Fördjupning av kommuners arbete med minoritetslagens grundskydd

BILAGOR

Även aktuella utredningar inom minoritetspoliti­

kens område och rekommendationer från Europa­

rådet angående Sveriges efterlevnad av de inter­

nationella åtagandena har varit väsentliga i arbetet.

Samråd

Länsstyrelsen har genomfört samråd med de finska, judiska, romska och tornedalska minoritetsgrup­

perna var för sig och då informerat om uppfölj­

ningen. Motsvarande information har getts under Sametingets samråd med samer.

Referensgrupp

En referensgrupp har även bidragit med synpunkter initialt och under processens gång. Finska Pensi­

o närers Riksförbund i Sverige, Judiska Central­

rådet, Romano Paso Research Center, Roma Institutet, Svenska Jiddischförbundet, Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset, Sverigefinländarnas delegation och Sverigefinska riksförbundet har haft utsedda representanter i referensgruppen.

Fördjupad uppföljning av grundskyddet Länsstyrelsen och Sametinget har återkommande påtalat problemet med bristande genomslag för lagstiftningens grundskydd i förvaltningsmyndig­

heterna. I syfte att ta reda på kommuners kunskap om minoritetspolitiken och om/hur de arbetar med frågorna har Länsstyrelsen och Sametinget genom­

fört en fördjupad studie i 14 kommuner. Studien presenteras i bilaga 4 och ligger till grund för delar av analysen i denna rapport.

Respondenter och svarsfrekvens

Insamling av underlag i samband med Länssty­

relsen och Samtingets uppföljningsarbete år 2017 omfattar samtliga kommuner, landsting, länsstyrel­

ser, ett urval av övriga myndigheter samt represen­

tanter för de nationella minoriteterna på lokal och nationell nivå.

Tillvägagångssättet för utskick och insamling av enkäter har varit oförändrad över åren när det gäller kommuner och landsting/regioner i förvalt­

ningsområdena. För övriga kommuner, landsting och myndigheter har ett flertal, på begäran av

kunskapsunderlag

Länsstyrelsen och Sametinget har tidigare utarbetat ett uppföljningssystem över det minoritetspoli­

tiska arbetet med en struktur som är bärande över tid. Systemet bygger på indikatorer uppdelade på de tre minoritetspolitiska delområdena samt ett egeninitierat område om förvaltningsmyndigheter organisering av arbetet med nationella minorite­

ters rättigheter. Uppföljningssystemet användes i arbetet med myndigheternas uppföljningsrappor­

ter 2013 och 2014 och indikatorerna har justerats något inför denna rapport.

Merparten av indikatorerna redovisar situationen på lokal nivå eftersom kommunerna ansvarar för större delen av de verksamheter som omfattas av insatser enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. I vissa delar avser uppföljningen endast kommuner i förvaltnings­

områdena som även har skyldigheter enligt lagens förstärkta skydd.

Underlag till indikatorerna är främst inhämtade från enkätsvar som begärts in från förvaltnings­

myndigheter, företrädare för nationella minoriteter på lokal nivå och riksorganisationer samt Same­

tingets politiker.

Även nationell statistik och annan data från statliga myndigheter och public servicebolag utgör under­

lag. Underlagen har inhämtats från Brottsförebyg­

gande rådet, Diskrimineringsombudsmannen, Statens skolverk, Sveriges Radio, Sveriges Televi­

sion, Universitets­ och högskolerådet, Universitets­

kanslerämbetet och Utbildningsradion.

Länsstyrelsen och Sametinget har tagit del av särskilda redovisningar från Folkhälsomyndigheten, Institutet för språk och folkminne, länsstyrelserna, Sameskolstyrelsen, Statens skolinspektion, Social­

styrelsen samt Universitets­ och högskolerådet.

Försäkringskassan, Statens kulturråd och Statens skolverk har redovisat sitt arbete med frågorna i sina respektive årsredovisningar eller i särskild ordning till regeringskansliet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet i sin resultatredovisning.

Kunskap från Länsstyrelsen och Sametingets nät­

verks träffar med samordnare samt fortlöpande kontakter med kommuner, landsting, regioner, övriga myndigheter och enskilda representanter från nationella minoritetsgrupper har också utgjort underlag.

BILAGOR

skickats till registrator.

Två enkäter har ställts till den civila sektorn år 2017. En enkät skickades till minoritetsföreträdare som ingår i lokala samråd och insamling av respon­

denter har skett genom samordnare i förvaltnings­

områdena. Den andra enkäten ställdes till företrä­

dare för de riksorganisationer som fått statsbidrag för 2017 och Sametingets politiker.

Svarsfrekvensen från de 75 kommunerna och 14 landstingen/regionen i förvaltningsområdena är 100 procent. För kommuner utanför förvaltnings­

områdena har svarsfrekvensen ökat från 71 in­

komna svar år 2014 till 102 inkomna svar år 2017.

Svarsfrekvensen i år är 47 procent. För landsting utanför förvaltningsområdena har svarsfrekvensen minskat från 100 procent år 2014 till 43 procent i årets undersökning. Endast tre av sju landsting/

regioner utanför förvaltningsområdena har inkom­

mit med svar. Resultat och slutsatser som rör denna grupp är mycket osäkra och redovisas därför inte i rapportens tabeller.

Enkäten skickades till 61 myndigheter och 53 svar inkom.

Från minoritetsföreträdare som ingår i lokala sam­

råd inkom 267 svar (60 procent). Endast tre svar inkom från judiska minoriteten och nio svar från romska minoriteten. Svarsfrekvensen på enkäten till företrädare för riksorganisationer som fått stats bidrag år 2017 och Sametingets politiker är 65 procent. Svarsfrekvensen varierar mellan de olika minoritetsgrupperna varför det är svårt att dra några direkta slutsatser för respektive grupp enbart utifrån enkätsvaren.

I sammanställningen redovisas antal inkomna enkät svar uppdelat på olika uppgiftslämnare.

Uppföljningssystemets styrkor och svagheter Uppföljningssystemet har en del metodologiska styrkor och svagheter. Systemets främsta styrka är att det ger möjlighet att över tid mäta såväl utfall som effekter av minoritetspolitiken. Systemets

Organisation Antal

svar Antal

utskick Svars- frekvens

Kommuner i förvaltningsområde* 75 75 100%

Varav kommuner i förvaltningsområdet för samiska 19 19 100%

Varav kommuner i förvaltningsområdet för finska 59 59 100%

Varav kommuner i förvaltningsområdet för meänkieli 6 6 100%

Landsting/region i förvaltningsområde 14 14 100%

Kommuner inte i förvaltningsområde 102 215 47%

Landsting/region inte i förvaltningsområde 3 7 43%

Övriga myndigheter 53 61 87%

Civil sektor, minoritetsrepresentanter i lokala samråd 267 442 60%

Varav judar 3

Varav romer 9

Varav samer 68

Varav sverigefinnar 168

Varav tornedalingar 14

Varav representanter som inte vill uppge representation 1

Ingen uppgift 4

Riksorganisationer med statsbidrag samt Sametingets politiker 13 20 65%

*Två kommuner ingår i alla tre förvaltningsområden och fem kommuner ingår i två förvaltningsområden, därför överensstäm-mer inte antalen med totala antalet inkomna svar från kommuner i förvaltningsområden

BILAGOR

indata. Därför är det viktigt att bedömningarna och analyserna inte enbart förlitar sig på kvantitativa data. Såväl samråd, referensgrupp, nätverks träffar och annan information som Länsstyrelsen och Sametinget tagit del av under året är viktiga delar i uppföljningen.

Till detta kommer att det inte är självklart att till synes jämförbar statistik har samma säkerhet. Till exempel har alla kommuner inom förvaltnings­

områdena svarat på enkäten vilket ger goda möjligheter att beskriva verksamheten där. För de kommuner som inte ingår i förvaltningsområdena ger enkäten mindre möjligheter att dra säkra slut­

satser kring deras aktiviteter. Där har Länsstyrelsen och Sametingets fördjupade studie av kommuners arbete med frågorna samt kunskap som samlats in genom konferenser, samråd och kommunkontakter kompletterat analysen.

Det är inte heller möjligt att göra djupgående jämförelser mellan minoriteterna eftersom antalet respon denter skiljer sig markant åt. Referensgrup­

pen och samråden med representanter för natio­

nella minoriteter har varit ytterligare ett sätt att ge möjlighet att uttrycka sina erfarenheter och syn­

punkter på minoritetspolitikens utveckling.

BILAGOR