I följande avsnitt behandlar vi de frågor i vår intervju som har anknytning till det
förebyggande arbetet mot mobbning. Vi kommer även att jämföra dessa med vår bakgrund.
6.2.1 Skolans roll
Beträffande det förebyggande arbetet i Skola A och Skola B ser vi likheterna med att båda skolorna använder sig av Projekt Charlie (www.projektcharlie.se 2006) och Gruppen som grogrund (Wahlström1993), de har vuxna ute på rasterna, elever som fungerar som rastvärdar/kamratstödjare samt att båda skolorna har ett mobbningsteam. Att vuxna samt elever som fungerar som rastvärdar/kamratstödjare ute på rasterna är något som både Höistad (2001) och Olweus (1998) tar upp som väsentligt i det förebyggande arbetet. Vidare anser Olweus (1973) att kompisrelationerna i skolan är viktiga. Höistad (2001) anser att det är angeläget att det finns ett mobbningsteam på skolan och det är något motsvaras på båda skolorna.
Det som skiljer skolorna åt är att Skola A använder sig av gula kort (www.friends.se 2006) där syftet är att motverka ett negativt språkbruk bland eleverna. Detta är något som Skola B saknar och vi tolkar det som att Skola B inte har ett lika stort problem med grovt språk bland eleverna. Detta kan tolkas som att i en mångkulturell skola finns större problem kring ett grövre språkbruk än i en monokulturell skola.
En annan faktor som skiljer skolorna åt är att Skola B arbetar med kontaktböcker, något som Skola A saknar. Att Skola A saknar kontaktböcker kan bero på olika faktorer men vi anser att en anledning i en mångkulturell skola, där språkkunnigheten bland vårdnadshavarna varierar, skulle kunna bidra till att det försvårar kontakten med vårdnadshavarna.
Ytterligare faktorer som skiljer skolorna åt är att i Skola B gör de saker tillsammans i
arbetslaget för att skapa ”vi-känsla”, de har en skolmorfar som extra personal, de har även en skrivbok för att övervaka eventuella konflikter. Detta är något som Skola A saknar i sina förebyggande åtgärder. Olweus (1998) skriver att de vuxna på skolan bör prata med varandra
om vad som händer på rasterna, vi anser att skrivboken som Skola B använder sig av är av stor vikt i det förebyggande arbetet mot mobbning.
På Skola B berättar informanterna att personalen ska reagera konsekvent mot kränkande språk och handlingar. I Skola A använder man sig däremot av gula kort (www.friends.se 2006), detta ser vi som en motsvarighet med att reagera konsekvent mot kränkande språk.
Vi anser att det är viktigt att skolan har en fungerande handlingsplan för att kunna arbeta på ett medvetet sätt för att förebygga mobbning. I Lpo 94 kan man läsa att det är rektorns ansvar att följa upp och utvärdera skolans handlingsplan. Skolorna som ligger till grund för vår empiriska studie använder sig av väl beprövade metoder som var återkommande i den litteratur som ligger till grund för arbetet.
6.2.2 Pedagogens roll
Beträffande pedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning anser både Skola A och Skola B att om man misstänker något så tar man tag i det och reder ut det på en gång.
Skillnaderna mellan skolorna är ansenliga, Skola B tycker att det är viktigt att man lyssnar på eleverna samt att man uppmuntrar det positiva beteendet. De diskuterar vardagskonflikter och etik med eleverna, skapar trivselregler tillsammans, de tar upp kamratkontakter samt trivsel på utvecklingssamtalen, pratar med föräldrar för att få en helhetsbild om hur barnen har det. De går även genom lagen mot kränkande behandling, ger varandra ”uppåtpuffar” samt arbetar med massage, projekt Charlie, drama för att stärka självkänslan. Skolverket (2000) betonar vikten att tillämpa värdegrunden i och utanför klassrummet. Det anser vi att Skola B gör genom att de använder sig av de ovan beskrivna metoderna i sitt arbete.
Skola A: s pedagoger koncentrerar sig på lite färre punkter. De tycker att det är viktigt att vara uppmärksam på vad som händer på rasterna och lektionerna, att man ska ”ligga steget före” och lyssna in varje signal. De anser även att det är viktigt att prata med föräldrarna. De använder sig av gula kort för att motverka negativt språkbruk. Användandet av gula kort är en del i arbetet med att uppfylla det värdegrunden står för.
Både Skola A och Skola B instämmer med Olweus (1998) tankar om att föräldrarna är viktiga i det förebyggande arbetet. Skola B: s arbetssätt med drama överrensstämmer även
med Olweus (1998) tankar om att rollspel är betydelsefullt i det förebyggande arbetet och att det är viktigt med diskussioner i klassen kring etiska situationer. Både Olweus (1998) och Skola B poängterar även vikten av att pedagogen skapar regler tillsammans med barnen.
Höistad (2001) skriver att det är viktigt att man som pedagog måste lyfta fram och påpeka elevernas beteende. Båda skolorna anser att om man misstänker något så måste man som pedagog ta tag i det, Skola A anser även att man ska lyssna in varje signal och det tolkar vi som att man måste vara uppmärksam på vad som sker samt att påpeka det man hör. I Lpo 94 står även att läraren ska hålla sig informerad om elevens personliga situation, genom att vara uppmärksam på vad som händer i och utanför klassrummet.
Höistad (2001) skriver att det viktigaste förebyggande arbetet är att satsa på att utveckla elevernas empati, ingen av skolorna nämner det som pedagogens roll i det förebyggande arbetet. Skolorna nämner inte empatiutveckling som den viktigaste förebyggande åtgärden men däremot nämner Skola B det som ett moment i det förebyggande arbetet i skolan.
Vi anser att pedagogens roll är betydelsefull i den mening att skolans förebyggande arbete blir meningslöst om inte pedagogens och skolans arbetssätt överrensstämmer med varandra. Pedagogen måste integrera dessa arbetssätt i undervisningen så att det blir en naturlig del i skolan. Samtidigt är det viktigt att eleverna märker att pedagogen verkligen menar det han/hon säger, så att det inte blir bara tomma ord. Vi instämmer med Höistad (2001) som säger att empatiutvecklingen är en av de viktigaste faktorerna i det förebyggande arbetet mot mobbning.
6.2.3 Föräldrarnas roll
Föräldrarnas roll i det förebyggande arbetet mot mobbning varierade ganska mycket när det gällde Skola A och Skola B.
Skola A involverar föräldrarna genom gula kort (2006). Lärare 1 och Lärare 2, på Skola A, har olika åsikter när det gäller föräldrarnas betydelse. Lärare 1 anser att föräldrarna har stor roll när det gäller det förebyggande arbetet medan Lärare 2 anser att föräldrarna är ett
problem eftersom det är svårt att få dem aktiva. De anser även att det är viktigt att föräldrarna sätter samma regler hemma som de har i skolan när det gäller till exempel hur man beter sig och är en bra kamrat.
Skola B anser att det är viktigt att de hör av sig om de hör något, att det är viktigt att föräldrarna hjälper pedagogerna i det förebyggande arbetet, att föräldrarna att de ska prata med sina barn så att de vet hur de har det, föräldrarna uppmanas att göra saker tillsammans i klassen så att de ska lära känna varandra. Höistad (2001) påpekar att miljön i skolan som pedagogen skapar tillsammans med elever och föräldrar i skolan som är det viktigaste i det förebyggande arbetet mot mobbning.
Skola B samt Lärare 1 på Skola A instämmer med Olweus (1998) när det gäller vikten av ett nära samarbete med föräldrarna. Lärare 2 däremot anser att föräldrarna kan vara ett problem på grund av att det är svårt att få dem aktiva. I Lpo 94 står att läraren skall samverka med och ständigt informera föräldrarna om elevens skolsituation, detta ser vi som ett problem på Skola A, då Lärare 2 känner att skolan inte når fram till alla föräldrar.
Olweus (1999) skriver att hur föräldrarna sätter gränser och vilka regler som används blir viktiga för hur barnet beter sig mot andra. Även Skola A betonar vikten av föräldrarnas gränssättning och regler att det är viktigt att skolan och föräldrarna har samma syn när det gäller, bland annat, hur man beter sig mot andra. Skola B ser däremot att föräldrarna bör prata med sina barn för att bli involverade i deras sociala tillvaro.
Vi anser att föräldrarna bör ha en viktig roll eftersom det är deras barn det är frågan om samt att det är viktigt att arbeta mycket med empati och instämmer med Höistad (2001) om att det är skolans plikt att se till att mobbning aldrig inträffar. Är det förebyggande arbetet inte genomtänkt så finns risken att de åtgärder skolan vidtar endast blir tillfälliga.