskats   av  både  handledare,  examinator  och  medstudenter.  För  att  förhindra  att  författarnas   egna  värderingar  skulle  kunna  påverka  studiens  resultat  har  analysen  och  

framtagandet  av  teman  och  kategorier  diskuterades  mellan  författarna  och   handledare  för  att  nå  samstämmighet  om  tolkningen.  All  tolkning  och  analys  har   författarna  utfört  tillsammans.  Med  tanke  på  ovanstående  anses  tillförlitligheten  och   överförbarheten  i  denna  studie  vara  stärkt.  Studiens  resultat  över  audionomernas   reflektioner  kan  med  rimlighet  vara  uttryck  för  vad  fler  audionomer  i  landet  anser  om   digitaliserad  hörselvård.            

35

7.2  Resultatdiskussion  

Studiens  resultat  påvisar  att  samtliga  informanter  har  en  positiv  inställning  till   utvecklingen  av  en  digitaliserad  hörselvård.  Delar  i  rehabiliteringsprocessen  som   förväntas  kunna  tillämpas  digitalt  är  behovsbedömning,  återbesök,  jourbesök,   informationssamtal,  kommunikationsstrategier,  repetition,  skötsel,  avstämning  och   enklare  justeringar.  Det  bekräftas  även  i  en  studie  av  Sundewall  Thoren  (2014)  att   delar  i  en  hörselrehabilitering  som  rådgivning  gällande  hörseltaktik,  

kommunikationsstrategier  och  hantering  av  hörapparater  är  möjligt  och  tillämpbart  via   internet.  Sundewall  menar  vidare  att  tidigare  forskning  även  styrker  att  delar  av  

audiologisk  rehabilitering  i  framtiden  kommer  vara  mer  tillgängligt  via  internet.  Även   Malmberg  (2017)  påvisar  att  audiologisk  rehabilitering  är  möjligt  via  internet.  

I  denna  studie  framkommer  att  digitaliserade  besök  kan  bidra  till  en  mer  lättillgänglig   vård.  Det  kan  främst  underlätta  för  patienter  som  är  tekniskt  kunniga  och  

intresserade  av  ett  digitalt  vårdbesök,  men  även  för  de  äldre  patienter  som  kanske   föredrar  att  komma  på  fysiska  besök.  Digitala  besök  kan  bidra  till  att  köerna  för   fysiska  besök  minskar  och  då  blir  mer  tillgängliga  för  dem  som  verkligen  önskar  ett   fysiskt  besök.  I  enlighet  med  Sundewall  Thoren  (2014)  kan  tele-­audiologi  vara   användbart  för  att  åstadkomma  en  mer  effektiv  rehabilitering  för  individer  med   hörapparat.  Swanepoel  et  al.  (2010)  visar  också  att  tele-­audiologi  kan  förbättra   effektiviteten,  öka  tillgängligheten  till  hörselvård  och  vara  en  kostnadseffektiv  lösning.   Informanterna  i  denna  studie  betonar  vidare  att  digitala  lösningar  är  bättre  ur  

miljösynpunkt,  kan  minska  återbud  och  kan  möjliggöra  snabbare  hjälp  och  mindre   resande  för  patienter.  Enligt  informanterna  kan  digitaliseringen  skapa  en  mer  

lättillgänglig  vård  för  alla.  Cullington  et  al.  (2018)  menar  vidare  att  jämlik  vård  lättare   kan  uppfyllas  genom  en  digital  lösning  då  avstånd  till  kliniker  inte  längre  blir  ett   problem  och  patienterna  endast  behöver  besöka  kliniken  vid  behov.  Enligt  SKL  &   Socialdepartementet  (2016)  ska  E-­hälsa  utvecklas  utifrån  grundläggande  perspektiv   och  lagar  med  utgångspunkter  som  jämställdhet,  effektivitet  och  säkerhet  vilket  kan   förklara  de  positiva  effekter  av  digitala  lösningar  som  framhävs  ovan.  

Studiens  resultat  framhäver  att  det  inom  hörselvården  finns  behov  av  digital  vård  då   fler  blir  äldre  och  vårdbehovet  ökar  vilket  även  Smaradottir  och  Fensli  (2019)  

bekräftar.  Även  Malmberg  (2017)  konstaterar  att  internet  kan  vara  en  effektiv  lösning   för  att  kunna  hantera  och  bemöta  den  förväntade  ökningen  av  individer  med  

hörselnedsättning.  Informanterna  i  den  aktuella  studien  betonar  vidare  att  

digitaliserade  vårdbesök  efterfrågas  allt  mer  i  och  med  att  befolkningen  använder  sig   mer  av  tekniska  lösningar  och  blir  mer  tekniskt  kunniga  vilket  även  bekräftas  av  Blix   &  Levay  (2018).  I  resultatet  framhävs  att  digitaliserade  vårdbesök  kan  vara  mer  tids-­   och  kostnadsbesparande  samt  kan  minska  köer  och  smittorisker.  Dessa  förmåner   framhävs  även  i  andra  studier  som  något  som  digitala  vårdbesök  kan  möjliggöra  (Blix   &  Levay,  2018;;  Myndigheten  för  vård-­  och  omsorgsanalys,  2020;;  Socialstyrelsen,   2018).  I  denna  skrivande  stund  befinner  sig  världen  i  en  pandemi  orsakat  av  viruset   covid-­19  som  konstaterats  av  Världshälsoorganisationen  WHO  

36 (https://www.who.int/).  Utifrån  att  världen  påverkas  av  pandemin  är  det  troligt  att   efterfrågan  om  digitaliserad  vård  kommer  öka  allt  mer  och  att  det  blir  ett  desto   viktigare  verktyg  för  att  inte  vården  ska  överbelastas.  I  linje  med  vad  informanterna   uttrycker  lär  digital  vård  komma  att  efterfrågas  mer  i  takt  med  att  det  tekniska   intresset  ökar  i  samhället.    

Informanterna  uttrycker  i  enlighet  med  Cullington  et  al.  (2018)  att  digitaliseringen   möjliggör  justeringar  av  hörhjälpmedel  på  distans  när  patienten  faktiskt  befinner  sig  i   verkliga  problemsituationer  och  att  en  bättre  hörupplevelse  för  patienten  kan  

möjliggöras  eftersom  svårigheter  snabbare  kan  påvisas  och  lösas.  I  studiens  resultat   betonas  att  digitala  vårdbesök  med  möjlighet  till  fjärrjustering  av  hörapparater  kan   kräva  att  audionomen  ska  ha  tidigare  arbetserfarenhet  och  inte  vara  nyexaminerad   eftersom  audionomen  behöver  vara  säker  på  vad  som  kan  vara  en  lämplig  justering   av  hörhjälpmedel.  Detta  synsätt  kan  ägna  sin  riktighet  utifrån  att  nyexaminerade  inte   har  mycket  erfarenhet  att  utgå  ifrån.  Samtidigt  kan  nyexaminerade  ha  mer  tekniskt   intresse,  ny  teoretisk  kunskap  och  vara  mer  flexibla  och  öppna  för  nya  arbetssätt  då   de  kanske  inte  hunnit  skapat  sig  en  ram  för  hur  arbetet  bör  vara  utformat.    

Patientcentrerad  vård  bidrar  till  förståelse,  motivation  och  trygghet  för  patienten  och   är  ett  viktigt  ramverk  för  att  uppnå  goda  vårdresultat  och  för  att  förbättra  patientens   välbefinnande,  vilket  poängteras  av  (Bellon-­Harn  et  al.,  2019;;  Coleman  et  al.,  2018;;   Epstein  &  Street,  2011)  likväl  som  av  informanterna  i  denna  studie.  Digitala  

vårdbesök  kan  påverka  den  patientcentrerade  vården  på  ett  positivt  sätt  och   Smaradottir  och  Fensli  (2019)  betonar  att  ett  patientcentrerat  och  digitalt  verktyg   bidragit  till  nöjda  patienter  som  upplever  en  ökad  känsla  av  trygghet.  Cullington  et  al.   (2018)  menar  även  att  patienter  som  är  involverade  i  sin  egen  vård  och  använder   självhanteringsverktyg  genom  digitala  lösningar  tenderar  att  uppnå  bättre  

vårdresultat  samt  uppnå  ökat  förtroende  i  att  hantera  sin  egen  hörselsituation.   Hewitt-­Taylor  (2018)  belyser  att  ett  patientcentrerat  förhållningssätt  kan  avta  när  det   ställs  mot  andra  krav  och  prioriteringar.  När  vården  ställs  inför  nya  förändringar  lyfts   vikten  av  att  planera  för  patientmedverkan  och  andra  åtgärder  för  att  upprätthålla  en   patientcentrerad  vård  (ibid).  Utifrån  ovanstående  behöver  patientcentrerad  vård  vara   en  tydlig  uttryckt  riktlinje  vid  implementering  av  digitala  verktyg  inom  hörselvården.      

I  linje  med  Coleman  et  al.,  (2018)  uppger  informanterna  i  denna  studie  att  det  finns   patienter  som  är  i  behov  av  extra  stöd  och  information.  Lexell  &  Rivano  Fischer   (2017)  menar  vidare  att  en  stor  del  av  rehabiliteringen  handlar  om  att  stödja  individen   att  utveckla  strategier  för  att  kunna  möta  utmaningar  i  livssituationen.  Något  som   informanterna  i  denna  studie  betonar  är  att  digitala  vårdbesök  ökar  tillgängligheten   och  att  en  tätare  kontakt  med  audionomen  kan  skapas.  Utifrån  att  digitala  vårdbesök   ökar  tillgängligheten  kan  det  möjliggöra  att  stödjande  insatser  lättare  kan  ges  och  att   patienter  som  är  i  extra  behov  av  stöd  lättare  kan  få  tillgång  till  det.    

37 när  det  handlar  om  digitala  vårdbesök  då  det  är  viktigt  att  patienten  känner  sig  sedd   och  får  en  trygg  vårdkontakt  från  början.  Informanterna  menar  att  det  kan  vara  svårt   för  patienter  att  öppna  sig  och  ärligt  yttra  sig  till  en  audionom  som  de  fysiskt  inte  har   träffat.  Det  framkommer  även  att  det  via  videouppkoppling  kan  vara  svårt  att  tolka   varandra  samt  avläsa  ansiktsuttryck  och  känslor.  Resultatet  stämmer  väl  överens   med  Bellon-­Harn  et  al.  (2019)  som  betonar  att  kommunikationen  är  extra  viktig  under   de  första  audiologiska  sessionerna.  Ett  par  av  informanterna  anser  dock  att  det  kan   vara  enklare  för  patienten  att  uttrycka  sig  genom  digitala  vårdbesök.  Detta  kan  tolkas   som  att  kommunikationen  och  relationen  mellan  audionom  och  patient  kan  påverkas   olika  beroende  på  om  audionomen  samtalar  med  patienten  för  första  gången,  om   besöket  är  i  digital  eller  fysisk  form,  hur  öppen  patienten  är  och  om  audionomen  har   tillräckliga  kommunikativa  färdigheter.  Detta  resonemang  stärks  av  Granberg  (2015)   som  menar  att  det  hos  audionomen  krävs  kommunikativa  färdigheter  för  att  kunna   förbättra  kommunikationen  och  behandla  patientens  behov  och  individuella  problem.   I  enlighet  med  informanterna  skulle  det  kunna  vara  problematiskt  att  ta  över  en   kollegas  patient.  Dock  framhäver  Myndigheten  för  vård-­  och  omsorgsanalys  (2020)   att  den  kvalitetsaspekt  för  digitala  vårdbesök  som  värderas  lägst  av  en  befolkning  är   att  patienten  känner  till  vårdpersonalen  sedan  tidigare.  Detta  behöver  därför  inte   påverka  resultatet  eller  kvaliteten  på  vården  i  någon  större  utsträckning.  Det  borde   inte  vara  ett  problem  att  ta  över  en  kollegas  patient  eller  att  ta  emot  egna  patienter   via  ett  digitalt  vårdbesök  så  länge  audionomen  arbetar  utifrån  ett  patientcentrerat   förhållningssätt.  Dock  krävs  det  mer  djupgående  undersökningar  om  patientcentrerad   vård  kopplat  till  digitala  besök  inom  hörselvården  för  att  kunna  dra  slutsatser  om   detta.  Patientcentrerad  vård  kan  upprätthållas  med  digitaliserade  vårdbesök  men  i   enlighet  med  informanterna  och  Cullington  et  al.  (2018)  är  inte  digitala  lösningar  inte   ett  alternativ  för  alla  patienter  utan  besöksalternativet  bör  noggrant  diskuteras  i   samråd  med  patienten.  

Enligt  SKL  och  socialdepartementet  (2016)  är  visionen  med  e-­hälsa  att  underlätta  för   individer  att  åstadkomma  en  jämlik  och  god  välfärd  och  hälsa.  I  enlighet  med  

studiens  resultat  och  tidigare  forskning  kan  audiologisk  rehabilitering  ges  genom   digitala  vårdbesök  så  länge  lagar  och  riktlinjer  kring  god  vård  följs  (HSL,  SFS   2017:30,  kap.  5;;  Svenska  Audionomföreningen,  2001)  och  ett  patientcentrerat   förhållningssätt  tillämpas  genom  exempelvis  patientcentrerade  verktyg  som  ICF   (Socialstyrelsen,  2003)  eller  HRF:s  (2017)  rehabiliteringshjul.  Utifrån  ett  

patientcentrerat  förhållningssätt  är  det  viktigt  att  det  vid  digitala  besök  finns  tid  och   prioritet  att  arbeta  med  patientens  beteendeförändring  och  behov.  Detta  eftersom   hörapparater  aldrig  kan  kompensera  för  hörselnedsättningar  fullt  ut  (Granberg,  2015)   och  övergripande  mål  med  rehabiliteringsprocessen  är  att  återskapa  

funktionsförmåga  samtidigt  som  bästa  möjliga  välbefinnande,  självständighet  och   delaktighet  eftersträvas  (Lexell  &  Rivano  Fischer,  2017).  I  enlighet  med  Granberg   (2015)  krävs  det  bland  annat  kommunikationsstrategier  som  komplement  till