Det är svårt för nystartade företag att få extern finansiering (Landström, 2017; Barringer & Ireland, 2006), vilket även entreprenörerna, bankerna och inkubatorn lyfter. Entreprenörerna poängterar att det kan vara väldigt svårt att få finansiering innan en färdig produkt finns att visa. Detta gäller både vid crowdfunding och andra finansieringssätt. Det är svårt eftersom bland annat banker genomför en due diligence för att se om entreprenörerna har en återbetalningsförmåga (Barringer & Ireland, 2006). Dock påstår entreprenörerna att de inte upplevt några svårigheter med att få finansiering. Entreprenörerna har haft tillräckligt med eget kapital och har inte behövt söka efter extern finansiering innan deras crowdfundingkampanjer, vilket tydliggör varför de inte upplevt några svårigheter. De har valt att söka extern finansiering genom crowdfunding för att kunna expandera, starta ett eget varumärke och lansera en webbutik. Produktutveckling, kapitalinvesteringar och kassaflödesutmaningar är anledningar till att ett företag i dess tidiga stadie behöver externt kapital och i takt med att ett företag växer så ökar även kapitalbehovet (Barringer & Ireland, 2006). En anledning till att entreprenörerna inte sökt externt kapital innan de använde sig av crowdfunding kan bero på att de vill vara självständiga, vilket är en anledning för entreprenörer till att avstå externt kapital (Landström, 2017). Att inte behöva ge upp en för stor del av sitt ägande och bestämmanderätt i företaget är något som entreprenörerna lyft som en fördel med crowdfunding. Detta indikerar således på varför crowdfunding kan bidra med externt kapital som behövs för att företaget ska kunna växa utan att entreprenören behöver ge upp sin kontroll.
En lyckad crowdfundingkampanj pekar även på att entreprenörer inte behöver söka efter kapital på annat håll och att det således kan vara en anledning till att anskaffning av externt kapital inte anses vara svårt. Vilket kan indikera på att finansieringsgapet för nystartade företag upplevs mindre med crowdfunding. Det kan vidare vara så att entreprenörer bestämmer sig för att vända sig till crowdfunding i första hand istället för andra finansieringssätt och att det är en bidragande faktor bakom lyckade kampanjer. Till skillnad mot om en entreprenör istället ser crowdfunding som en sista utväg till att få finansiering, då kanske entreprenören inte lägger lika mycket tid och energi på kampanjen likt en som vänt sig crowdfunding i första hand. Engagemanget och drivet från entreprenörer som vill använda crowdfunding kan således vara en bidragande faktor till att deras kampanjer får ett större genomslag. Det kan också innebära att entreprenörers
58
engagemang smittar av sig samtidigt som det visar andra entreprenörer vilken möjlighet crowdfunding kan vara för företags finansieringsmöjligheter.
Bankerna och inkubatorn anser inte att det finns något speciellt finansieringssätt som påverkar ett företags framtida finansieringsmöjligheter mer än ett annat. Dock har det visats att om en affärsängel till exempel investerar i ett företag ökar möjligheten att få riskkapital eftersom riskkapitalister tenderar att investera om en affärsängel redan har gjort det, således tenderar finansiärer att gå in med kapital om någon annan redan har gått in innan (Berger & Udell, 1998). Att få den första externa finansieringen är det svåraste påpekar inkubatorn. Om en affärsängel investerat i företaget när det kommer och ansöker om bankfinansiering förklarar bankerna att det kan påverka deras vilja att bevilja krediten, men de beror på vem affärsängeln är. Eftersom en affärsängel inte bara bidrar med aktiekapital utan även med sin erfarenhet och kunskap (Barringer & Ireland, 2006; Roure et al., 2007; Landström, 2017; Leach & Melicher, 2009; Berger & Udell, 1998), kan det tänkas få en negativ effekt för företaget om affärsängeln inte har erfarenheter och ett bra rykte vid till exempel en kreditansökan indikerar banken på. Detta pekar på att alla investeringar innebär en risk oavsett hur mycket eller lite en finansiär går in med. Däremot om en finansiär ser att flera stycken går in och investerar i ett företag kan den upplevda risken kännas mindre då inte finansiären står själv. Som inkubatorn påpekade är den första finansieringen svårast eftersom det upplevs som mest riskfyllt. Om då andra går in sprids risken på flera personer vilket gör att andra eventuellt vågar finansiera. Detta beteende kan också ses på bankerna då sannolikheten att de går in med kapital i ett företag ökar om en riskkapitalist såsom Almi går in före. De kan då inkludera det in i sin riskbedömning vid en kreditansökan. Som bankerna lyfter har de ett samarbete med Almi och de menar att om inte Almi går in med kapital till ett nystartat företag gör de inte det heller. Entreprenörers möjligheter att starta nya företag påverkas således av tillgången på riskkapital (Barnes & Menzies, 2007).
Bankerna och inkubatorn nämner samtidigt att andra finansieringssätt utöver bank kan ses som både bra och dåligt. Finansieringsmöjligheterna, speciellt inom bank, påverkas av företagets historik och track record men även hur ägandeförhållandena i företaget ser ut. Har företaget spridit ut sitt ägande ses det som negativ ut bankernas perspektiv. Att företaget har använt sig av crowdfunding tidigare och lyckats få in önskad mängd kapital tror däremot flera entreprenörer kan påverka företags framtida finansieringsmöjligheter positivt då det visar att det finns en efterfrågan på deras produkter. Entreprenörerna påpekar att det finns en större acceptans idag om crowdfunding, däremot poängterar de att det är svårt med bankfinansiering då ägandet kan vara utspritt. Vidare lyfter entreprenörerna att det kan visa på att företaget är flexibelt. Om entreprenörerna har ett track record som visar på att de förvaltat pengarna de fått in samtidigt som de fortfarande har kvar majoriteten av ägandet, anser bankerna och inkubatorn att crowdfunding likt andra finansieringssätt kan vara ett bra sätt för entreprenörer att starta och utveckla sina företag när ingen annan möjlighet är tillgänglig.
”Finns det ett track record som talar om att företagaren vet vad han gör och vad han vill så är det jättebra.” (B2)
59
Om en entreprenör kan visa på ett track record där handlingarna kan ses som korrekta påvisar entreprenören en viss legitimitet samtidigt som det sänder en viss trovärdighet till potentiella finansiärer och investerare (Suchman, 1995). Dock är det inte entreprenörernas faktiska uppförande som avgör om de anses vara legitima utan det är uppfattningen av deras beteende som formar entreprenörers legitimitet (Deegan & Underman, 2011). Vilket innebär att det inte bara är olika finansieringssätt, såsom till exempel crowdfunding, som kan påverka det finansieringsgap som finns för nystartade företag utan även personen bakom ansökan.
Ytterligare en aspekt som bankerna lyfter som en stor del vid beviljandet av kredit är företagets återbetalningsförmåga. Eftersom det inte finns ett track record i ett nystartat företag blir det svårt för banken att värdera dess återbetalningsförmåga, vilket gör att finansieringen blir mer riskfylld. När företaget har lyckats skaffa sig ett track record kan det öka deras möjlighet för att få beviljad bankkredit (Leach & Melicher, 2009; Barringer & Ireland, 2006). Som poängteras av bankerna är det inte deras roll att agera med riskkapital samt att de har en skyldighet att neka utlåning till ett företag som inte har en synlig återbetalningsförmåga.
”Har kunden inte råd att låna pengar har banken en omsorgsplikt att säga att de inte får låna några pengar.” (B2)
Vem ägaren bakom företag är och vilken kunskap de har anser bankerna är viktiga delar vid beviljande av kredit. De kollar om ägaren har glitter i ögonen, visar på ett visst engagemang samt om deras presentation är förtroendegivande. Engagemang och förtroende är också något som är viktigt för att öka investerarnas vilja till att investera (Zhao et al., 2017). En tolkning av detta är att entreprenörer behöver fokusera på att skapa ett förtroende genom sina kampanjer på en crowdfundingplattform för att öka investerarnas vilja att investera i deras projekt. Ökar investeringsviljan hos investerarna påverkar det entreprenörernas möjlighet att genom crowdfunding påverka företagets finansieringsmöjligheter då det är dem själva som styr tiden och energin som de lägger ner. Detta är även något som styrks av flera entreprenörer då de av erfarenhet påpekar att crowdfunding är tidskrävande och att det kräver ganska mycket engagemang från entreprenörerna som vill lyckas med crowdfunding.
”Om man ska lyckas med crowdfunding så måste man vara beredd att sätta av tid.” (E2)