KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAG

6.1 RENINGSEFFEKT LÖSNINGSFÖRSLAG KVARTERSMARK

Vid val av renings- och fördröjningslösning behöver hänsyn tas till reningsbehov, platstillgång och storlek på fördröjningsvolym. Reningseffekter har beräknats i StormTac. Vid beräkningen av reningseffekter avseende nya anläggningar har jämförelse gjorts mellan nuvarande läge och att ensidigt rena via endera

översilningsytor eller makadammagasin. Kombinationer av dessa är emellertid givetvis möjliga och detta innebär utökad rening. Tabell 43 och Tabell 44 visar resultaten av jämförelsen avseende mängder och halter.

Tabell 43. Föroreningsbelastning, mängder nuläge och efter exploatering, rening via översilning alt. makadammagasin.

Ämne Befintlig

Cd 0,038 0,043 0,021 0,017 51 62

Cr 0,60 0,69 0,38 0,27 45 61

Ni 0,55 0,62 0,34 0,25 45 59

Hg 0,0043 0,0050 0,0041 0,0028 18 43

SS 3 900 4 500 1 700 1 000 62 77

Olja 35 40 8,0 11 80 72

PAH 16

0,029 0,032 0,010 0,013

68 58

BaP 0,0034 0,0040 0,0013 0,0017 68 5

Beräkningen visar att samtliga undersökta ämnen/ämnesgrupper hamnar under befintlig belastning för båda reningsanläggningarna. Föroreningsbelastning beträffande halter visas i Tabell 44.

Tabell 44. Föroreningsbelastning halter, nuläge och efter exploatering, rening via översilning alt. makadammagasin.

Ämne Befintlig

Hg 0,062 0,068 0,056 0,039 0,05

SS 57 000 62 000 23 000 14 000 25 000 60 000

Olja 500 540 110 150 1000

PAH 16

0,42 0,44 0,14 0,18

--BaP 0,050 0,055 0,018 0,023 0,05

Rödmarkerad text= Högsta halt avseende mycket känslig recipient i Göteborgs kommun.

Rött fält= halt överstiger Miljöförvaltningens riktvärde.

Tabellen visar att båda de undersökta reningsanläggningarna separat genererar lägre halter än befintlig situation. Gällande översilningsytor överstigs Miljöförvaltningens målvärde avseende koppar (Cu) och Kvicksilver (Hg), dock inte mycket. Översilningsytan fångar fosfor bättre än makadammagasinet.

Makadammagasinet tar emellertid upp kväve bättre.

I förslag till dagvattenhantering (bilaga 1) framgår att där det är möjligt kan dagvatten från parkeringsytor avrinna via översilningsytor följt av makadammagasin. Denna kombination skulle ge en mycket bra reningsfunktion för dagvattnet och torde innebära att halterna av koppar och kvicksilver klaras.

Om större förändringar sker avseende markanvändningen än vad som framgår av nuvarande skissförslag i fortsatt planarbete kommer det bli nödvändigt att göra en uppdatering av föroreningsberäkningarna.

Ifall andra fördröjnings- och reningsanläggningar väljs än de som föreslagits är det nödvändigt att se över reningsfunktionen. Alla typer av biologiska reningssteg kräver mer eller mindre underhåll i någon form för att reningsfunktionerna ska kunna vidmakthållas.

6.2 RENINGSEFFEKT LÖSNINGSFÖRSLAG GATUMARK

Makadamdiken har den fördelen att de bidrar med viss rening av dagvattnet. Nedan presenteras en föroreningsberäkning baserat på rening av vägdagvatten i makadamdike.

Föroreningsberäkningen har utförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac. StormTac använder sig av schabloner, med specifika föroreningsbelastningar för olika typer av markanvändning.

För gatumarken har StormTac schablonen för ”Väg” använts med ÅDT på 500 bilar per dygn.

Värden erhållna från StormTac bör ses som en uppskattning av föroreningssituationen i området, snarare än exakta värden. I Tabell 45 visas föreningssituationen för gatumarken under förutsättning att ingen rening sker, samt att rening i makadamdike sker. Som kan avläsas ur tabellen klarar man alla riktvärden efter rening i makadamdiken så när som avseende kvicksilver där värdet ligger mycket nära miljöförvaltningen i Göteborgs målvärde.

Tabell 45 Föroreningsbelastning halter, nuläge och efter exploatering, rening via makadamdike Ämne Befintlig

belastning

(µg/l)

Enligt plan utan rening

(µg/l)

Enligt plan rening via makadamdike

(µg/l)

Riktvärde Miljöförvaltningen,

Göteborgs stad

(µg/l)

P 43 130 91 50 150

N 650 1 900 1 200 1 250 2500

Pb 2,5 3,2 1,6 14

Cu 7,5 21 10 10 22

Zn 18 17 6,4 30 60

Cd 0,12 0,25 0,084 0,4

Cr 1,9 6,6 3,5 15

Ni 1,9 5,6 3,2 40

Hg 0,0052 0,076 0,054 0,05

SS 14 000 70 000 33 000 25 000 60 000

Olja 130 720 190 1000

PAH 16

0,039 0,10 0,058

--BaP 0,0039 0,010 0,0057 0,05

Rödmarkerad text= Högsta halt avseende mycket känslig recipient i Göteborgs kommun.

Rött fält= halt överstiger Miljöförvaltningens riktvärde.

6.3 PÅVERKAN PÅ MILJÖKVALITETSNORMER

6.3.1 Konsekvenser av planförslaget på miljökvalitetsnormerna för ytvatten

Enligt Tabell 43, Tabell 44 och Tabell 45 visar resultaten från föroreningsberäkningarna på att planförslaget innebär en ökning av samtliga ämnens mängder och halter som leds till recipienten från utredningsområdet om inga nya reningsåtgärder skapas. För att minska mängder och halter av föroreningar som når recipienten krävs rening av dagvattnet.

Genom att rena dagvattnet via översilningsytor, makadammagasin samt makadamdike bedöms inte planområdet bidra till en ökad föroreningsbelastning på recipienten. Även befintligt dagvattensystem föreslås kompletteras med reningsanläggningar. Förslagsvis kan befintliga parkeringsytor förses med översilningsytor alternativt skelettjordar.

När ett naturmarksområde omvandlas till ett vägområde är det i praktiken omöjligt att uppnå rening som motsvarar befintlig belastning eftersom den befintliga föroreningsbelastningen från naturmark är mycket låg. Ovan föreslagna reningsåtgärd för vägdagvatten innebär en mycket god reduktion av de studerade ämnena men koncentrationerna kommer inte ner i nivå till befintliga halter som ett skogsområde genererar. Det skulle krävas orimliga åtgärder för att åstadkomma detta. Föreslagen vägavvattning och dess reningseffekter bedöms vara acceptabel för planområdet.

Planförslaget bidrar totalt sett till en förbättring av möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna, MKN för Hake fjord. Ingen enskild kvalitetsparameter bedöms heller försämras om föreslagna renande åtgärder genomförs.

Om andra val av reningslösningar anläggs för dagvattenhantering inom utredningsområdet är det nödvändigt att se över att de har motsvarande reningseffekt på dagvattnet som de föreslagna lösningarna för att inte riskera att möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna påverkas negativt.

Tre exempel på alternativa fördröjnings- och reningsanläggningar beskrivs i kap 5 (Granulatfyllda rörmagasin, skelettjordar och gröna tak). Värt att nämna är att planområdet, sett ur ett större perspektiv, endast bidrar med en mycket begränsad del av den totala avrinningen till recipienten. Detta, i kombination med att planerad markanvändning inte förväntas bidra med ovanligt höga föroreningsmängder eller föroreningshalter, gör att planområdet även bedöms få liten påverkan på recipienten som helhet.

7 KOSTNADER

Nedanstående finns upptecknat en kostnadsbedömning för VA-arbeten för Kopper 2:1 m fl. baserat på de förslag som framförs i VA-utredningen. Kostnadsbedömningen baseras på föreslagen ledningsplan enligt Bilaga 2 och dagvattenhantering på kvartersmark i enlighet med Bilaga 1. Observera även att prisestimat alltid är uppskattningar och att anbudspriser kan variera mycket beroende på konjunktur, antal anbud, taktisk prissättning etc.

Mängder för ledningsgravar (schakt och fyll) är uppskattat efter en tänkt ledningssektion och antal löpmeter. Notera att färdig höjd/profil för ”Nya förlängda Hällebäcksvägen” inte är satt och att djupare schakter än vad som är beräknat kan tillkomma.

Vid schakt i naturmark är det medtaget avtagning av växtjord 0,3 m. Fyllning i väg är beräknat upp till en tänkt terrassnivå 0,5 m under marknivå. Det är alltså inte medberäknat en framtida väguppbyggnad eller annan typ av återställning av ytorna då detta anses ligga utanför VA-kostnaderna. Det är heller inte medberäknat förarbeten, hjälparbeten etc. Med detta avses tex. undersökningar, inmätningar, hantering av bef. ledningar och kablar, trafikavveckling etc.

Potentiellt dyra poster vid ledningsarbeten är ofta geoteknik. Eftersom ingen bergsondering gjorts finns stor osäkerhet kopplat till detta. Generellt sett är alla schakter beräknade som hälften jordschakt och hälften bergschakt.

Potentiellt gynnsamt för projektet är att mycket av ledningsdragningarna kommer att ske i någorlunda jungfrulig mark vilket gör att tex. trafikavveckling (som ofta kan vara dyrt) och hantering av befintliga ledningar och kablar inte borde blir så dyra tillkommande kostnader.

Kostnader för dagvattenhantering kan variera stort beroende på vilka metoder som väljs. Denna kostnadsberäkning bygger på fördröjningsmagasin av makadam, vilket i många fall är en relativt billig åtgärd. Dock kan livslängden vara relativt kort (15–30 år). I kalkylen har inte några kostnader för reinvesteringar eller avskrivning baserat på livslängd för de tekniska lösningarna beaktats.

Kostnaden för privata servisledningar är gjort utifrån en schablonkostnad på 58 000 sek per nytt hus.

Ett sammanställt kostnadsestimat visas i Tabell 46, för utförligare redovisning se Bilaga 4.

Tabell 46 Sammanställt kostnadsestimat, VA -arbeten

Del Kostnad (miljoner svenska kronor)

Kommunala VA-ledningar, ”Nya förlängda Hällebäcksvägen”

2,19

Kommunal vattenledning, ”Nya förlängda Hällebäcksvägen” - Uppegårdsvägen

0,29

Kommunala VA-ledningar, Ishallsvägen – tomtgräns fastighet 2:23

0,44

Makadamdike, ”Nya förlängda Hällebäcksvägen” 0,42

Privata servisledningar 0,87

Dagvattenfördröjning på kvartersmark (makadammagasin)

1,33

Risk och osäkerhet (30%) 1,66

SUMMA 7,20