Förbättringsmöjligheter i arbetet och fortsättningsstudier

Definitionen av teknisk tillgänglighet och nyckeltalet som tagits fram i arbetet använder drifttiden vilket Scania inte mäter idag. Det har medfört att lösningsförslaget inte har kunnat testas i produktionen. Fördelen med att implementera teknisk tillgänglighet hade varit att kunna ta fram en siffra och lättare kunnat ge indikationer på hur teknisk tillgänglighet kan användas i Scania.

Arbetet har utförts i samarbete med underhållspersonal och vi har fått deras syn på problemet.

Det som saknas i samarbetet med Scania är kontakt med produktionspersonalen för att se hur de tycker att samarbetet med underhållsavdelningen fungerar och hur de skulle vilja mäta teknisk tillgänglighet. Kontakt med produktionspersonal hade förmodligen givit en bättre förståelse för systemet PUS.

Scania använder standarder och rutiner i nästan samtliga moment i produktionen, från minsta skruv vid ett verktygsbyte till full omställning av maskin vid byte av artikel. Denna trend försvinner dock något då man flyttar in i kontorsmiljö. Det är rimligare då problemen ofta inte är lika “hands on” som i produktionen. Dock kan det vara bra i vissa fall, till exempel vid redovisning av underhålls påverkan på produktion. Idag finns det inget standardiserat

arbetssätt för detta. Det skulle ge en kontinuitet vid redovisning av underhållsdata även mellan olika avdelningar och det skulle då gå att jämföra olika avdelningar, för att se vad som görs bättre eller sämre. Detta leder också till att definitionen av teknisk tillgänglighet kan variera mellan avdelningarna.

Vid fortsättningsstudier på teknisk tillgänglighet behövs en plan på hur drifttiden kan mätas för respektive maskin och hur det kan säkerställas vid inköp att maskinerna har funktionen.

Det behövs även en plan på hur de ska hantera data och ifall de kan visa drifttiden i PUS eller ifall de behöver ett ytterligare system. Det skulle även behövas planeras i hur personal kan utbildas i Maximo och PUS för att säkerställa att tiderna rapporteras rätt. En utredning ifall fler stopp kan registreras automatiskt i systemen kan även vara en väg att gå för att få en säkrare siffra på teknisk tillgänglighet.

37

7 Referenser

Andersson, S., 2012. Optimering av Scanias specialaxelmontering i Södertälje genom eliminering av slöseri.

<https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:559429/FULLTEXT01.pdf> [Hämtad 5 november 2020].

Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Liber.

Dahlin, J.-E., 2017. Hållbar Utveckling–1: Introduktion till HU, begrepp och definitioner, hållbarhet och teknik. Södertälje: Studentlitteratur, p. 20.

Despeisse, M. and Vladimirova, D., 2014. Decision Making for Sustainability: Review and Research Agenda. DOI: 10.1007/978-3-662-44736-9_18. [Hämtad 5 November 2020].

Garza-Reyes, J., Winck Jacques, G., Lim, M., Kumar, V. and Rocha-Lona, L., 2016. Lean and Green – Synergies, Differences, Limitations, and the Need for Six Sigma.

https://doi.org/10.1007/978-3-662-44736-9_9 . [Hämtad 5 november 2020].

Hagberg, L., Henriksson, T., (2010), ”Underhåll i världsklass”, (upplaga 1), OEE Consultants AB, Ideon Science Park, SE 223 70 Lund, Sweden.

Kalaiarasan, R., Aziz Giliyana, S., 2015. Underhållsstrategi enligt Professional Maintenance metodiken som en del av World Class Manufacturing.

<https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:782886/FULLTEXT01.pdf> [Hämtad 3 november 2020].

Melin, Ulf. 2002. Koordination och informationssystem i företag och nätverk. Diss., Linköpings universitet.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:23294/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 4 november].

Möller, Per och Jurgen, Steffens. 2006. Underhållsteknik. 6. uppl. Liber.

Ragulina, E. G. 2019. Industry 4.0: Industrial Revolution of the 21st Century. Springer.

38 Scania. 2018. Tjänster nära Scanias verksamhet.

https://www.scania.com/scaniasodertalje/sv/home/jobb-och-framtid/jobb-och-framtid/industrial-maintenance.html [Hämtad 23 oktober 2020].

Scania AB, 2019. SCANIA 2019: Års- Och Hållbarhetsredovisning. [online] Södertälje:

Scania AB. <https://www.scania.com/content/dam/group/investor-relations/financial-reports/annual-reports/Scania_arsredovisning_2019.pdf> [Hämtad 3 november 2020].

Scania, 2020. OPE STD inkl. appendix. [Internt dokument].

SS-EN 15341:2019. Underhåll-nyckeltal för underhåll. Stockholm. SWEDISH STANDARD INSTITUTE.

SS-EN 13306:2017. Underhåll-Underhållsterminologi. Stockholm. SWEDISH STANDARD INSTITUTE.

Tabib, G. & Awrohum, J., 2017. Scania Production System, en kartläggning av Scania production system och dess utveckling.

<https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1183196/FULLTEXT01.pdf> [Hämtad 4 november 2020].

39

Bilaga 1 - Intervju med Martin Spångedal (12/10-2020)

Hej Christoffer och Martin,

När ni samtalar med produktion idag brukar ni då diskutera hur mycket underhåll påverkar olika maskiner på lines?

Hur mäter ni det då? Hur redovisas underhålls påverkan på den tekniska tillgängligheten idag?

● Mycket av er första fråga hänger hos oss på vilket tidsperspektiv vi pratar om. I de dagliga pulserna mellan QCN(underhåll) och DX(produktion), på alla nivåer, så diskuteras tidsfördelningen i stoppen mer eller mindre i detalj. Självklart utifrån behov. Men om det handlar om väntetid pga ”köjobb”, eller lång väntan på

reservdelar, eller att vi har tabbat oss rejält, så tar vi upp det och diskuterar. När vi pratar på längre sikt, som månader, så landar vi mer i orsakerna till felen. Alltså om de är orsakade av QCN, DX eller rent maskinmässigt/tekniskt.

Så som vi förstår det så skiljer det sig säkert från avdelning till avdelning, byggnad till byggnad osv. Vissa produktionschefer kanske har bra kontakt med jag underhållspersonalen i sin byggnad och då bara går och snackar med killarna/tjejerna som jobbar där?

● Hos oss är vår påverkan på den tekniska tillgängligheten idag egentligen baserad på vår stopptid i Maximo. Som jag (Martin Spångedal) sagt till er tidigare, allt annat än att stopptiden är 24/7 från att vi får in en ICM, tills produktionen kan starta igen, är bara gissningar. Vi har idag ingen som helst möjlighet att bara logga när vi påverkar produktionen. Det händer att vi har utrustningar som står still i veckor. Det skulle då bli väldigt mycket administrativt arbete för våra underhållstekniker. Att ta reda på när produktionen skulle gått, när man var tänkt att köra övertid och när linens operatör eventuellt är sjuk, känns enligt mig inte rimligt. Det blir då väldigt stora variationer i datan, då man ibland loggar rätt, och ibland garanterat loggar fel. För mig (oss) på DX så väljer vi därför att fylla i och följa den data som vi tycker är pålitlig och rimlig att få rätt på lång sikt. Man kan tycka att det är hårt att straffa oss på QCN för alla tid som maskinen står stilla, å andra sidan är det vårt jobb att se till att den är tekniskt tillgänglig!

40

Har ni respektive standarder/metoder hos er för att redovisa tillgängligheten för produktion idag? Eller anpassar ni det för fall till fall?

● Som jag skrev tidigare så skulle jag säga att vi i alla byggnader och på alla

avdelningar har så bra kommunikation mellan QCN och DX, att vi har koll på alla relevanta stopp i detalj. Det aggregeras upp till min chef (QCNs chef) varje morgon som tar med sig det till sin morgonpuls med PRU-chefen för DX. Sen är det ju inte alltid som man på den nivån vill gå in i detaljer. Men de diskuterar det definitivt om det är något som sticker ut, eller påverkar kritiska utrustningar.

Det kanske inte är eran uppgift heller? I DX fall kanske det är Tobias som sköter det? Om ni inte har direkta svar får ni gärna vidarebefordra detta till någon ni tror vet.

● Standarden/metoden skulle isf sitta i mig skulle jag säga. Jag tar fram

månadsrapporterna för samtliga avsnitt, och även för underhållsmöten med DX ledningsgrupp. Det är alltså lika på alla ställen hos oss. Däremot vill ibland DX ledningsgrupp att vi även hämtar data från PUS och ”korsanalyserar”, det sker inte på lägre nivå idag. Iaf inte via mig…

● Tobias sköter inte den typen av analys eller framtagning av data, den ligger helt hos mig i det löpande arbetet. Däremot är det samordnarna (däribland Tobias) och underhållsledarna som sköter de dagliga pulserna med DX, och har koll på det som inte finns i systemet så att säga.

Anledningen till att vi frågar är för att vi tycker det kan vara bra att ta upp i våran nulägesanalys i våran slutgiltiga rapport för att våran metod eventuellt kan ersätta/komplettera det arbetssättet.

● Vi har egentligen inget spikat arbetssätt i frågan skulle jag vilja påstå. Det sker utifrån mitt huvud, och i en ständig diskussion med cheferna på både QCN och DX. Ett uppstyrt och fungerande arbetssätt skulle därför vara väldigt välkommet.