Före och efter läroplanens framskrivning

Framskrivningen av förskolans läroplan 1998 var den första nedskrivna förordning med riktlinjer för personal i förskolan (Lpfö 98). I den går följande citat att läsa:

Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (Lpfö 98, s. 8).

I följande avsnitt kommer det synliggöras hur porträtteringen av genus i bilderböcker har förändrats efter läroplanens framskrivning. Nedan visas en statistik på antalet kvinnliga och manliga huvudkaraktärer och biroller i böckerna från den tidiga tidsepoken, samt om deras egenskaper, sysslor och färger har varit normativa, normbrytande eller neutrala. I de moderna bilderböckerna påträffades huvudkaraktärer som kunde uppfattas som neutrala, vilket inte anträffades i de äldre böckerna.

5.2.1 Hierarkier

Den statistik som presenteras ovan visar på en annorlunda hierarki än vad den moderna tidsepokens statistik påvisar. Kårelands (2005) hypotes kring mansdominans hos huvudkaraktärer blir tydlig i den tidiga tidsepoken. Av de nio böcker som undersökts i den äldre tidsperioden innefattar alla utom en, endast manliga huvudkaraktärer. I boken Bu och Bä i blåsväder (1995) påträffas den enstaka kvinnliga huvudkaraktären, tillsammans med ytterligare en manlig huvudkaraktär. I den moderna tidsperioden visade undersökningen på två manliga huvudkaraktärer, vilka även de samspelade med kvinnliga huvudkaraktärer. Statistiken visar på en tydlig skillnad mellan de två tidsepokerna, vilket synliggör en övergång från en manlig dominans i de äldre böckerna till en kvinnlig dominans i de moderna. Det kan även ses en skillnad på vilka biroller som väljs att framställas i bilderböcker, då den moderna tidsperioden erbjuder ett jämnare utbud av kvinnliga och manliga biroller, medan den äldre perioden tillskriver fler kvinnliga biroller. Det kan tolkas som att det skett en övergång där kvinnan gått från att ha stått bakom mannen som biroll till att nu träda fram och bli mer representerad, vilket kan kopplas till Connell och Pearses (2015) beskrivning kring framkomsten av ett utvecklat tänkande om jämställdhet. En tolkning av detta kan vara att samhällets utveckling mot ett mer jämställt samhälle kan ha påverkat läroplanens (Lpfö 98) framskrivning, för ett arbete att motverka stereotypa könsmönster i förskolan. Läroplanen kan i sin tur vara en möjlig faktor till den efterfrågan av bilderböcker med ett jämställt framställande av genus, som Edwards (2008) beskriver uppkommit i början av 2000-talet. Därav kan det utifrån vår studie tolkas som efterfrågan kan vara en möjlig faktor till att de kvinnliga karaktärerna tilldelats mer aktiva roller i bilderböcker från den moderna tidsperioden.

5.2.2 Färger

I jämförelsen mellan de äldre och de moderna bilderböckerna synliggjordes det att de manliga karaktärerna sällan illustreras med normbrytande färger, varken i den äldre eller moderna tidsperioden. Som ovan avsnitt nämnt påverkas det som anses vara normativt av historien och samhället (Kåreland 2005). Hellman (2013) skriver att människan tittar på den redan befintliga kunskapen för att förstå hur något skall vara, vilket betyder att historiens normer kan återproduceras i samhället även senare i tiden. Det kan därav tolkas som att de manliga karaktärerna i böckerna har illustrerats utifrån de rådande normer som illustratören och författaren besitter över hur samhället varit och är. Utifrån ett normkritiskt perspektiv kan det samtidigt tolkas som att det skapats en förändring kring de normer som funnits om hur kvinnor bör se ut. I de äldre böckerna illustreras den endaflickan med normbrytande färger i Bu och Bä i blåsväder (1995). Bä illustreras där med en röd rosett i håret, röd klänning, mössa och halsduk tillsammans med en grön jacka, vilket kan anses som att Bä både är normativ och normbrytande i sina färger. Jämförelsevis innehåller de moderna böckerna övervägande karaktärer med normbrytande färger, exempelvis Ester i Alla tre vilar (2014) som har en blå tröja, gröna byxor och en rosa kjol. Skillnaderna mellan de två tidsperioderna kan ses som en återspegling av en utveckling till ett mer jämställt samhälle, samtidigt som det kan tolkas som att normen kring vilka färger män bör ha inte genomgått en lika stor utveckling som för kvinnor.

5.2.3 Egenskaper och sysslor

I de äldre bilderböckerna tillskrevs kvinnorna egenskaper såsom omhändertagande, hjälpsam, och hjälplös, vilka är egenskaper som även påträffas i de moderna bilderböckerna. Sysslorna de erhöll var städning, handlande av matvaror och omhändertagande av en annan karaktär. Utifrån dessa egenskaper och sysslor kan kvinnorna tolkas vara stereotypt porträtterade, då de kan kopplas till Hirdmans (2001) beskrivning av samhällets normativa bild av kvinnan som omvårdande, med uppgifter som att sköta hemmet. I Bu och Bä i blåsväder (1995) kan en tendens till en normbrytande kvinnlig karaktär ses då Bä uppfattas erhålla egenskaper som självständighet, då hon handlar och lagar mat. Samtidigt kan hon tolkas vara i behov av hjälp från Bu, vilket visar sig på andra bilden då han skjutsar Bä på en släde eller när hon ställer en fråga till Bu om hur de ska få ut ett kålhuvud ur en snöboll. Då läggs problemlösningen på Bu och Bä kan ge uttryck till att vara lite hjälplös, vilket kan tolkas som att hon är underordnad Bu som man utifrån Wedins (2015) beskrivning av mannen som överordnad kvinnan enligt genussystemet.

De manliga karaktärerna tillskrivs till störst del de egenskaper och sysslor även kvinnorna erhöll, vilket kan ses i Sov gott pappa, sa lilla spöket Laban (1992) då spöket Laban som benämns som en pojke hjälper sin pappa på ett omhändertagande vis. Ytterligare egenskaper och sysslor såsom busig, stökig, lekfull, självständig, samt snickra och måla kan ses tilldelas de manliga karaktärerna i de äldre böckerna, såsom i Castor målar (1998). Dessa egenskaper och sysslor kan tolkas vara manligt normativa då Kåreland och Lindh-Munther (2005) beskriver mannen enligt normen vara stark och aktiv. I en jämförelse med de moderna bilderböckerna kan det ses som att de egenskaper och sysslor som tilldelas de olika karaktärerna är av liknande form, dock finns det en skillnad på vilket kön karaktärerna har som tilldelats dessa.De kvinnliga

karaktärerna blev i de äldre böckerna tilldelade egenskaper och sysslor av stereotyp art, men i de moderna böckerna tilldelades dem egenskaper och sysslor i ett jämnt antal av normbrytande och normativ form. Egenskaperna och sysslorna hos de manliga karaktärerna i de äldre och moderna böckerna har i jämförelse med varandra ett likartat mönster. Det uppenbaras dock fler neutrala egenskaper och sysslor hos de manliga karaktärerna i de moderna böckerna än i de äldre, där endast Ludde (1984) porträtterades med neutrala egenskaper och sysslor som exempelvis borstar tänderna eller klär på sig. Enligt genusteorin har historien en påverkan på hur samhället skapar och formar vad som anses kvinnligt och manligt (Kåreland 2005). Hirdman (2001) skriver att kvinnan har påbörjat en utveckling mot att vara mer jämställd mannen, vilket kan tolkas ha påverkat kvinnans framställning i bilderböcker till att vara mer normbrytande i de moderna böckerna.

Vid undersökningen framkom det att kvinnorna i de äldre böckerna tillskrevs endast normativa egenskaper och sysslor, medan i de moderna böckerna kunde kvinnorna ses inneha normbrytande egenskaper och sysslor i flertalet av dem. Männen i de äldre böckerna hade till störst del tillskrivits normbrytande egenskaper och sysslor, vilket var likartat i de moderna böckerna. De kvinnliga karaktärernas utveckling från den äldre till den moderna tidsperioden kan kopplas till Connell och Pearses (2015) beskrivning av den politiska utvecklingen kring jämställdhet i samhället. Läroplanen (Lpfö 98) och dess riktlinjer om att bryta könsnormer skulle kunna vara en möjlig faktor till förändringen i bilderbokens porträttering av kvinnor, till att likt männen kunna tilldelas alla egenskaper. Kvinnor och män kan inneha samma egenskaper och utföra samma sysslor i de moderna bilderböckerna. Det kan därav ses som att det skett en utveckling mot att dikotomin och uppdelningen mellan könen minskats i författarnas porträtteringar av kvinnor och män.