Hur kan en fördjupad förståelse för lärares hinder, utmaningar och lösningar bidra ,ll förbäIrade ramvill-

Vilka möjligheter finns det för att få till en ökad samsyn och samstämmighet i skolans vardag, som kanske i sin tur skulle bidra till förbättrade förutsättningar till att bedriva en bra under- visning med eleven i fokus?

4.4.1. Administration

Någonting som så gott som alla respondenter tog upp under intervjun var den stora del administration som ligger utanför det direkta arbetet med elever och även tid som tas från lärarens huvuduppdrag, att lära ut och fostra kommande samhällsmedborgare; ”Just det administrativa äter upp en stor del av tiden med elverna, så är det.” (L7).

Det såg lite olika ut på olika skolor, men i regel agerar lärare mentor för en hel klass, och mycket av tiden kring mentorskapet är någonting som lärarna hoppas skulle ligga på en annan part inom skolan, än på lärarna själva. Bland annat allt kallande till möten med elever och föräldrar, planering inför möten och schemaläggning är någonting som tas upp att det känns som tidsspillan för många lärare ” Jag satt hemma ofta, två tim- mar per kväll och även helger ibland för att ägna mig åt de administrativa

bitarna.” (L6). Även en stor del av de mera tekniska delarna skulle enligt många lärare med fördel kunna göras av någon annan än just läraren, till exempel att föra in resultat och dokumentera kring eleven i skolans system;

Jag skulle önska att det fanns någon administratör som hade tagit många av de bitar som det nu är vi lärare som måste göra. Till exempel någon som kunde föra in och dokumentera uppgifter och

nationella prov mm i systemen. Så att jag fick mer möjlighet att planera, utföra och utvärdera min aktiva undervisning och på det sättet få lektionerna att bli bättre. - (L4)

Vissa skolor hade anställda administratörer, men på den ena skolan var den administratören kopplad till nästan 1000 elever på olika skolor i Mellansverige och en del lärare vittnade även om att bördan blev större på dem om de var ensamma som examinerade lärare i ämnet till- sammans med icke-utbildade kollegor. Då fick de examinerade lärarna ta en stor del av de andra lärarnas dokumentation och administration, utöver sin egen arbetsbörda.

4.4.2. Närhet till politik och den akademiska världen

De flesta lärare som intervjuades vittnade om problemen att förhålla sig till läroplanen och Skolverket fullt ut och tycker att de politiska besluten kring skolan tas utan fullständigt un- derbyggd kunskap för hur skolan ser ut.

Men det är svårt att göra det i relation till vad läroplanen säger. Avståndet mellan läroplanen och skolans verksamhet är väldigt stor, och jag tycker att den individualiserade utbildningen fungerar till en viss del, men att texten i läroplanen målar upp en bild som inte stämmer med verkligheten. - (L2)

Det finns inte en chans att kunna utbilda elever på ett bra sätt om man har grupper med någonting upp emot 50 elever. Då får du både missnöjda lärare och i slutändan missnöjda och vilsna elever. Politiken idag förstår inte hur man ska göra för att ge förutsättningar till en bra utbildning. - (L3)

Många lärare är även kritiska till distansen mellan lärarutbildningen och dess koppling till yr- ket. De efterfrågar en bättre koppling mellan lärandet av yrket och praktiken.

När jag gick lärarutbildningen lät det helt fantastiskt med att man skulle kunna engagerar sig i varje elev, och min tanke var att det var precis så som jag skulle vilja jobba. Men det var annorlunda när man kom ut i verkligheten, där hinner jag inte med att hjälpa alla på samma sätt som jag trodde innan. - (L4)

Just nu är kopplingen mellan teorin kring lärande och praktiken för lärare inte tillräckligt bra. - (L4)

Men jag undrar om det tar in lärare och rektorer i någon arbetsgrupp när man tar fram nya system och betyg, eller om man från politiskt håll tror att man vet bäst. Ofta känns det som att kopplingen till skolan är för dålig. - (L6)

4.4.3. Lärares koppling till, och tolkning av styrdokumenten

Genomgående i alla intervjuer framkommer en kritik riktad mot läroplan och kursplan, och det rör abstrakta formuleringar som gör att lärare blir tvungna att tolka texten på egen hand. Framförallt rör det värdeorden grundläggande, utförligt eller nyanserat som genomsyrar hela kursplanstexten. De förklarar att ”ofta tycker lärare att formuleringarna i läroplanen är lite vaga eller konstigt formulerade” (L2), och att det är många ”ganska abstrakta begrepp för vad som används, till exempel vad som är nyanserat/väl utvecklat, vilket kan ses som en utma- ning. Alla har olika definitioner för vad dessa abstrakta begrepp betyder.” (L5).

Lärare tycker att det är svårt för såväl elever som lärare att förstå texten då skillnaderna i kursplanens mål kan vara väldigt små. Det efterfrågas en större tydlighet till vad som krävs av elverna och vad som ska bedömas i slutändan. Problemet i slutändan blir att lärare kommer göra olika tolkningar av samma elevs arbete, vilken i sin tur leder till en ojämlik skola.

Det är väldigt svårt för både eleven och för läraren att avgöra på vilken nivå som någonting är grundläggande, utförligt eller utförligt och nyanserat som det står i kursplanen. - (L6)

En nackdel som även skolverket har tagit upp är att när lärare allt för mycket behöver göra egna tolkningar av någonting, så kommer alla göra olika tolkningar. Om lärare tolkar saker på vitt olika sätt, så kommer såklart vissa elever gynnas av det och andra missgynnas. Så är det. - (L9)

I övrigt påpekar lärare problemet med den ganska diffusa texten i läroplanen rörande indivi- danpassning eller formativ bedömning.

Vi har blivit matande med formativ bedömning som ett mantra sedan vi började utbildningen. Men om man inte har fått det från utbildningshåll så kanske man har svårt som lärare att förstå hur man ska tolka styrdokumenten utifrån det som står om individanpassning och formativ bedömning. - (L7)

4.4.4. Formativ bedömning i relation till andra sätt att individualisera utbildning

Ett genomgående tema som lärare lyfter fram som ett alternativ till att jobba formativt, eller någonting som man som lärare med fördel kan ta till vara på parallellt med att jobba formativt är att utnyttja möjligheter till att jobba ämnesöverskridande eller i olika projektformer. Detta för att både få tillgång till flera lärares synpunkter, men även för att ge elever en större vidd i kopplingen mellan ämnen. Det lyfts även fram av flera respondenter att detta är ett bra sätt att kunna spara tid i utbildning, men att det kräver en större planering mellan flera lärare.

Jag tycker att inom skolan ska man inte vara jätterädd för att bara hålla sina inom kursgränserna… mer som att jobba i projekt eller ämnesövergripande. Och även att utnyttja en större samverkan mellan ämnen, för att på det sättet även minska belastningen för andra lärare. - (L1)

Vi försökte använda oss av flera lärare och ämnen i någonting som kanske mer kunde lika ett pro- jekt i skolan. Det här är någonting som jag hade hoppats att skolan skulle göra oftare. - (L6)

Om man jobbar i olika typer av projektformer där eleverna jobbar i större projekt som stäcker sig över längre tid, vi har ibland ämnesöverskridande projekt där man jobbar med 5 ämnen tillsam- mans över en 8-veckorsperiod, och som är kopplade till olika former av frågeställningar. Det un- derlättar även arbetet med individanpassad undervisning som kanske inte är direkt formativ, men som ändå hjälper den formativa bedömning på ett annat sätt. Det ger en djupare förståelse i ämnet, då de kan dra nytta av andra ämnen. - (L9)

Vidare är det flera lärare som nämner att man till fördel bör ta eleverna närmare det som in- tresserar dem och det som de tycker är roligt. Skolans syfte är att trigga elever till att lära sig, och då kan det göras lite mer på elevernas villkor, än vad som alltid görs.

Det gäller att de väljer ett ”ämne som verkligen intresserar dem. Då lär dig sig oftast mer än om man har förvalda ämnen som ligger utanför elevens intresse.” - (L2)

Att arbeta med mindre uppgifter som är närmare kopplade till eleven och eleven intresse. Även studiebesök, och även verksamheter som kan lära eleven om saker som ligger utanför det egna äm- net. Det blir oftast mer spontant vilket triggar lärande. - (L4)