Jämförelse mellan djur/figur och människa

Följande avsnitt kommer presentera skillnader och likheter mellan djur och människor i bilderböcker, utifrån ett genusperspektiv. Statistiken nedan redogör för antal män och kvinnor som utgör karaktärer illustrerade som människor eller djur/figur. Jämförelsen har skett utifrån de 18 bilderböcker som undersökts i de två föregående avsnitten. Undersökningen av böckerna synliggjorde flertalet neutrala karaktärer, som inte gick

att kategorisera utifrån kön. Av dessa var det två som var porträtterade som människor, bäbisen i Bäbis kär (2015) och Puck i Puck går till frisören (2016), resterande var porträtterade som fiktiva figurer i boken I Babblarnas hus (2007) och som djur i Max nalle (1981). Nikolajeva (2000) skriver att det är lättare att kategorisera människor utifrån kön, vilket kan återspeglas i undersökningens statistik då den visade på fler neutrala karaktärer i kategorin djur/figur än i kategorin människor.

5.3.1 Hierarkier

Genussystemet baseras på en över- och underordnad mellan könen manligt och kvinnligt (Wedin 2011), något som i denna undersökning endast uppenbarades när det gällde porträtteringen av antalet karaktärer. Den under- och överordning som visualiserades i bilderböckerna grundades inte i genus och könstillhörighet, utan snarare i åldrarna på karaktärerna, både i böcker med människor och böcker med djur/figur. I Lilla Lena är doktor (2011) kan hierarkin synas i att Lena är den som är den dominanta i leken, medan lillebrodern är den undergivna som följer direktiv. Mamman i Billy och visselpipan (1989) är äldre och har mer auktoritet än Billy när hon säger till Billy att gå ut med sin visselpipa istället för att föra oväsen inne. Den enda bok som påvisade en högre hierarkisk position hos huvudkaraktären ur ett genusperspektiv var Så gör prinsessor (2003). Där tycktes prinsessans ålder inte spela någon roll och de äldre karaktärerna, vare sig de var man eller kvinna, var underordnad henne utifrån bild och text då de porträtterades se upp till henne och tillskrevs vara beroende av hennes räddning. Karaktärers storlek och placering i bilderna kan enligt Nikolajeva (2000) avgöra vilken maktposition de tilldelas. Då de äldre karaktärerna illustreras större kan det därför tolkas som att de har en överordnad position i relation till den yngre.

5.3.2 Kategorisering av karaktärer

Då det i samhället skapats föreställningar kring hur manligt och kvinnligt skall uttryckas i utseende och agerande sker det oftare könskategoriseringar med mänskliga karaktärer än med djur enligt Nikolajeva (2000). När karaktärer illustreras som djur menar Nikolajeva (2000) att de till störst del könskategoriseras utifrån de kläder de illustreras med, därefter utifrån de pronomen de tilldelas i text. De flesta djuren i de undersökta böckerna var till skillnad från människorna illustrerade utan kläder och med neutrala färger, något som skulle kunna göra att djuren kan ses som neutrala utifrån ett genusperspektiv. Det kan därav tolkas som att uteslutandet av kläder på djuren bidrar till att det finns ett större antal neutrala djurkaraktärer än människokaraktärer, då de mänskliga karaktärerna har kläder som påverkas av de stereotypa mönster som samhället utformat. Dock benämns en del djur med antingen namn eller pronomen som gör att de kan kategoriseras som antingen kvinna eller man. I Historien om någon (1977) är huvudkaraktären en svart katt som inte erhåller några stereotypa mönster i illustrationen, vilket kan ge karaktären en neutral framställning. Författaren har valt att benämna katten med pronomenethonom, vilket gör att katten kan könskategoriseras, trots sin neutrala uppsyn. När både pronomina och kläder utesluts blir det svårare med en könskategorisering (Nikolajeva 2000). Detta synliggörs i boken I babblarnas hus (2007), där de sex huvudkaraktärerna illustreras med olika färger men innehar inga stereotypa egenskaper eller tilldelade pronomen. Även om exempelvis Diddi är rosa blir hen svår att kategorisera som man eller kvinna, då varken namnet eller utseendet i övrigt kan kopplas till några stereotypa mönster, samt att hen inte blir tilldelat något pronomina. Utifrån undersökningen kan det tolkas som att det krävs att både illustrationer och text utesluter stereotypa könsmönster för att karaktären skall uppfattas som helt neutral.

Ett mönster som visades i jämförelsen mellan mänskliga karaktärer och fiktiva eller djurkaraktärer var att neutrala sysslor och egenskaper oftare tilldelades de mänskliga karaktärerna. Trots en majoritet av neutrala karaktärer i kategorin djur och fiktiva, tilldelades dessa fler könsstereotypa egenskaper och sysslor än de mänskliga. Kåreland (2005) skriver att då det existerar en mansdominans i samhället, kan läsaren påverkas till att oftare se de karaktärer som inte könsbestäms som manliga istället för kvinnliga. Ska en neutralt illustrerad karaktär anses vara av kvinnligt kön bör egenskaper och sysslor tydligt markera detta (Kåreland 2005). I Max nalle (1981) kan därför hunden utifrån sitt neutrala utseende och uteslutande av pronomina lättare bli kategoriserad som manlig. Om egenskaper och sysslor undersöks närmare kan dessa istället markera hunden som kvinnlig utifrån stereotypa mönster. Det kan tolkas som att de djur och figurer som illustreras neutrala oftare tilldelas stereotypa egenskaper och sysslor av anledning för att läsaren ska kunna könskategorisera dem.

5.4 Sammanfattning

I detta avsnitt sker en kort sammanfattning av de resultat som analysen gett, uppdelat utifrån de tre frågeställningar som studien behandlar. Den första frågeställningen behandlade hur genus porträtteras i text och bild i moderna bilderböcker för de yngre barnen. Det resultat som påvisades i avsnittet Moderna bilderböcker var att både kvinnliga och manliga karaktärer framställs med normbrytande karaktärsdrag i bilderböcker. Kvinnorna kunde däremot ses vara mer normbrytande då de var det i färger, egenskaper och sysslor, medan männen endast var normbrytande i egenskaper och sysslor. Det framstod även att huvudkaraktärer i de moderna bilderböckerna var övervägande kvinnliga karaktärer.

Den andra frågeställningen omfattade hur porträtteringen av genus skiljer sig i böcker från 1970–1998 från de böcker från 1999-2020, efter läroplanen för förskolans framskrivning. I avsnittet Före och efter läroplanens framskrivning visade resultatet att de äldre bilderböckerna erhöll övervägande manliga huvudkaraktärer. Resultatet tyder på att en utveckling skett från tidsperioden innan läroplanens framskrivning till den efter, då kvinnliga karaktärer gått från att vara i minoritet till majoritet. De kvinnliga karaktärerna framställs normativa i de äldre böckerna, vilket skiljer sig från

de moderna, samtidigt framställs de manliga karaktärerna som normbrytande i båda tidsperioderna.

Den tredje frågeställningen berörde hur böcker med karaktärer av djur och figurer skiljer sig i jämförelse med böcker där karaktärerna är människor utifrån ett genusperspektiv. Resultatet som påvisades i avsnittet Jämförelse mellan djur/figur och människa var att mänskliga karaktärer oftare framställs med stereotypa manliga eller kvinnliga karaktärsdrag än djur/figurer, då det existerar normer kring vad som är manligt och kvinnligt hos människor. Undersökningens resultat visade en större andel neutrala karaktärer i böcker med djur eller figurer än i de med människor.

6. Diskussion

I detta kapitel diskuteras och problematiseras det resultat studien visat, med kopplingar till den tidigare forskning och teori som presenterats tidigare i studien. Därefter följer ett avsnitt av studiens yrkesrelevans. En metoddiskussion kommer sedan framföras, följt av en redovisning av förslag på vidare forskning. Kapitlet avslutas med att presentera slutsatser som studiens resultat tillfört.

6.1 Resultatdiskussion

Tidigare forskning visade på en överrepresentation av normativa manliga karaktärer i böcker för barn (Koss 2015). Resultatet i vår studie visar emellertid på att de moderna bilderböckerna erhåller övervägande kvinnor som huvudkaraktärer än vad det fanns i tidsperioden innan läroplanens framskrivning, där det istället fanns en mansdominans. Eftersom studiens resultat visar på att barn i förskolan möter fler kvinnliga karaktärer än manliga i böcker, kan det tolkas medföra en problematik då barn enligt Kåreland (2005) främst vill läsa böcker som innefattar karaktärer av samma kön som barnet själv. Då Koss studie endast undersökte böcker skrivna av amerikanska författare och vår studie endast svenska författare, kan det skilda resultatet bero på en samhälls- och kulturskillnad mellan länderna, då genus som tidigare nämnts påverkas av dessa (Hirdman 2001).

Enligt Connell och Pearse (2015) erhåller de flesta individer både maskulina och feminina kännetecken i varierande mängd. De menar att det inte är vanligt förekommande att en individ endast erhåller maskulina eller kvinnliga särdrag (ibid.). I den tidigare forskningen påvisades att barn behöver möta böcker där de kan identifiera sig med karaktärerna och att det därav finns ett argument för att det bör finnas böcker som kan skildra en mångfald av individer, både i utseende och egenskaper (Koss 2015). Kvinnor representeras mer i de moderna bilderböckerna än i de äldre, men samtidigt framställs både kvinnliga och manliga karaktärer i många fall erhålla normbrytande egenskaper, vilket kan bidra till en viss mångfald. Forskningen som Kortenhaus och Demarest (1993) genomförde framställde resultat som sa att det skett en viss förändring från 1943 till 1993 kring könsrollernas framskrivning. Det kan

utifrån vårt resultat därav tolkas som att de politiska förändringarna inom jämställdhet i samhället, samt läroplanens framskrivning 1998 (Lpfö 98) bidragit till ytterligare förändring under de följande åren i bilderböckers framställande av genus. Att kvinnorna är mer framträdande i de moderna bilderböckerna kan även anses vara en kompensation för hur de tidigare marginaliserats. Männen kan ses porträtteras med färre normbrytande särdrag änkvinnorna i de moderna bilderböckerna, vilket kan tyda på att utvecklingen för mäns framskrivning inte utvecklats i samma bredd som för kvinnor, då deras normbrytande karaktärsdrag är likartat den tidigare tidsperiodens. Sciurbas (2016) forskning återspeglade att manliga karaktärers normbrytande anses vara negativt, i jämförelse med kvinnors normbrytande som anses positivt. Det kan därav tolkas som att det är anledningen till att män inte framställs som normbrytande i den bredd som kvinnor.

Böckerna som i vår studie undersökts påvisade att det gick att uppfatta tydliga könsmönster, samt att manligt och kvinnligt framställdes som dikotomier. Då barn möter böcker i tidig ålder kan litteraturen användas för att bryta könsmönster enligt Trepanier-Street och Romatowski (1999). Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson (2009) skriver att barn redan i förskolan skapar sig en uppfattning om könsroller och den ordning som skapats av samhället. En användning av bilderböcker i förskolan, där manliga och kvinnliga karaktärer porträtteras med både normativa och normbrytande karaktärsdrag, kan tolkas bidra till att man och kvinna inte uppfattas som motsatser till varandra. Då kvinnan sätts i en mer jämställd relation till mannen, kan genussystemets teori om mannen som en norm (Hirdman 2001) anses ha förändrats.

Vid analysen uppenbarades att över- och underordningar utifrån ett genusperspektiv inte var tydligt i de undersökta böckerna. Dessa ordningar visade sig istället genom ett åldersperspektiv. Nikolajeva (2000) skriver att karaktärers position och storlek spelar stor roll för vilken makt de tilldelas, vilket kan anses vara en faktor till varför genus inte uppenbarades i en maktordning i vår studie. Då de flesta huvudkaraktärer återspeglade en lägre ålder, ofta tillsammans med en biroll i form av en mamma, kan det tolkas som att hierarkin framkommer i form av storlek och ålder, istället för utifrån kön. Då Koss (2015) skriver att barn behöver kunna identifiera eller känna igen sig i de karaktärer de möter i böcker, kan det ses som att den låga åldern på huvudkaraktärerna grundas i den ålder böckerna riktar sig till.

Utifrån studiens resultat kan det ses som att mänskliga karaktärer mer sällan framställs neutrala utifrån ett genusperspektiv än djur- och figurkaraktärer. Som tidigare nämnts skriver Nikolajeva (2000) att det är lättare att könskategorisera människor än djur, då det finns mänskliga normer om vad som är manligt och kvinnligt, vilket inte existerar kring djur. Djurens avsaknad av normer kring manligt och kvinnligt kan därav tolkas ge möjlighet för författaren att skapa olika karaktärer som kan inkludera fler individer med varierande särdrag. Samtidigt visar resultaten att många av djuren i böckerna tillskrivs pronomina, stereotypa namn, samt illustreras med stereotypa kläder, vilket innebär att de trots sin avsaknad av normer kan sättas in i könskategorier, då pronomina, namn och kläderna återspeglar de mänskliga normerna. Även här går det att koppla till Koss (2015) studie som belyser vikten av att kunna känna igen sig i det barn läser för en stärkt självkänsla. Det kan tolkas som att de djur som tilldelas kön och normativa särdrag kan bidra till att barn känner ett utanförskap. Ett bredare utbud för igenkänning i olika karaktärer kan istället ge en mångfald där alla barn blir inkluderade.

6.2 Yrkesrelevans

Barn möter bilderböcker i förskolan varje dag (Edwards 2008), vilket lägger ett ansvar hos pedagogerna i valet av böcker. Förskollärare ska arbeta för jämställdhet mellan flickor och pojkar, samt motverka stereotypa könsmönster (Lpfö 18), därför är det betydande för vilka bilderböcker som väljs ut och vilka normer de förmedlar. Förskolläraren kan därför anses ha ett ansvar att välja ett brett utbud av böcker som kan bidra till att alla barn blir inkluderade, för att hjälpa barnen utveckla en förståelse för och uppmuntra individers olikheter.

6.3 Kritisk metoddiskussion

Eftersom studien har en kvalitativ ansats kan dess kredibilitet problematiseras då Bergström och Boréus (2012) menar att en studie riskerar att bli för subjektiv med tanke på att en kvalitativ ansats utgår från forskarens egna tolkningar. Enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000) kan forskarens metod och analys påverkas av den kultur

och det sociala sammanhang denne växt upp i. Våra tidigare erfarenheter och uppfattningar är liksom för andra påverkade av den kultur vi växt upp i, vilket kan påverka den position studiens undersökning utgår ifrån. De koder och kategorier som vi i denna studie skapat och analyserat utifrån följer därför de normer som samhället satt upp för vad som är normativt manligt och kvinnligt, inte våra egna föreställningar kring detta. De normer vi utgått från är mannen som stark och aktiv, samt kvinnan som följsam och passiv (Kåreland & Lindh-Munther 2005). Vad som synliggörs i analysen kan enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000) influeras av den position forskaren intar utifrån tidigare erfarenheter. För att analysen ska vara så objektiv som möjligt avsåg vi därför att försöka ställa oss så neutrala som möjligt i förhållande till materialet. Genom att utgå från ett genusperspektiv i samband med ett normkritiskt förhållningssätt, vilka bygger på de teorier vi använt som analysverktyg, har vi eftersträvat att våra tidigare erfarenheter och uppfattningar inte skulle påverka studien och dess resultat. Eftersom de kategorier vi använt oss av utgår ifrån samhällets normativa föreställningar, samt att våra resultat analyserats utifrån genusteori, blir detta ett filter genom vilken empirin har tolkats. På grund av att vi fallit tillbaka på det teoretiska ramverket har vi försäkrat oss att analysen färgats av sagda ramverk snarare än våra subjektiva tolkningar. Winther Jørgensen och Phillips (2000) menar att forskaren bör ta avstånd från de egna uppfattningarna kring det ämne som undersöks, för att utan påverkan kunna söka de sammanhang som skapar betydelse för förståelsen av fenomenet.

6.4 Vidare forskning

Utifrån vår studie har vi kommit fram till två förslag på vidare forskning genusperspektiv i bilderböcker. Det första är att genomföra en studie tillsammans med barn, där de får beskriva karaktärerna utifrån bilder, för att undersöka hur barnen uppfattar genus utifrån karaktärernas porträttering, vilket blir en undersökning av genus ur ett barns perspektiv. Att studera hur pedagoger arbetar med bilderböcker i förskolan, för att motverka stereotypa könsroller, är ytterligare ett område som hade varit intressant att forska vidare kring.

6.5 Slutsatser

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur genus synliggörs i bilderböcker som riktar sig till de yngre barnen, då det kan skapa en större förståelse för hur barnböcker kan vara normbrytande i förskola och samhälle. Resultatet från vår studie uppmärksammade att det är betydande för barns uppfattning kring genus att få ta del av både äldre och moderna bilderböcker. Slutsatsen är att de äldre och moderna böckerna tillsammans ger en möjlighet för barn att ta del av både manliga, kvinnliga och neutrala karaktärer, som framställs på både normativt, normbrytande och neutralt vis. Detta ger ett brett utbud och en mångfald som kan möjliggöra barns igenkännande i karaktärerna.

Referenser

Litteratur

Alvehus, Johan 2019. Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber

Askland, Leif & Sataøen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Beauvoir, Simone de (1973). Det andra könet. Stockholm: Geber

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Connell, Raewyn & Pearse, Rebecca (2015). Om genus. 3., [omarb. och uppdaterade] uppl. Göteborg: Daidalos

Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. 1. uppl Lund: Studentlitteratur

Hellman, Anette (2013). Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Hirdman, Yvonne (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2. uppl. Malmö: Liber

Kåreland, Lena (2013). Barnboken i samhället. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Kåreland, Lena (2005) Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur

Kåreland, Lena & Lindh-Munther, Agneta (2005) Om läsning och könsmönster i förskolan. I Kåreland, Lena (red.). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur s. 53–76

Kåreland, Lena & Lindh-Munther, Agneta (2005) (S)könlitteraturen i förskolan. I Kåreland, Lena (red.). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur s. 113–154

Lundgren Asila, Aisha (2019) Ett sånt där barn. I Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) (2019). Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur s. 183–204

Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur

Sundmark, Björn (2014). Bilderbokens berättelser. I Bruce, Barbro, Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim. Berättande i förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur s. 114– 133

Wedin, Eva-Karin (2011). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Stockholm: Nordstedts juridik

Widén, Pär (2019). Kvalitativ textanalys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3 Stockholm: Liber s. 193–210

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Artiklar

Kortenhaus, Carole M. & Demarest, Jack (1993) Gender Role Stereotyping in Children's Literature: An Update. Sex Roles, 28(3-4), ss. 219-232

doi:10.1007/BF00299282

Koss, Melanie D. (2015). Diversity in Contemporary Picturebooks: A Content Analysis. Journal of Children’s Literature, 41(1), ss. 32–42. Tillgänglig på Internet: file:///media/fuse/drivefs-

a3c4bbc28a7bc51c3f39707291e63c6f/root/B%C3%B6cker/diversity%20in%20conte mporary%20picturebooks.pdf

Sciurba, Katie (2016). Flowers, dancing, dresses, and dolls: picture book

representations of gender-variant males. Children's literature in education. (48):3, ss. 276-293.doi:10.1007/s10583-016-9296-0

Trepanier-Street, Mary L. & Romatowski, Jane A. (1999). The Influence of Children's Literature on Gender Role Perceptions: A Reexamination. Early

Childhood Education Journal, 26(3), ss. 155–159 doi:10.1023/A:1022977317864

Ärlemalm-Hagsér, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009) Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14 (2) ss. 89–109. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-8333

Rapporter

Østerås, Bergljot (2009) Forventninger til kjønn i barnehagens

litteraturutvalg. Elverum: Høgskolen i Hedmark Tillgänglig på Internet: https://brage.inn.no/inn-

xmlui/bitstream/handle/11250/133766/rapp12_2009.pdf?sequence=1&isAllowed=y& fbclid=IwAR0OeT3lmYNk_WPw-

Styrdokument

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018) [Elektronisk resurs] Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001

Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.lajvar.se/Doc/lpfo.pdf

Skönlitteratur

Bergström, Gunilla (1990). Alfons egna saker. Stockholm: Rabén & Sjögren

Forslind, Ann (2015). Bäbis kär. Stockholm: Alfabeta bokförlag AB

Garhamn, Anna-Karin (2016). Puck går till frisören. Stockholm: Bonnier Carlsen

Gustavsson, Per (2003). Så gör prinsessor. Stockholm: Natur och kultur

Janouch, Katerina (2007). Ingrid och Bassiluskan. Stockholm: Bonnier Carlsen

Karsin, Åsa (2011). Lilla Lena är doktor. Stockholm: Alfabeta

Klinting, Lars (1998). Castor målar. Stockholm: Alfabeta

Landström, Olof & Landström, Lena (1995). Bu och Bä i blåsväder. Stockholm: Rabén