Ett verktyg som ofta ses som en del av UFO är 5S. Det är en metod som kommer från Japan och den är skapad av Toyota. 5S används i syfte att hitta och undvika avvikelser och är en stor del av ständiga förbättringar. Enligt Möller och Jurgen, (2006, s. 199) består 5S av delarna:
1. Sortera (Seiri)
Sortera bort det som inte används samt utför en gradering av hur vanligt
förekommande det är att de används. Detta bör göras med tidsbestämda mellanrum och hur ofta beror på specifik process.
2. Strukturera / Systematisera (Seiton)
Exempelvis rätt verktyg och reservdel på rätt plats. Används det ofta skall det finnas lättåtkomligt i närheten där arbetet skall utföras. Verktyg med mindre frekventa användningsområden kan placeras längre bort i exempelvis ett skåp. Diverse miljöaspekter skall tas i hänsyn, till exempel ergonomi och säkerhet. Detta skall utföras när en förändring görs gällande verktyg eller detaljer.
3. Städa (Seiso)
I en ren och snygg miljö är det betydligt mycket enklare att upptäcka avvikelser, såsom läckage, skador eller felhantering av verktyg. Städning bör ske minst en gång per dag. Vid skiftarbete, en gång per skift.
4. Standardisera (Seiketsu)
Skapa relevanta rutiner och standarder inom 5S för respektive process.
5. Se till / Sköt om (Shitsuke)
Följ upp arbetet, uppdatera rutiner och arbeta mot ständiga förbättringar.
15
5S handlar i första hand om människorna som arbetar omkring utrustningen. Det går inte att enbart köpa till sig bra 5S. Det handlar om att sätta en kultur inom företaget.
“De två första stegen är relativt lätta att genomföra, men de riktiga fördelarna av 5S återfinns hos de tre sista S:en. För att lyckas med 5S gäller det att använda det löpande och inte
sporadiskt”. (Andersson, 2012, s. 18)
3.4 Informationssystem
Ett informationssystem baseras på insamling av data som kan samlas in både manuellt och automatiskt. Informationssystemets huvudsakliga uppgift är att omvandla data till
information. Omvandlingen sker automatiskt med hjälp av mjukvara eller kan data analyseras manuellt. Informationen kan användas för att kommunicera. Kommunikation leder till
handling och påverkar hur dagligt arbete utförs. Att förstå hur informationen är knuten till specifika arbetsuppgifter och hur applicering av informationen skall hanteras är mycket viktigt och kan leda till en bredare förståelse och i slutändan en effektivare process. Hur informations skickas mellan delar i systemet visas i figur 3. (Melin, 2002, s. 117–132)
Figur 3: Hur ett IT-system hjälper till att hantera och ta användning av data. (Melin, 2002, s. 119)
16
3.5 Underhållssystem
En maskin behöver underhållas på flera sätt under sin livstid. I en storskalig industri finns det flera olika slags maskiner och för en individ blir det omöjligt att få en översikt på allt
underhållsarbete i industrin om allt ska finnas i huvudet. Underhållet behöver därför ske systematiskt för att företaget ska få en överblick på hur underhållet ska gå smidigt till, planeras och förbättras. Systematiken görs genom ett underhållssystem som i de flesta fallen är datorbaserade. Insamling av data till systemet kan komma från flera olika källor som manualer och instruktioner som kommer med maskinen, ritningar, smörjschema och personal som har erfarenhet om utrustningen. (Möller och Jurgen, 2006, s. 26–27)
På marknaden finns det flera olika system med variation i hur de är uppbyggda och vad för information som lagras i dem. Delarna som vanligen finns är anläggningsregister,
handskakning av förebyggande underhåll, arbetsorder, statistik, reservdelsregister, förråd och inköp. (Möller och Jurgen, 2006, s. 28)
Anläggningsregistret används för att lagra allmänna data om varje utrustning i en anläggning eller fabrik. Det vanligaste att lagra här är data som personal snabbt kan behöva komma åt vid haveri eller driftstopp för att snabbt kunna laga utrustningen. Vad för information som ska finnas här varierar mellan utrustningar men vanligt är att maskinens fabrikat,
tillverkningsår och tekniska data ska finnas. För att veta vilken utrustning som är vilken i systemet sätts id nummer upp synligt på utrustningen som personalen sen kan söka på i underhållssystemet för att hitta informationen om rätt utrustning. Hantering av förebyggande underhåll kopplas till id numret i underhållssystemet för att ge en bild av hur
underhållsplanen ser ut för utrustningen. Den information som är viktig här är att det framgår vad det är för komponenter som behöver underhåll, instruktion på hur arbetet ska gå till och med vilka intervaller det ska vara mellan underhållen. Intervallerna kan antingen baseras på kalendertid, drifttid eller tillstånd. (Möller och Jurgen, 2006, s. 28–30)
Uppstyrningen av förebyggande underhållen och avhjälpande görs genom att spara arbetsorder för respektive underhållsarbete. Informationen behöver sparas i
underhållssystemet för redovisning och utvecklingsarbeten. Information som är viktigt för en arbetsorder är på vilken maskinarbetet är utfört och en beskrivning av hur arbetet ska gå till.
När en arbetsorder är klar är det viktigt med beskrivning av utförandet och orsaken till problemet vilket underlättar förbättringsarbete. (Möller och Jurgen, 2006, s. 30–32)
17
Förbättringar är en stor del av underhållssystemet genom statistik. Med en bra redovisning av stopp kan ett företag hitta flaskhalsar i produktionen och grunda beslut om förbättringar på analyser. (Möller och Jurgen, 2006, s. 30–32)
En annan del i underhållssystem som hjälper med tiden det tar från att ett fel uppstår till att det lagats är reservdelsregister. Registret byggs upp av information från maskinens
dokumentation om vilka komponenter en maskin består för att personal ska veta vad de ska beställa för komponenter innan underhållet ska börja. Vid avhjälpande underhåll underlättar det ifall delarna redan finns på plats på företaget i ett förråd. Logistiken i förrådet kan även skötas i ett underhållssystem för att ge en överblick på vad det är för komponenter som finns i förrådet och hur många. På detta sätt kan företagen bygga upp en buffert på de komponenter som behöver bytas vid avhjälpande underhåll. (Möller och Jurgen, 2006, s. 32–33)
3.6 Underhåll i en automatiserad industri
På slutet av 1700-talet började den industriella revolutionen med ångmaskiner som är grunden till dagens industrier. Revolutionen fortsatte till steg två i slutet av 1800-talet med massproduktion på produktionsband. 1960 började fas tre av revolutionen med elektrifiering och it som grunden till utvecklingen. Idag är revolutionen inne på sitt fjärde steg som fått namnet Industri 4.0. (Ragulina, 2019)
Det fjärde steget innefattar en ökning av IT-användningen och övervakning på maskinerna genom att öka samarbetet mellan datorer och maskiner. Detta görs genom uppkoppling till internet för att olika produktionslinjer och avdelningar ska kunna kommunicera och dela data med varandra. Grunden till Industri 4.0 är cyberfysiska system vilket är maskiner vars
mekaniska komponenter kontrolleras av en dator. Produktionsutrustningen har även givare som anger status på komponenter för att mäta presentationen genom bland annat vibrations- och temperaturmätning. Datorn kan sedan skapa en virtuell simulering av den fysiska maskinen och kommunicera med andra cyberfysiska system och människor över internet.
Kommunikationen kan leda till att optimera produktionsflödet i anläggningen och förutsäga underhållsarbete. Skillnaden datorn kan göra här ställt emot en människas analys, är att en dator kan snabbare analysera stora mängder data och upptäcka trender på de värden givarna ger. Fördelen blir att komponenter som byts ut enligt ett underhållsschema kan användas längre om de fortfarande visar bra värden enligt komponentens felutvecklingskurva.
(Ragulina, 2019)
18
3.7 Scania Production System
Scania Production System (SPS) infördes i början 2000-talet och är grundat på Toyotas Production System (TPS). Detta på grund av det nära samarbetet mellan de två
fordonstillverkarna. Scanias värdegrunder, prioriteringar och principer uppvisas ofta med hjälp av Scaniahuset som visas i figur 4.
Figur 4: Översikt av Scanias produktionssystem i Scaniahuset. (Tabib, G. & Awrohum, J., 2017, s. 35)
Scaniahuset är Scanias tolkning av flera olika verktyg och arbetssätt som kan kopplas ihop med kvalitetsrörelsen och dess utveckling. Exempel på dessa är Total Quality Management (TQM), Lean Production, Just-In-Time och Toyota Production System.(Tabib & Awrohum, 2017)
19
TQM är baserat på en offensiv kvalitetsutveckling. Det innebär att fokus flyttas från att kontrollera och reparera till förebygga, förändra och förbättra. Det handlar om att hela tiden utmana kvalitetsutvecklingen för att jobba mot förbättringar. (Tabib & Awrohum, 2017) Vilket enligt Tabib & Awrohum (2017) innehåller dessa sex huvudpunkter: