6. Resultat
8.1 Förslag på framtida forskning
Inom hörselvården finns inte mycket studier kring hur patienter upplever eller ställer sig till digitaliserade vårdbesök. Detta är något som behöver belysas för att kunna utvärdera om digitala verktyg är lämpligt inom hörselvården samt hur det bör utvecklas för att på bästa möjliga sätt kunna främja hälsa.
För att kunna uppnå Sveriges vision om att år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter beslutad av
Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (2016) krävs en kartläggning och redogörelse över den digitala vård som upprättats i landet.
Kartläggningar över hur hörselvården digitaliserats är därför ett förslag på framtida forskning. En annan aspekt som hade varit intressant att belysa är de möjligheter och begränsningar av den digitaliserade hörselvård som uppkommit, dels i Sverige men även i andra delar av världen.
39
För att se till att god vård av hög kvalité upprätthålls är ett annat förslag på framtida forskning att belysa hur patientcentrerad vård kan upprätthållas inom digitaliserad hörselvård.
40
Referensförteckning
Andersson, S., Arlinger, S., Arvidsson, T., Danielsson, A., Jauhiainen, T., Jönsson, A., … Rönnberg, J. (2007). Rehabilitering. I S. Arlinger (Red.), Nordisk lärobok i audiologi (s. 325-389). Bromma: CA Tegnér.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Bellon-Harn, M. L., Manchaiah, V., & Azios, J. H. (2019). Patient-centred Strategies for Effective Communication During the Initial Audiological Consultation Sessions. Perspectives of the ASHA Special Interest Groups, 1-7. doi-
org.db.ub.oru.se/10.1044/2019_PERS-SIG7-2019-0005
Blix, M., & Levay, C. (2018). Operation digitalisering– en ESO-rapport om hälso- och sjukvården. (Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, nr 2018:6). Stockholm: Regeringskansliet. Från https://eso.expertgrupp.se/wp-
content/uploads/2017/08/2018_6-fr%C3%A5n-tryckeriet.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Cameron, L., Somerville, L., Naismith, C., Watterson, D., Maric, V., & Lannin, N. (2018). A qualitative investigation into the patient-centered goal-setting practices of allied health clinicians working in rehabilitation. Clinical Rehabilitation, 32(6), 827- 840. doi:10.1177/0269215517752488
Coleman, C., Muñoz, K., Ong, C., Butcher, G., Nelson, L., & Twohig, M. (2018). Opportunities for Audiologists to Use Patient-Centered Communication during Hearing Device Monitoring Encounters. Thieme Medical Publishers, 39(1), 032-043. doi: 10.1055 / s-0037-1613703
Coulter, A. & Docteur, E. (2012). Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård: En extern utvärdering och sex rekommendationer för förbättring (Rapport, 2012:5). Solna: Myndigheten för vårdanalys. Från https://www.vardanalys.se/wp-
content/uploads/2012/12/2012-5-Patientcentrering-i-svensk-h%C3%A4lso-och- sjukv%C3%A5rd.pdf
Cullington, H., Kitterick, P., Weal, M., & Margol-Gromada, M. (2018). Feasibility of personalised remote long-term follow-up of people with cochlear implants: A randomised controlled trial. BMJ Open, 8(4). doi:10.1136/bmjopen-2017-019640
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
41 Eikelboom, R. H., & Swanepoel, D. W. (2016). International survey of audiologists’ attitudes toward telehealth. American Journal of Audiology, 25(3S), 295-298. doi:10.1044/2016_AJA-16-0004
Eldh, A.C. (red.) (2018). Delaktighet och patientmedverkan. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Epstein, R. M., & Street, R. L. (2011). The values and Value of patient-centered care. Annals of Family Medicine, 9(2), 100-103. doi 10.1370 / afm.1239
Eriksson, M., & Lindström, B. (2007). Antonovsky’s sense of coherence scale and its relation with quality of life: A systematic review. Journal of Epidemiology and
Community Health, 61(11), 938-944. doi: 10.1136/jech.2006.056028
Granberg, S. (2015). Functioning and Disability in Adults with Hearing Loss: Preparatory studies in the ICF Core Sets for Hearing Loss project
(Doktorsavhandling, Örebro Universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin). Från https://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:842369/INSIDE01.pdf
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Grenness, C., Hickson, L., Laplante-Lévesque, A., & Davidson, B. (2014). Patient- centred care: A review for rehabilitative audiologists. International Journal of Audiology, 53(1), 60-67. doi-org.db.ub.oru.se/10.3109/14992027.2013.847286
Hewitt-Taylor, J. (2018). Personcentrerad vård i praktiken. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lexell, J. & Rivano-Fischer, M. (2017). Rehabiliteringsmetodik. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Malmberg, M. (2017). Aural rehabilitation programs for hearing aid users: Evaluating and clinically applying educational programs, supported via telephone and/or the internet and professionally guided by an audiologist (Doctoral dissertation, University of Gothenburg, Institute of Neuroscience and Physiology). Från
http://hdl.handle.net/2077/51892
Meyer, C., Grenness, C., Scarinci, N., & Hickson, L. (2016). What Is the International Classification of Functioning, Disability and Health and Why Is It Relevant to
Audiology?. Thieme Medical Publishers, 37(3), 163-186. 10.1055/s-0036-1584412
42 vårdbesök – befolkningens, patienternas och vårdpersonalens uppfattningar (
Rapport, 2020:1). Stockholm, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Saunders, G., & Chisolm, T. (2015). Connected Audiological Rehabilitation: 21st Century Innovations. Journal of the American Academy of Audiology, 26(9), 768-776. doi:10.3766 / jaaa.14062
SKL och Socialdepartementet (2016). Vision e-hälsa 2025: Gemensamma
utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting. Från
https://www.regeringen.se/4a1f04/contentassets/79df147f5b194554bf401dd88e89b7 91/vision-e-halsa-2025.pdf
Smaradottir, B. F., & Fensli. R. W. (2019). Patient Experiences and Digital
Involvement in Patient-centred Care Models. IOS Press. doi:10.3233/SHTI190160
Socialstyrelsen (2020). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2015). Att mötas i hälso- och sjukvård: Ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor. Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-1-5.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Digitala vårdtjänster riktade till patienter: Kartläggning och uppföljning. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-6-15.pdf
Sundewall Thorén, E. (2014). Internet Interventions for Hearing Loss: Examing rehabilitation, self-report measures and internet use for hearing-aid users (Doctoral dissertation, Linköping University, Department of Clinical and Experimental
Medicine). Från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:691763/FULLTEXT02.pdf
Svenska Audionomföreningen. (2001). Etisk kod för audionomer. Hämtad 23 Mars, 2020, från Svenska Audionomföreningen,
https://www.srat.se/globalassets/audionomerna/dokument/audionomerna_-etisk- kod.pdf
Swanepoel, D., Clark, J., Koekemoer, D., Hall III, J., Krumm, M., Ferrari, D., . . . Barajas, J. (2010). Telehealth in audiology: The need and potential to reach underserved communities. International Journal of Audiology, 49(3), 195-202. doi: 10.3109/14992020903470783
43
Wootton R., Ho K., Patil N.G. & Scott R.E. (2009). Introduction. In: R. Wootton, N.G. Patil, R.E. Scott & K. Ho (Ed.), Telehealth in the Developing World (p. 3). London: Royal Society of Medicine Press Ltd. Från https://idl-bnc-
idrc.dspacedirect.org/bitstream/handle/10625/37334/IDL- 37334.pdf?sequence=1&isAllowed=y
World Health Organization. (u.å.). Constitution: WHO remains firmly committed to the principles set out in the preamble to the Constitution. Hämtad 22 april, 2020, från World Health Organization, https://www.who.int/about/who-we-are/constitution
World Health Organization. (2020). Draft global strategy on digital health 2020-2024. Från https://www.who.int/docs/default- source/documents/gs4dhdaa2a9f352b0445bafbc79ca799dce4d.pdf
44
Bilaga 1
Intervjuguide:
• Hur länge har du arbetat som audionom? • Hur gammal är du?
• Vården börjar digitaliseras mer och mer, har du hört talas om detta? • På vilket sätt har detta blivit synbart inom audionomyrket?
• Hur insatt är du i det som rör hörseldigitalisering om du skattar på en skala 1 till 5, där 1 är inte alls insatt och 5 är mycket insatt?
• Vilka är dina erfarenheter av att arbeta digitaliserat (ex. videosamtal med justering)?
• Vilka områden (eller motsvarande) inom hörselvården skulle kunna dra nytta av digitalisering?
• Varför?
• Vilka besök eller delmoment anser du kunna utföras genom video- uppkoppling?
• Varför?
• Skulle det kännas hanterbart/meningsfullt för dig som audionom?
• Vad ser du för möjligheter med digitaliserad hörselvård för dig som audionom? • Vad ser du för möjligheter med videobesök med tillgång till synkron
fjärrjustering?
• Vad ser du för möjligheter med digitaliserad hörselvård för patienten eller organisationen?
• Vad ser du för begränsningar med digitaliserad hörselvård för dig som audionom?
• Vad ser du för begränsningar med videobesök med tillgång till synkron fjärrjustering?
• Har du en positiv eller negativ inställning till digitaliserad hörselvård? • Varför?
• Meningsfullt?
• Vid patientbesök på distans via video-uppkoppling, på vilka sätt tror du att besöket eller relationen med patienten påverkas?
45 • Kan du tänka dig att ha patientkontakt via ett videosamtal via dator/mobil?
• Skulle det kännas hanterbart?
• Hade du i framtiden själv kunnat tänka dig ta kontakt med hörselvården via videosamtal (som patient)?
• Vad är det som gör att du kan tänka dig det? • Vad är det som hindrar dig från att göra det?
• Med tanke på att vår patientgrupp är äldre och kan ha kognitiva svårigheter, syn- och hörselnedsättning, vilka förutsättningar tror du krävs för att man ska kunna ha ett digitaliserat besök?
• Finns det något som du vill tillägga i fråga om digitaliserad hörselvård?
46
Bilaga 2.
Till dig som är audionom - Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie
År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Meningen med visionen är att öka digitaliseringen och tillgängligheten till vård. Digitaliseringen förväntas möjliggöra stora vinster för samhället då bland annat digitala besök gör det möjligt för patienter och vårdgivare att hålla kontakt oberoende av distans.
Då digitaliserade besök blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården är syftet med denna studie att ta reda på vad audionomer anser om denna vårdform. Studien syftar specifikt till att ta reda på vad audionomer ser för möjligheter och utmaningar vad gäller digitaliserade besök. Vi vill genomföra en intervjustudie med förhoppningen att resultatet i studien kan leda till att ge en överblick och förståelse för hur audionomerna ser på utvecklingen av digitaliserade besök. Det kan bli en vägledning till vilka nya insatser som kan tänkas behövas för att skapa trygghet hos audionomerna samt för att uppnå goda vårdresultat. Intervjustudien är tänkt som en mindre studie med max 10 deltagare.
Om du är audionom och är intresserad av att delta i vår studie är du välkommen att kontakta någon av oss via telefon eller e-post. Din medverkan i studien är frivillig och du har rätt av att avbryta din medverkan när som helst. Intervjun beräknas ta cirka 60 minuter och genomförs på din arbetsplats eller avskild plats som du väljer. Intervjun kommer att spelas in som underlag till analys.
Det insamlade materialet kommer att behandlas konfidentiellt så att inga obehöriga kan ta del av det och kommer endast användas i forskningssyfte. För att deltagarna inte ska kunna identifieras i studien så kommer individer, institutioner och platser att anonymiseras. Vi heter Malin Grönqvist och Besarta Ibishi och går på Örebro Universitet där vi läser audionomprogrammet. I utbildningen ingår att skriva en c-uppsats vilket är anledningen till att vi gör denna intervjustudie. Hör gärna av dig om du undrar över någonting.
Örebro, 2020-02-05
Studerande: Handledare:
Malin Grönqvist +XXXXXXXXXX Johanna Gustafsson
Besarta Ibishi +XXXXXXXXXX +XXXXXXXXXX
malingronqvist@hotmail.com