Fördröjningsbehov av dagvatten Gatumark

Då ett övergripande mål är att flödet från planområdet inte ska öka efter exploatering bör det tillkommande flödet kompenseras för genom en fördröjningsåtgärd.

Genom att använda befintligt flöde som maximalt utgående flöde kan en nödvändig fördröjningsvolym erhållas baserat på flödet efter exploatering. Maximalt magasinsbehov blir ca. 90 m³, vilket uppstår vid ett 10-årsregn regn med 50 min varaktighet.

Erforderlig fördröjning framgår av Tabell 38

Tabell 38 Erforderlig fördröjning vid 10-årsregn för Gatumark Regnets

4.4 SKYFALL

SMHI:s definition av Skyfall är när det regnar minst 50 mm på en timme eller 1 mm/minut. Skyfall inträffar i regel sommartid när luftlagren värmts upp och då en större andel fukt ansamlas i de höga luftlagren innan den slutligen tvärt faller till marken. För befintliga dagvattensystem är skyfall svårare att hantera än långvariga regn eftersom vid skyfall kommer stora mängder nederbörd på väldigt kort tid.

Ledningsnäten blir då tillfälligt överbelastade.

50 mm nederbörd som faller inom 20 minuter motsvarar något mer än ett 100-årsregn inklusive klimatfaktor. Ett 100-årsregn inklusive klimatfaktor som faller inom 10 minuter innebär 36,6 mm nederbörd. Om 50 mm faller inom 10 minuter motsvarar det ett regn med 250 års återkomsttid inklusive klimatfaktor.

Vid extrema regnhändelser mättas marken gradvis och därmed ökar avrinningskoefficienterna. En större del av det nedfallande regnet bidrar då till flödet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

tar upp detta i publikationen Vägledning för skyfallskartering (Alfredsson, Bern 2017). Uppskattningen görs att 60–75 procent av regnvolymen rinner av på ytan beroende på hårdgjordhetsgrad. Eftersom befintliga dagvattensystem inte har kapacitet att omgående omhänderta flöden från skyfall kommer ledningssystemet vid intensiva regn att gå fullt och dagvatten kommer att rinna ytledes till lågpunkter i området.

I beräkningsprogrammet Scalgo kan man få en visuell överblick över nuvarande situation och områden som riskerar översvämning vid olika regn. Avrinningsmodellen är uppbyggd på basis av höjddata från Lantmäteriet med upplösning 2*2 meter. Scalgo tar endast hänsyn till ytvattenavrinning och bortser från vad ledningsnät kan hantera. Scalgo ”förstår” således inte att det finns ett ledningsnät som kan hantera delar av extremflödet. I Scalgo finns inte heller någon tidsfaktor; regnvolymen läggs bara på ytan. Av detta kan slutsatsen dras att de effekter av regn som åskådliggörs i Scalgo innebär att intensiva och kortvariga regn illustreras. I denna utredning har ett regn på 50 mm valts att studera i Scalgo. Detta bedöms motsvara ett kortvarigt 100-årsregn eller mer, enligt beräkningsprogrammets funktioner.

För det aktuella planområdet blir följden att dagvatten kommer att ansamlas vid GC-tunneln som ligger öster om fastighet 5:1>1 och är en del av GC-banan Ishallsvägens förlängning. Det finns även en lågpunkt på norrsidan om huvudbyggnad på fastighet 2:23>1 samt på södra sidan om huvudbyggnad tillhörande fastighet 2:116>1. Enligt skyfallskarteringsprogrammet Scalgo ser situationen vid Kristinedalskolan väster om planområdet också något besvärlig ut. För övrigt finns mindre lågpunkter inne på befintliga bebyggda fastigheter, se Figur 11.

Befintligt kartunderlag har justerats eftersom Scalgo inte tar hänsyn till att fastighet 2:22>1 och 2:23>1 har gångar i hörnet av huskropparna där dagvatten kan passera, se Figur 11. I Figur 11 kan man se ytliga rinnvägar och antagen vattenutbredning i planområdet. Karteringen visar de vattendjup som bedöms uppstå vid ett intensivt regn på 50 mm. Eftersom karteringen inte tar hänsyn till befintliga brunnar och ledningsnät kan det antas att situationen ser värre ut än vad som blir fallet i praktiken. Vid platsbesök konstaterades att befintliga byggnader är uppförda så att omkringliggande mark lutar bort från byggnader. De yttre källarnedgångar som upptäcktes var försedda med mindre invallningar och golvavlopp (spygatt)

Figur 11 anger vattendjup på de platser (blå ytor) där situationen är sämst. Övriga blå ytor som syns inom planområdet och som ligger nära befintliga byggnader får vattendjup på 10–15 cm enligt Scalgo.

GC-banan som utgör Ishallsvägens förlängning fungerar som ett skyfallsstråk genom området.

När det gäller framtida exploatering är det även viktigt att ny bebyggelse höjdsätts så att inga nya instängda områden skapas samt att framtida marklutning hindrar dagvatten från att drabba befintlig eller ny bebyggelse. I vissa delar av planområdet kommer den nya föreslagna vägen att fungera som vattendelare och hindra tillrinning. Avskärande diken föreslås vid vissa platser för att skydda ny bebyggelse, se bilaga 1.

Figur 11. Ytliga rinnvägar och områden som riskerar översvämning utifrån befintlig situation vid 50 mm intensivt regn.

Ungefärlig planområdesgräns visas med svart streck. Gula pilar visar flödesriktning. Bildkälla: Scalgo

Den tillbyggnad som föreslås i södra delen på fastighet 2:116>1 innebär att delar av lågzonsområdet på den fastigheten byggs bort. Här behöver särskild vikt läggas vid att justera markhöjder så att ingen tillrinning sker till den befintliga lågzonen när tillbyggnad uppförts. I plankartan finns dock bestämmelser om att det ska lämnas passage öppen under ny byggnad. Lågzonen behöver dock beaktas.

Figur 12. Detalj som visar befintliga lågpunkter på 2:116>1 och föreslagna nya byggnader i brunt. Till höger, lågzonen sett från öster. Ovan t h, detalj ur plankarta som visar reservation för gc-bana (x1)

Vattendjup ca 0,6 m

Vattendjup ca 1,7 m

Editering av byggnad ca 1,7 m Vattendjup

ca 0,35 m

Garagenedfarter v-djup ca 0,6 m Vattendjup

ca 0,6 m

2:22>1

2:23>1

5:1>1 2:99>1

6:1>1 2:116>1

2:116>1

Ny

fastighet 1 Lågzon