Att utveckla en produkt kan ta tid om inte tillräckligt med kapital finns för att kunna arbeta med det på heltid förklarar entreprenörer. Crowdfunding möjliggör för företaget att ta in förbeställningar vilket ses som en positiv aspekt med finansieringssättet av både entreprenörer och inkubator. Detta kan även bidra till att investerarna blir mer engagerade i produkten innan den har producerats (Agrawal et al., 2014). Genom att företag på så vis tar emot förbeställningar kan investerarna påverka slutprodukten. För att tillverka en första produktmodell krävs det däremot kapital. För ett nystartat företag är det inte säkert att detta kapital finns till en början
52
och det skulle därför kunna tänkas att crowdfunding även är ett alternativ för dessa företag då finansieringssättet inte bara kan användas till att finansiera nya projekt utan även till att utveckla (Gerber & Hui, 2013). Eftersom några entreprenörer menar på att det krävs att en färdig produkt existerar för att kunna lyckas med crowdfunding kan det indikera på att det i praktiken inte fungerar lika bra utan en produkt. Att inte ha en färdig produktmodell som följd av ett nystartat företags kapitalbrist skulle således kunna vara en bidragande faktor till att företag inte lyckas få finansiering via crowdfunding.
En skillnad mellan crowdfunding och de traditionella finansieringssätten är att företagets information synliggörs för allmänheten. Informationskravet är en utmaning inom crowdfunding (Agrawal et al., 2014), eftersom det medför att risken ökar för imitation, idéstöld, plagiering, möjligheten att ansöka om patent och framtida samarbete med leverantörer kan bli problematiskt, vilket kan ses som avskräckande till att använda finansieringssättet (Agrawal et al., 2014; Gerber & Hui, 2013; Schwienbacher & Larralde, 2010). Dessa risker kan även tänkas finnas vid andra finansieringssätt men eftersom det då är färre personer som får ta del av informationen som entreprenören delger blir risken mindre. Entreprenörerna i den här studien lyfte dock inte dessa problem. Däremot är tanken på att misslyckas och att människor ser att inte tillräckligt många trodde på en är något som entreprenörer lyfter som skrämmande. ”Det kan vara lite utlämnande och man kan bli ifrågasatt.” (E1)
Rädslan för att misslyckas och inte klara av att locka till sig tillräckligt med finansiärer är en för entreprenörer avskräckande tanke till att använda crowdfunding som finansieringssätt (Gerber & Hui, 2013).
Crowdfunding är ett finansieringssätt som möjliggör för investerarna att påverka slutprodukten och genom att låta kunderna vara med påpekar entreprenörerna att företagets crowdfundingkampanj kan få en extra skjuts. Företagets kundkrets har således en stor påverkan på utfallet vid crowdfunding. Entreprenörerna som har lyckats samla in en större mängd kapital genom crowdfunding hade redan innan kampanjen en trogen kundkrets. Detta skulle kunna tyda på att crowdfunding är bättre lämpad för företag som har en kundkrets, vilket inte är något som ett nystartat företag har. Därmed kan de inte få hjälp från lojala kunder som vill investera. Således kan det vara extra viktigt för nystartade företag att möjliggöra för investerare att känna att de blir delaktiga när de investerar i företaget. Att investeraren känner delaktighet är en avgörande faktor till att företag får finansiering via crowdfunding (Ordanini et al., 2011). Det bygger således inte på en due diligence som det gör inom bank (Barringer & Ireland, 2006). Att investeraren vill känna en delaktighet är något som skiljer crowdfunding från de traditionella externa finansieringssätten. En affärsängel blir ofta en del i företaget när de går in med kapital (Barringer & Ireland, 2006). Det blir en naturlig följd av mängden kapital som de investerar. Däremot investerar affärsänglarna inte för att känna delaktighet, utan de drivs av mentorskapet som det medför. På ett liknande sätt så drivs inte riskkapitalister av delaktigheten utan de vill ha en avkastning, vilket gör att riskkapitalister vanligtvis kräver att företaget organiserar för att minska den risken som förknippas med investering (Leach & Melicher, 2009). Således skiljer både affärsänglar och riskkapitalister sig från crowdfunding.
53
En motiverande faktor för entreprenörer till att använda crowdfunding är att det medför ett godkännande för deras arbete när finansiärerna eller investerarna är engagerade (Gerber & Hui, 2013). När ett företag lyckas samla in önskad mängd kapital via crowdfunding blir det ett godkännande för företaget då det till exempel visar att det finns en efterfrågan på produkten. Den här responsen från marknaden går inte att få genom de traditionella externa finansieringssätten eftersom de inte ”utgör” marknaden. Genom engagerade investerare eller finansiärer kan företaget bättre möta den efterfrågan som finns på marknaden. Detta är ett samband som kan ses med de entreprenörer som har lyckats samla in det efterfrågade kapitalet och deras inställning till att använda sig av crowdfunding igen. En lyckad kampanj och kapitalinsamling är även ett godkännande i sig vilket kan tänkas vara en anledning till att entreprenörerna och företagen väljer att göra ytterligare crowdfundingrundor. Utöver att vara delaktig vill investerare känna en tillhörighet, identifikation och få något tillbaka för sin prestation (Belleflamme et al., 2014). Att belöna investerarna och erbjuda dem en motprestation för investerat kapital är något som entreprenörerna valt att göra för att visa sin tacksamhet samt för att säkra framtida stöd.
Vad flera entreprenörer anser är positivt med crowdfunding är att det ger en bild av efterfrågan på marknaden och att det genererar feedback på produkterna. Däremot ser flera entreprenörer det som skrämmande att använda crowdfunding för att ens idé blir bedömd av andra. Entreprenörerna har inte någon kontroll över dialogerna i forumet på företagets crowdfundingssida vilket gör att de inte kan påverka vad som skrivits oavsett om det är positivt eller negativt (Agrawal et al., 2014). Är företaget verksamt inom en väldigt nischad bransch tror entreprenörer inte att crowdfunding kan bidra med något utan det kan snarare bli som ett nederlag om den negativa responsen är övervägande. Detta indikerar på entreprenörers osäkerhet i sig själv eftersom kunskapen kring vilka finansieringssätt som finns är för låg, vilket gör att ett nederlag kan slå hårt vare sig det är ett nischat företag eller inte. Däremot kan ett nischat företag vara så pass intressant för investerare att det ändå lyckas på grund av att engagemanget från entreprenörer lyser starkare än produkten i sig. Som entreprenörer lyfter så är det inte produkten som är det viktiga med crowdfunding utan det är delaktigheten och känslan av tillhörighet som är det starkaste för att finansiärer ska bidra till kampanjen.
Som tidigare belyst visar den här studien på att det finns en kunskapslucka gällande crowdfunding vilket styrks av att entreprenörerna inte själva har varit medvetna om att de använt flera olika former av crowdfunding på plattformarna. Entreprenörerna har både använt sig av en ägandebaserad och belöningsbaserad form, då de har velat belöna investerare för att de har bidragit med kapitali företaget. De olika formerna av crowdfunding framgår inte tydligt på de olika plattformarna (se bilaga 2) vilket kan vara en bidragande faktor till varför entreprenörerna inte vetat vilka former de har använt. Således har crowdfundingplattformarna en roll i att öka kunskapen kring finansieringssättet. Att använda den ägandebaserade formen kan minska det nystartade företagets framtida möjligheter för finansiering då den utspridda ägarstrukturen medför svårigheter med att rösta och godkänna processer inom företag (Kuti & Madarász, 2014). Detta är även samstämmigt med vad bankerna och inkubatorn menar är en nackdel med crowdfunding. Fler aktieägare leder till mer administrativt jobb vilket således medför ökade personalkostnader för företaget. Vilket indikerar på det som bankerna nämner att
54
entreprenörer behöver undersöka och väga för- och nackdelar mot varandra när de tittar på olika finansieringslösningar. Det är inte lätt för nystartade företag att komma fram till vilken finansieringslösning de ska använda sig av, men det är fördelaktigt att ha kunskapen om flera inför framtida projekt eller utvecklingar. Som poängteras av bankerna bör ett företag undersöka olika finansieringssätt för att kunna hitta ett lämpligt sätt som passar dem bäst.
Att ambassadörerna kan var globalt utspridda såg entreprenörer som något positivt då det leder till nya kontakter och möjligheten till export. Vidare kan det medföra synvinklar från andra kulturer och att produkten kan utvecklas med hjälp av investerarnas kunskap. Att investerarna kan bidra med kunskap är en fördel likt när en affärsängel går in i företaget med kapital (Barringer & Ireland, 2006; Roure et al., 2007; Landström, 2017; Leach & Melicher, 2009; Berger & Udell, 1998). Som följd av att entreprenörerna anser att crowdfunding kan bidra till att företag får in mer kunskap indikerar det på att finansieringssättet kan fungera på ett liknande sätt, där entreprenörer får vad som kan ses som ”smart” kapital eftersom de får feedback från investerarna. Dock påpekar flera forskare (Agrawal et al., 2014; Silver et al., 2016) att crowdfunding inte kan erbjuda det mervärde som en affärsängel gör då det inte sker någon interaktion mellan parterna efter att kapitalet överlämnats samt att investerarna är mindre benägna att tillföra mervärde som följd av deras låga investeringsnivå. Däremot lyfter entreprenörerna att det är av vikt att fortsätta belöna folk så de stannar kvar och köper nästa gång. Detta pekar på att om företaget har en kommunikation med investerarna efteråt och fortsätter att skapa mervärde skulle crowdfunding kunna bidra till att företag kan utvecklas och att deras överlevnadkapacitet ökar. Vilket således kan tänkas öka de nystartade företagens möjligheter till att överleva i mer än fem år (Europeiska Kommissionen, 2012).
Att möjliggöra ett enkelt sätt för entreprenörer att kommunicera med sina investerare efteråt är något som inkubatorn lyfter som viktigt. Genom att finansieringssättet inte är styrt till en geografisk plats indikerar det på en möjlighet för företag att få feedback från investerare världen över och på så vis få tillgång till ny kunskap och tidigare erfarenheter. Följden av detta kan således bli att företaget överlever längre och kan därmed påverka samhällsekonomin positivt. Vad entreprenörer däremot ser som negativt med att crowdfunding inte är styrt till en geografisk plats eller ett land är om företag växer och vill börsnoteras, då kan utländska investerare få det svårt att sälja sina aktier. Det pekar på att crowdfunding som finansieringssätt kan vara ett alternativ för SMEs som inte har planer på att expandera internationellt och göra en eventuell börsintroduktion.
Ytterligare fördel med crowdfunding som entreprenörer synliggör är att det verkar vara ett enklare sätt att få finansiering jämfört med till exempel ett banklån. Vilket således öppnar upp nya möjligheter att lyckas finansiera ens idéer. Att crowdfunding medför möjligheter för entreprenörer att testa sina idéer och nå ut till marknaden är även något som inkubatorn och banken lyfter. Det indikerar således på att crowdfunding sett ur flera aktörers perspektiv (entreprenör, inkubator och bank) kan ge fördelar även om inte produktionen är igång. Det är en möjlighet som kan hjälpa entreprenörer att finansiera sina företag vid start och att komma ut på marknaden. Entreprenörerna lyfter även fördelen med att företag inte behöver ligga ute med kapital på produkter som kunder inte vill ha samt att de ger dem utspridda ambassadörer, som
55
hjälper till att marknadsföra projekt. Möjligheten att marknadsföra olika projekt eller företag samtidigt som företaget försöker anskaffa kapital är en av de fördelar som entreprenörerna påpekar är positivt med crowdfunding.
”En crowdfundingrunda kan också fungera som marknadsföring av projektet eftersom de som investerat gärna pratar om projektet med sina vänner.” (E1)
”Även om man går in för investerare så kan man få god marknadsföring bara genom att testa det.” (I1)
Forskningen som studerats i denna studie har inte alls belyst marknadsföring som en fördel med crowdfunding. Detta indikerar på att det är ett fenomen på uppgångmen att det inte har studerats tillräckligt för att kunna belysa väsentliga för- och nackdelar från flera perspektiv. Denna studie visar på att för- och nackdelarna med crowdfunding är liknande mellan olika studier men även olika beroende på vilket perspektiv forskningen fokuserar på. Olikheterna avseende synen på crowdfundings potential visar på fenomenets nyanser och bredd, vilket tyder på att crowdfunding inte bara är ett sätt för entreprenörer och företag att skaffa kapital på. Det medför ett mervärde gällande både marknadsföring och kundkontakt men leder även till många andra möjligheter. Dessutom finns det för- och nackdelar med olika finansieringssätt men att som entreprenör se möjligheter och ha kunskap av vad tex crowdfunding kan tillbringa deras företag är nog den viktigaste kunskapen och fördelen en entreprenör kan ha.
5.4 Informationsasymmetri
Informationsasymmetrin mellan finansiärer och entreprenörer är ett problem för nystartade företag när det gäller anskaffning av finansiering (Landström, 2017). Bankerna påpekar att informationsasymmetrin alltid finns och beror inte på finansieringssättet. Huruvida crowdfunding kan bidra till att minska informationsasymmetrin var däremot inte enstämmigt bland de intervjuade. Inkubatorn tror att crowdfunding kan påverka informationsasymmetrin eftersom entreprenörer kan nå ut med informationen på ett annat sätt men lyfter att det är lättare att nå ut till finansiärer innan investeringen är gjord. Att det finns en informationsasymmetri mellan entreprenörer och finansiärer är något som kan upplevas från flera parter (Belleflamme et al., 2015; Agrawal et al., 2014; Landström, 2017; Lean & Tucker, 2003). Bankerna anser att asymmetrin mellan finansiären och entreprenören är en risk som de alltid måste jobba med och den finns oavsett finansieringsform eftersom entreprenörerna väljer vad de vill dela med sig, men de poängterar även att det är viktigt att arbeta för att minska detta informationsgap. ”Ingen kan veta allt och banken vet inte allt.” (B1)
Ett informationsgap finns till exempel mellan affärsänglar och entreprenörer (Roure et al., 2007). Affärsänglarna anser att det inte finns tillräckligt med affärsförslag som matchar deras kriterier för att investera. Entreprenörer däremot anser att det inte finns tillräckligt med potentiella investerare, då affärsänglarna håller en låg profil beträffande deras kapacitet till att investera. Detta kan tolkas generera något positivt med crowdfunding eftersom dessa plattformar löser problemet då investerare är mer tillgängliga och blir lättare att nå. Däremot
56
resulterar detta i en risk för investerarna att avgöra om kampanjen är trovärdig och om investeringen bör genomföras. Genom crowdfundingplattformarna blir det lättare för andra investerare att hitta projekt eller företag som de vill investera i. På plattformarmarna är dock informationsasymmetrin märkbar, eftersom det är entreprenörerna som väljer vad de vill dela med sig av (Belleflamme et al., 2015). Som följd av att en kampanj kan få många investerare är det däremot betydligt fler som kan söka information om företaget bakom, jämfört mot om en riskkapitalist, bank eller affärsängel bidrar med kapital. Vilket kan bidra till att mer information blir synlig och tillgänglig, eftersom entreprenörernas och investerarnas aktiviteter blir offentliga. Således kan det tänkas att alla potentiella investerare via crowdfunding kan bidra till att minska informationsasymmetrin mellan dem och företaget.
Investerarna har en begränsad tillgång till informationen bakom investeringsprojektet och detta medför att det finns en informationsasymmetri på crowdfundingmarknaden (Schwienbacher & Larralde, 2010). Den information som ges på crowdfundingplattformarna påpekar dock de intervjuade entreprenörerna inte har så stor betydelse så länge det handlar om små summor. Som både entreprenörer och banker lyfter är det dock viktigt att vara förberedd inför en crowdfundingrunda för att kunna svara på eventuella frågor som dyker upp från potentiella investerare. Informationsasymmetrin som råder mellan investerare och entreprenörer leder till bedömningssvårigheter både vad gäller företagets kvalitet men också av entreprenörens kompetens (Akerlof, 1970; Landström, 2017 & Silver et al., 2016). Att vara väl förberedd som entreprenör inför en crowdfundingrunda kan påverka investerarnas vilja att investera. Entreprenörer som poängterar vikten av detta har lyckats med mer än en runda, vilket således indikerar på att deras presentation och respons på frågor medfört att informationsgapet mellan dem och de intresserade investerarna minskat.
Entreprenörer som lyckats med mer än en crowdfundingrunda visar inte bara att investerarna utifrån den givna informationen kunnat bedöma företagets kvalitet och entreprenörernas kompetens, det visar även att de har ett förtroende till att informationen är tillförlitlig. Att ha framgångsrika crowdfundingprojekt bakom sig och lojala investerare som fortsätter att investera i entreprenörens nya projekt sänder signaler till övriga investerare om att det är ett legitimt projekt att investera i, och därmed kan informationsasymmetrin minskas (Butticè et al., 2018; Courtney et al., 2016). Det är entreprenörerna som väljer hur mycket information de ska förmedla på en crowdfundingplattform och sedan är det upp till finansiärerna att lita på informationen (Agrawal et al., 2014). Samtliga entreprenörer som använt crowdfunding anser att den valda informationen har varit tillräcklig och inte bristfällig. Däremot så verkar fokuset entreprenören emellan ha varit olika då vissa lyfter marknadsföring som ett viktigt resultat av crowdfunding medan andra fokuserar på det insamlade kapitalet, vilket skulle kunna visa på att informationen och fokusområdet påverkar utfallet av crowdfundingkampanjen. Entreprenörernas engagemang skiljer sig åt och några av dem poängterar vikten av att vara engagerad för att lyckas och vinna finansiärers förtroende. Trovärdighet och engagemang är också något som poängteras som viktigt av entreprenörerna för att de ska få finansiering. Detta pekar på att entreprenörerna själva har en stor påverkan på om crowdfunding som finansieringssätt kan bidra till att minska informationsasymmetrin och det finansieringsgap som finns för nystartade företag.
57
Investerare inom crowdfunding är sällan specialister inom den branschen de stödjer (Schwienbacher & Larralde, 2010). Detta styrks av entreprenörerna som av erfarenhet antyder att de som investerar vill vara en del av projektet och har ett intresse av att investera i företaget och då inte bara för den avkastning som projekten kan generera. Att ingen av entreprenörerna som använt crowdfunding ansåg att deras information på crowdfundingplattformarna var bristfällig indikerar på att det finns en möjlighet att de som finansierar eller investerar i projekt inte är fullständigt insatta i branschen utan de väljer att stödja för nöjets skull eller för att de vill vara en del av något. Trots att de intervjuade entreprenörerna inte anser att informationen som anges har betydelse kan crowdfundingplattformarna bidra till att minska informationsasymmetrin då entreprenörernas och investerarnas aktiviteter blir offentliga vilket bidrar till en viss transparens (Belleflamme et al., 2015; Butticè et al., 2018).