28
Därför ska alla våra lärare ta ansvar för relevant kompetensutveckling för att utvecklas och växa i professionen. (Platsannons 33)
Från ovanstående citat formuleras det ett krav på ett fortsatt formellt lärande genom att den arbetssökande ska ta ansvar för kompetensutveckling och professionsutveckling i arbetet. I platsannonserna förekom det även krav på informellt lärande, både i form av erfarenhet av, samt ett fortsatt, informellt lärande. De krav som ställdes på den arbetssökandes erfarenhet av informellt lärande innebar att den skulle ha förmånliga egenskaper, såsom att ha en
pedagogisk förmåga, vara en god förebild samt ledarskapsförmågor. Krav på fortsatt informellt lärande som ställdes visar följande citat exempel på.
Pedagogerna skall känna kraft att utvecklas inom både programmen och sina ämnen - med ett tydligt fokus på elevaktivitet i undervisningen. (Platsannons 18)
I citatet efterfrågades uttryckligen att den arbetssökande ska känna kraft att utvecklas, dock motiveras inga verktyg för detta, endast att behovet av att utvecklas ska komma inifrån den arbetssökande.
5.4 Fördjupad analys
Denna studie besvarar vilka likheter respektive skillnader det finns i hur det lärande subjektet framställs i platsannonser för kommunala och fristående skolor, vilka benämningar som används i konstruktionen av det lärande subjektet i platsannonser, hur frekvent dessa benämningar används i platsannonser för kommunala och fristående skolor, samt i vilka sammanhang benämningar används kopplade till formellt och informellt lärande på arbetsplatsen i konstruktionen av det lärande subjektet i platsannonserna.
Resultatet har presenterats i tre delar. I den första delen presenterades likheter och skillnader i hur det lärande subjektet framställs i platsannonser för kommunala och fristående skolor, vilka benämningar som används i konstruktionen av det lärande subjektet, samt hur frekvent dessa benämningar används i platsannonser för både kommunala och fristående skolor. Det har visat sig i det presenterade resultatet att det i samtliga platsannonser har lagts stor vikt på personliga egenskaper hos den arbetssökande. De personliga egenskaperna ska främja en utveckling och ett lärande, såväl hos den enskilda individen som tillsammans med andra. Den arbetssökande lockas antingen till att få vara med och utvecklas tillsammans med kommunen eller till att få vara en del av ett redan utvecklande företag. Kommunala och fristående skolor tenderade att, i olika utsträckning, ge den arbetssökande möjlighet att formas in i
verksamheten. Den arbetssökande ska alltså vara beredd på att smälta samman med och utvecklas inom ramen för den större gemenskapen i såväl kommun som företag.
I del två och tre av resultatet presenterades i vilka sammanhang det används benämningar kopplade till formellt och informellt lärande på arbetsplatsen i konstruktionen av det lärande subjektet i platsannonserna. I del två bestod sammanhangen av erbjudanden och i den tredje och sista delen bestod sammanhangen av krav. I platsannonserna förekom det erbjudanden om både formellt och informellt lärande. Erbjudanden om lärande i form av konkreta
utbildningsaktiviteter ansågs som formella, medan erbjudanden om informellt lärande var
29
beskrivningar av en trivsam och eftersträvansvärd arbetsmiljö. Bägge dessa typer av erbjudanden användes för att sälja in just sin skola som det bästa alternativet för den arbetssökande. I platsannonserna ställdes det krav på erfarenheter och ett fortsatt lärande under arbetslivet, även dessa av både formella och informella slag. Det formella lärandet innebar krav på erfarenhet i form av utbildning eller krav på ett fortsatt lärande genom formella utbildningsaktiviteter under anställningen. Krav på erfarenhet av informellt lärande innebar meriterande egenskaper. Krav på ett fortsatt informellt lärande under anställningen innebar att den arbetssökande skulle ha en inre vilja att fortsätta utvecklas i sin kunskap under anställningen. Vidare analyseras dessa tre delar av resultatet utifrån de teoretiska
utgångspunkterna som presenterats i teoriavsnittet.
Genom presentationen av vad som önskas hos den arbetssökande, samt de erbjudanden som ges och krav som ställs visar på att diskursen om livslångt lärande ständigt är närvarande i platsannonser. Det framgår att det inte räcker att enbart ha en gymnasielärarexamen utan läraren ska även besitta lärandefrämjande egenskaper och en inre vilja att fortsätta utvecklas såväl individuellt som tillsammans med andra. Skolorna erbjuder även en arbetsmiljö som på ett eller annat sätt ska främja dessa individers utveckling. Det gavs på så vis både
förutsättningar för och ställdes krav på ett lärande på arbetsplatsen. Att lärande fått ett bredare fokus och att ett livslångt lärande främjas (t.ex. Ellström & Hultman, 2004, s.9) är något som tydligt syns i platsannonserna från både kommunala och fristående skolor. Det livslånga lärandet och villigheten att lära fungerar som en dominerande diskurs på skolans
arbetsmarknad, arbetsgivarna ser det både som en viktig kompetens att efterfråga och en viktig resurs att erbjuda.
I platsannonserna beskrevs den arbetssökande genom personliga egenskaper som individen borde besitta, egenskaper som främjar ett lärande på arbetsplatsen. Citaten utdragna från den insamlade empirin visade exempel på vilka dessa egenskaper kunde vara. Dessa var bland annat flexibilitet och kreativitet. Samtliga dessa egenskaper syftar till att den arbetssökande besitter en kunskap om, och kapacitet för, att utvecklas. Detta personliga bidrag till
verksamheten från den arbetssökande är alltså något som har visat sig vara vanligt att efterfråga. Populariteten i att efterfråga lämpliga personliga egenskaper som den arbetssökande bör besitta stämmer överens med Jobrings (2013, s.12) syn på
individualiseringen i det livslånga lärandet. Det personliga bidraget, i form av fördelaktiga egenskaper, är en slags individualisering som innebär att den arbetssökande nyttjar sitt ökade handlingsutrymme som individ samt att den arbetssökande har en möjlighet att, och även bör, ta ansvar för sina egna val under anställningen.
Det fanns också tydliga indikationer på att den arbetssökande ska vara bekväm med att arbeta i en skolkultur som präglas av kollegialt lärande i form av samarbeten, då detta ansågs som en självklarhet för att utveckla ny och fördjupad kunskap. Illeris (2011, s.11) menar att
samarbete med andra sätter förutsättningar för att få influenser från andra individer, något som är väsentligt för en lärandeprocess. Att främja ett livslångt lärande genom ett samarbete med andra visade sig viktigt i platsannonserna då benämningar kopplade till socialt lärande
30
förekom i stor utsträckning i samtliga platsannonser. Den arbetssökande ska alltså också vara interaktiv och social.
Det visar sig även i platsannonserna att den arbetssökande ska ha vissa egenskaper som innebär att individen är flexibel och nytänkande, något som är i likhet med hur Egidius (2009, s.181-182) beskriver det lärande subjektet. I platsannonserna söks alltså både en individ som är social samt ett utvecklingsbart och flexibelt lärande subjekt som är självstyrande och självutvecklande. De gångerna detta lärande subjekt beskrevs i platsannonserna, återfanns benämningarna mer frekvent i de fristående skolornas platsannonser, något som tyder på att fristående skolor verkar lite annorlunda än de kommunala inom ramen för diskursen om livslångt lärande (Fejes & Nicoll, 2008, s.14-15).
I samband med att det efterfrågades en arbetssökande med egenskaper som främjar såväl ett individuellt som gemensamt lärande, så efterfrågades även en vilja att bidra till och utvecklas med verksamheten som bedrivs. Det synliggjordes en skillnad mellan hur detta framställdes i platsannonser från kommunal respektive fristående skola. Båda syftade till att den
arbetssökande har möjlighet till att bidra till ett ömsesidigt lärande i samband med anställning, dock skiljde det sig i hur de presenterade detta. Platsannonser från kommunala skolor lockade den arbetssökande genom att ge en möjlighet till att få vara med och utveckla kommunen i stort. Platsannonser från fristående skolor presenterade det annorlunda, genom att istället presentera vad de åstadkommit tillsammans med rätt medarbetare där den arbetssökande lockas till att få vara en del av denna gemensamma utveckling. Båda typer av presentationer om hur det fanns möjlighet till ömsesidigt lärande i samband med anställningen indikerade på en eftersträvan att ha något som Ellström och Hultman (2004, s.203-204) beskriver som en kompetensutvecklingsstrategi. Kompetensutvecklingsstrategi, enligt författarnas redogörelse, innebär organisationens eller företagets strategi för att låta verksamheten växa och ta form i takt med ömsesidigt lärande i samband med verkställande beslut och utveckling.
I resultatet presenterades ytterligare en skillnad mellan hur lärande på arbetsplatsen framställs i platsannonser från kommunala och fristående skolor. Denna skillnad var hur individens möjlighet till utveckling beskrevs. Fristående skolor tenderade att i större utsträckning söka individer som hade en inre vilja och eget behov av att utvecklas med företaget i fråga, medan kommunala skolor gav istället individen möjlighet att formas in i verksamheten, genom exempelvis handledning. Fristående skolor söker därmed, i större utsträckning än kommunala skolor, något som Egidius (2009, s.181-182) menar är ett självstyrande lärande subjekt medan kommunala skolor istället söker ett lärande subjekt som är villigt att bli objekt för formella lärandeaktiviteter. Fristående skolor har alltså tagit till fasta på att se den arbetssökande som en individ med eget behov att utvecklas, i takt med diskursen om livslångt lärande (Fejes &
Nicoll, 2008, s.14-15), medan kommunala skolor istället i större utsträckning ser att det livslånga lärandet ska stimuleras genom beordring från företaget (Egidius, 2009, s.181-182), något som även visades i hur frekvent benämningar kopplade till fortsatt lärande på
arbetsplatsen förekom i kommunala skolors platsannonser.
Både platsannonser från kommunala och fristående skolor lockar på ett eller annat sätt med en gemensam utveckling och möjlighet att som medarbetare tillhöra något stort, vilket indikerar
31
på en vetskap om att de bör erbjuda något utöver endast en efterfrågan om goda kompetenser och yrkesskicklighet hos den arbetssökande. Jobring (2013, s.11) menar att detta har att göra med samhällets utveckling och snabba förändringstakt i samband med diskursen om livslångt lärande, vilket gör att det uppkommer nya utmaningar när det gäller lärande på arbetsplatsen.
Jobring (2013, s.11) fokuserar på att utvecklingen av kunskap måste stå upp mot nya aktuella krav och förutsättningar för utvecklingen av yrkesskicklighet. Denna studies resultat indikerar på att detta är något som arbetsgivare har en vetskap om, då framställningen av utveckling av kunskap är tydlig i platsannonserna. Erbjudanden om att få vara en del av ett ömsesidigt lärande visar även på en insikt om att anställda bör vara delaktiga i målformulering och verksamhetsutveckling, något är väsentligt för att ett aktivt lärande för individer ska vara möjligt (Ellström & Hultman (2004, s.176).
I platsannonserna så erbjöds de arbetssökande utvecklingsmöjligheter och lärande av både formella som informella slag. Erbjudanden om formellt lärande bestod av konkreta
utbildningsaktiviteter som var investerade resurser för ett lärande på arbetsplatsen. Ett exempel på detta var kontinuerlig kompetensutveckling samt intern och extern
professionsutveckling. Formellt lärande grundar sig, enligt Illeris (2011, s.70), i specifika initiativ och mål. Formellt lärande innebär även enligt Ellström och Hultman (2004, s.203) planerade och organiserade utbildningsaktiviteter, något som kompetens- och
professionsutveckling är exempel på. Erbjudanden om informellt lärande bestod istället av goda förutsättningar för ett lärande genom att erbjuda en inspirerande och kreativ arbetsmiljö.
Goda förutsättningar som saknar grund och motivering utan istället endast var en beskrivning av en önskvärd arbetsmiljö. Erbjudandet om informellt lärande som presenterades i
platsannonserna saknar avsikt att lära eller utbilda, utan är något som anses utvecklas i samband med engagemang i olika sammanhang och situationer, vilket stämmer överens med hur Ellström och Hultman (2004, s.19-20) förklarar informellt lärande. Ett informellt lärande förutsätter även enligt Illeris (2015, s.258) att den arbetssökande har ett eget ansvar och engagemang för att utnyttja de goda förutsättningarna, vilket motiveringen av den önskvärda arbetsmiljön indikerar. Därmed erbjuds såväl ett formellt som informellt lärande i
platsannonserna.
Det som är gemensamt för de båda slagen av erbjudanden är att både kommunala och fristående skolor använde erbjudanden för att marknadsföra sig på skolmarknaden och på så sätt locka de bästa lärarna, något som belystes redan i den fördjupade analysen om det lärande subjektet. De lockande erbjudandena skrevs både fram som en möjlighet till att få vara med i skolutvecklingen i stort men också erbjudanden om möjligheter till personlig utveckling hos den arbetssökande. Oavsett fokus på utveckling så lockades det med erbjudanden om både formellt och informellt lärande. De erbjudanden om formellt lärande som användes som marknadsföring innebar möjlighet till ett brett utbud av kompetensutveckling medan de erbjudanden om informellt lärande lockade till en innovativ gymnasieskola och stimulerande arbetsplats där det finns goda möjligheter till utveckling av sin yrkesroll. Illeris (2015, s.38-39) menar att det är givande att främja det livslånga lärandet genom lärande på arbetsplatsen för att stärka verksamhetens konkurrenskraft. De lockande erbjudanden i platsannonserna
32
visar alltså en insikt från arbetsgivare om att ett lärande på arbetsplatsen är givande för verksamheten och på så sätt är det livslånga lärandet synligt i platsannonserna.
Utöver lockande erbjudanden ställdes det krav på såväl formellt som informellt lärande hos de arbetssökande. Det formulerades såväl krav på erfarenhet som ett fortsatt lärande under
anställningen. I samtliga platsannonser ställdes det krav på erfarenheter i form av formellt lärande genom en legitimerad utbildning, men det fanns också krav på meriterande kunskaper om exempelvis skolans regelverk. Ett krav på fortsatt formellt lärande under anställningen innebar att den arbetssökande tog ansvar för sitt lärande på arbetsplatsen i form av relevant kompetensutveckling. Det ställdes även krav på informellt lärande hos den arbetssökandes erfarenhet som formulerades genom att beskriva förmånliga egenskaper, som innebar att vara en god förebild, ha en pedagogisk förmåga och kunnighet, samt ledarskapsförmågor. Kravet på fortsatt informellt lärande under anställning innebar att den arbetssökande ska känna kraft att upprätthålla sitt livslånga lärande, dock med avsaknad av verktyg och exempel på
tillvägagångssätt. De krav som ställs på den arbetssökande visar på att individen ska ha en bred kunskap och vara villig att vara en del av och bidra till förändringar i verksamheten i fråga. Krav på individens delaktighet i verksamhetsförändringar är något som stämmer
överens med Illeris (2015, s.250) redogörelse om att arbetsmarknaden har gått från att ha krav på stabilitet till flexibilitet. Därmed så erbjuds det inte enbart ett formellt som informellt lärande i platsannonserna, utan det ställs även krav på relevant kompetens samt eget ansvar och engagemang att stimulera sin utveckling hos den arbetssökande.
33
6 Diskussion
I detta avsnitt görs en summering av uppsatsen, sedan presenteras en metoddiskussion, därefter förs en diskussion om relationen mellan resultat och tidigare forskning och till sist förs en avslutande diskussion om livslångt lärande där även förslag på vidare forskning ges.