Förberedelser för Dialogseminariet 

Det är av största vikt att texterna deltagarna ska läsa igenom till första mötet är  väl  genomtänkta,  så  att  de  belyser  det  ämnesområde  som  ska  diskuteras  på  seminariet.  Texterna  måste  vara  skrivna  på  ett  sådant  sätt  att  de  inbjuder  till  reflektion, men de måste även bestå av ett innehåll som motiverar och skapar en  vilja  hos  deltagarna  att  läsa  texten.  Skulle  det  vara  tveksamt  om  texterna  är  tillräckligt intressanta för merparten av deltagarna, så finns möjligheten att lägga

till  några  extra  texter  så  att  alla  deltagare  åtminstone  finner  någon  inspirerande  text (Fock 2004). Det är ett viktigt arbete att finna texter som är välskrivna och  som  talar  direkt  till  deltagarnas  erfarenheter  samtidigt som  texterna  måste  vara  utformade  så  att  de:  ”lämnar  åt  mig  som  läsare  ett  tolkningsutrymme,  där 

alternativa möjligheter öppnas” (Tillberg 2002, sida 16). Janik (1996) beskriver 

det  som  att  den  bästa  litteraturen  är  den  som  talar  till  oss  med  de  ord  vi  själva  saknar. Det är också mycket viktigt att det är klart att det inte är ett alternativ att  komma oförberedd på seminariet och skulle det ske, kommer den personen att få  lämna seminariet (Fock 2004). 

8.4.2.1  Läsuppgiften 

Deltagarna  uppmanas  att  använda  begreppet  ”att  läsa  med  pennan  i  handen”  (Fock  2004,  sida  46),  vilket  innebär  att  läsningen  inte  ska  påskyndas  utan  läsaren ska ta sig tid att lyssna till sin inre dialog, sina funderingar, associationer  och hela tiden söka efter likheter  mellan det som hon/han läser om och de egna  erfarenheterna.  Dock  antyder  begreppet  även  att  läsaren  löpande  ska  föra  anteckningar  under  läsprocessen  för  att  sedan  ska  gå  tillbaka  till  dem  och  reflektera  (Göranzon  &  Hammarén  2004).  Det  handlar  om  att  ge  sig  själv  chansen att låta den egna fantasin bearbeta texten och föra läsaren dit ens fantasi  kan  leda  en.  Samma  text  kan  föra  olika  läsare  till  många  olika  platser  och  slutledningar (Hammarén 2002). 

8.4.2.2  Skrivuppgiften 

Den  skrivande  delen  kan  vara  svår  för  deltagarna  att  komma  igång  med  när  de  troligtvis kommer att ställa sig själva frågor så som; vad ska man skriva om? och 

är det så här de menar? För att råda bot  mot detta kan det  vara bara att bifoga 

ett exempel på en skriven text med läsuppgiften (Fock 2004). 

Det  är  också  viktigt  att  det  finns  en  deadline  för  när  skrivuppgifterna  ska  vara  inlämnade.  Denna  deadline  ska  gärna  vara  några  dagar  innan  seminariet  så  att  det  finns  tid  att  kopiera  och  distribuera  texterna  till  deltagarna  men  även  så  seminarieledaren  ges  möjlighet  att  läsa  igenom  deltagarnas  bidrag  (Fock  2004;  Göranzon & Hammarén 2004). 

8.4.3  Seminariet 

Det är seminarieledaren som  inleder ett Dialogseminarium  med en genomgång,  där  hon/han  beskriver  syftet  med  övningen  samt  ger  återkoppling  till  tidigare  möten,  om  sådana  förekommit.  En  kort  beskrivning  hur  seminariet  kommer  att  se  ut  och  hur  det  kommer  att  gå  till  är  också  upp  till  seminarieledaren  att  presentera (Fock 2004).

Skulle  seminariet  vara  en  del  av  en  serie  så  inleds  det  med  en  genomgång  av  idéprotokollet  från  det  föregående  mötet.  Deltagarna  ska  ha  förberett  detta  genom  att  ha  läst  igenom  det.  Efter  att  protokollet  blivit  genomläst  så  kommer  en kort dialog att hållas där endast korta kommentarer ska tas upp (Fock 2004).  Detta följs av högläsningen där alla får möjligheten att tala ostört. Det går till så  att deltagarna i turordning tillåts att läsa högt. Eftersom Dialogseminariet har en  del  av  sitt  ursprung  i  teatern  så  spelar  den  personliga  prägeln  på  den  skrivna  texten en roll vilket kan utläsas på vilket sätt som deltagarna läser upp sin text.  Det  är  även  viktigt  att  deltagaren  läser  exakt  det  som  står  så  att  åhörarna  kan  följa med i texten. Eftersom det är den som läser texten som har skrivit bidraget  kan deltagarna alltid be om förtydligande eller göra korrigeringar, men detta ska  oftast  göras  efter  att  författaren  avslutat  sin  läsning.  Även  här  ska  ett  begrepp  eftersträvas,  ”lyssna  med  pennan  i  handen”  (ibid.,  sida  49),  vilket  innebär  att  under läsningen ska åhörarna föra anteckningar, som sedan ska användas under  den gemensamma reflektionen (ibid.). 

Under  tiden  det  reflekteras  över  de  skrivna  texterna  sker  en  begreppsbildning.  Denna  begreppsbildning  är  en  mycket  viktig  process  i  Dialogseminariet,  eftersom  den  ligger  till  grund  för  den  praxis  som  ska  skapas  för  gruppen  på  ämnet (ibid.). 

8.5  Roller 

8.5.1  Seminarieledare 

Att leda ett seminarium är den absolut svåraste uppgiften av den anledningen att  det  finns  så  många  moment  ledaren  måste  behärska  (Fock  2004).  Förutom  att  besitta  ett  gott  ledarskap  ska  även  god  kunskap  om  metodiken  och  ämnet  besittas.  Det  är  också  av  stor  vikt att  ledaren  kan  uppfatta  den  kommunikation  som  finns  mellan  deltagarna,  förstå  var  den  inte  riktigt  når  fram  och  var  det  råder  skilda  meningar.  För  att  klara  av  det  bör  ledaren  vara  lyhörd  och  uppmärksam  på  vad  som  sägs  under  dialogen.  Om  ledarrollen  innehas  av  en  person  med  dessa  egenskaper  kan  hon/han  uppfatta  var  samtalet  frambringar  klarhet  och  sedan  kunna  leda  det  vidare  i  samma  riktning  för  att  skapa  ännu  mera förståelse och klargörelse. Seminarieledare ska också kunna bidra med nya  begrepp som  kan  lösa  upp knutar  genom att enskilda poänger klargörs samt att  gruppens  deltagare  lotsas  vidare  i  dialogen.  Seminarieledaren  måste  dock  vara  uppmärksam på vad hon/han säger och när det sägs så att det inte intervenerar en  dialog i ett spännande skede när den genererar ny kunskap. 

Ledarrollen  är  mycket  mera  komplex  än  vad  den  först  kan  se  ut  att  vara,  men  utöver de ovanstående ansvarsområdena så ingår det även i ledarrollen att kunna  bistå  individen  i  gruppen  utifrån  dennes  kunskaper  samtidigt  som  hon/han

arbetar  för  gruppens  bästa.  Att  kunna  visa  att  en  ledare  har  alla  dessa  kvalifikationer  är  inte  lätt,  utan  det  handlar  lika  mycket  om  att  ha  en  generell  känsla  för  vad  som  krävs  av  en  som  ledare  och  även  vara  en  god  människokännare (Fock 2004). 

8.5.2  Deltagaren 

Den  deltagande  rollen  har  en  större  vikt  än den  vid  ett  första  påseende  kan  ses  innefatta.  Som  deltagare  måste  individer  inneha  en  mognad  över  vilket  ansvar  det  innebär  att  deltaga  vid  ett  Dialogseminarium.  Detta  innebär  att  deltagaren  accepterar ett åtagande  gentemot övriga  gruppmedlemmar och att  förståelse  för  den kunskapsteoretiska tanken med Dialogseminariet är införstådd. Det är också  av största  vikt att deltagaren förstår  vilket  personligt engagemang en serie eller  ett  enskilt  Dialogseminarium  kommer  att  innefatta  tidsmässigt  (Fock  2004).  I  grund och botten så baseras Dialogseminarium på deltagarna, för det är de själva  genom  medverkan  som  ska  skapa  insiktsskapande  dialoger  (Göranzon  &  Hammarén 2004). Det är deltagarens gemensamma och skilda erfarenheter som  är  en  viktig  ingrediens  i  Dialogseminariet,  men  även  avgörande  för  uppläggningen hos en serie Dialogseminarier (Fock 2004).