Mobbning : teorier och modeller i mobbningsarbete på mono- respektive mångkulturell skola

___________________________________________________________________________

Mobbning

Elisabeth Lydebranth & Marie Skoog

C-uppsats 2006 Handledare: Sven-Erik Nilsson

Pedagogik med didaktisk inriktning C

________________________________________________________________

1 INLEDNING ... 1

1.1 Uppsatsens plan ...2

2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3

2.1 Syfte...3

2.2 Frågeställningar...3

3 BAKGRUND ... 4

3.1 Vilka betydelser har begreppet mobbning?...4

3.1.1 Begreppet mobbning i historiskt perspektiv...4

3.1.2 Begreppet mobbning i ett nutida perspektiv...5

3.1.3 Orsaker till mobbning...6

3.1.4 Hur mobbning kan ta sig uttryck ...8

3.2 Pedagogiska modeller i arbetet med mobbning...11

3.2.1 Det förebyggande arbetet kring mobbning...11

3.2.2 Åtgärdsprogram mot mobbning...14

3.3 Styrdokument och lagar ...18

3.3.1 Läroplanen ...18

3.3.2 Skollagen ...19

3.3.3 Arbetsmiljölagen...19

3.3.4 Ny lag mot kränkande behandling ...20

3.4 Värdegrunden ...21

3.5 Allmän forskning inom området ...22

3.6 Avgränsningar ...23

3.6.1 Vad menas med begreppet kränkande behandling?...24

3.6.2 Avgränsning i den empiriska studien...24

4 METOD ...25

5 RESULTAT ...28

5.1.1 Definition av begreppet mobbning ...28

5.1.2 Dan Olweus definition av begreppet mobbning ...28

5.1.3 Skolans förebyggande arbete mot mobbning ...29

5.1.4 Lärarens förebyggande arbete mot mobbning ...30

5.1.5 Föräldrarnas roll i arbetet med att förebygga mobbning...30

5.1.6 Hur skolan upptäcker mobbning...31

5.1.7 Den vanligaste mobbningstypen...31

5.1.8 Åtgärdsprogram som används vid uppkomst av mobbning ...32

5.1.9 Människosyn i åtgärdsprogrammet...32

5.1.10 Teorier eller modeller i arbetet med mobbning ...32

5.1.11 Betydelsen av att vara en mångkulturell skola i mobbningsarbetet...33

5.1.12 Mobbningens uttrycksformer på en mångkulturell skola...33

5.2.1 Definition av begreppet mobbning ...34

5.2.2 Dan Olweus definition av begreppet mobbning ...34

5.2.3 Skolans förebyggande arbete i arbetet mot mobbning ...34

5.2.4 Lärarens förebyggande arbete mot mobbning ...36

5.2.5 Föräldrarnas roll i arbetet med att förebygga mobbning...37

5.2.6 Hur skolan upptäcker mobbning...37

5.2.7 Den vanligaste mobbningstypen...38

5.2.8 Åtgärdsprogram som används vid uppkomst av mobbning ...38

5.2.9 Människosyn i åtgärdsprogrammet...38

5.2.10 Teorier och modeller i arbetet med mobbning...39

5.2.11 Betydelsen av att vara en monokulturell skola i mobbningsarbetet...39

5.2.12 Mobbningens uttrycksformer på en monokulturell skola...39

6 DISKUSSION ...40

6.1 Definitioner av mobbning...40

6.2 Det förebyggande arbetet mot mobbning ...41

6.2.1 Skolans roll ...41

6.2.2 Pedagogens roll...42

6.2.3 Föräldrarnas roll...43

6.3 Hur man upptäcker mobbning...44

6.3.1 Upptäckten av mobbning...44

6.3.2 Den vanligaste mobbningstypen...45

6.4 Åtgärdsprogram mot mobbning ...46

6.4.1 Skolornas åtgärdsprogram...46

6.4.2 Människosynen i åtgärdsprogrammen ...46

6.4.3 Teorier och modeller ...46

6.5 Mobbningsarbetet i en mångkulturell och monokulturell skola...47

7 SLUTORD ...49

REFERENSER

Förord

Detta arbete har utförts av två författare som under arbetets gång tillsammans utformat texten i arbetet. Vi är därmed lika ansvariga för uppsatsens innehåll.

Vi vill rikta ett stort tack till informanterna på skolorna vi intervjuat, familj och vänner för deras tålamod, eftersom denna uppsats har tagit mycket av vår tid och Gunilla Skoog för korrekturläsning av uppsatsen. Sist men absolut inte minst vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Sven-Erik Nilsson som har tagit sig tid att handleda oss i vår uppsats.

Elisabeth Lydebranth & Marie Skoog Örebro, juni 2006.

Sammanfattning

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet är att belysa vad mobbning är samt att få en förståelse för vilka teorier och modeller som kan användas i arbetet med mobbning. Syftet är även att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en

mångkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor. Vi har använt oss av följande frågeställningar:

• Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola?

• Vilka vägar finns för att förebygga och åtgärda mobbning i en mångkulturell och en monokulturell skola?

• Vilka teorier och modeller används i arbetet med mobbning i en mångkulturell samt monokulturell skola?

För att besvara våra frågeställningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av ämnet mobbning. Vi har även utfört en empirisk undersökning på en monokulturell skola samt en mångkulturell skola, där vi jämfört deras arbetssätt gällande mobbning. Vi har använt oss av intervju som metod.

Resultatet i vår undersökning visar att beträffande likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i skolorna har uttryckssätten för att mobba inte skiljt sig åt. Däremot kan orsaken till varför mobbning uppstår skilja sig åt, det vill säga att i en

mångkulturell skola har språket stor betydelse medan i en monokulturell skola kan fördomar vara en bidragande orsak till mobbning. Resultatet i vår intervjustudie visar även att

tillvägagångssätten för att förebygga mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola generellt sett stämmer överens. Gällande teorier och modeller samt åtgärdsprogram utgår skolorna från samma principer och har mycket gemensamt.

1 Inledning

Allt för många barn mår dåligt i dagens samhälle, detta påverkar skolan som är barnens arbetsplats. Skolan ska vara en trygg plats som ska ge barnet en möjlighet att utvecklas till en demokratisk medborgare men även till en trygg och självständig individ. Mobbning påverkar barnets möjligheter att få uppleva och utveckla detta i sin egen takt. Massmedia har

uppmärksammat att barn/ungdomar begår självmord på grund av att de blivit mobbade. Därför är det viktigt att vi lär oss hur vi i tid kan stoppa mobbningen innan det gått så långt att någon elev anser att den enda utvägen är att ta sitt liv. Därför har vi, som framtida pedagoger, stor nytta av att reflektera över begreppet mobbning, eftersom det är vår skyldighet att motverka mobbning och all sorts kränkande behandling.

Gunnar Höistad (2001) skriver:

Ett barn glömmer aldrig en lärare som visar respekt, en som ser och gör något, en som tar en på allvar. De unga söker inte bara pedagogen i skolan – de söker framför allt människan (Höistad 2001, s 184).

Vi instämmer med Höistad och anser att man som pedagog ska visa respekt för eleverna. Det är viktigt att se alla elever och ta dem på allvar. Om pedagogen inte har förmåga att visa respekt och bry sig om andra kan man inte förvänta sig att eleverna gör det heller. Det är därför viktigt att pedagogen är en god förebild och kan på så sätt uppmärksamma vad mobbning är samt motverka att mobbning uppstår.

I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som vi som blivande lärare ska förhålla oss till, står att:

Ingen i skolan skall utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lpo 94, s 5).

Vi anser även att vi inte lärt oss något om mobbning i lärarutbildningen. Därför har vi valt att fördjupa oss inom detta område i vår uppsats, för att få insikt hur man kan förebygga, upptäcka och motverka mobbning. Intresset för skillnader mellan kulturer väcktes när vi läste Värdegrundsboken (Zackari & Modigh 2000), där står att:

Vi vet att fler invandrarelever relativt sett i högre utsträckning utsätts för men också utsätter andra för kränkningar (Zackari & Modigh 2000, s 71).

Vi tycker frågan är intressant eftersom vi båda gått i monokulturella grundskolor och har därmed ingen erfarenhet av den mångkulturella skolan under vår skoltid.

Med detta som bakgrund har vi valt att inrikta oss på skillnader och likheter i mobbningsarbetet mellan den mångkulturella och den monokulturella skolan. Den

mångkulturella frågan anser vi är relevant eftersom eleverna i dagens skola möter i allt större utsträckning elever med utländsk bakgrund. Irene Rönnberg & Lennart Rönnberg (2001) skriver att var femte elev i den svenska skolan har en annan språklig och kulturell bakgrund.

Vi är medvetna om att kulturbegreppet har många dimensioner såsom etnicitet, sexuell läggning, språk, stads- och landsbygd etcetera. I detta arbete utgår vi från etniska likheter och skillnader.

1.1 Uppsatsens plan

Uppsatsen innehåller en bakgrundstudie, en intervjustudie samt en jämförelse mellan bakgrunden och intervjustudien.

I bakgrundstudien redovisas olika forskares syn på vad begreppet mobbning innebär. Vi tar även upp olika pedagogiska förhållningssätt när det gäller det förebyggande arbetet samt åtgärder för att stoppa mobbning. Därefter presenteras vad styrdokument och lagar säger om mobbning samt vad värdegrunden innebär. Avslutningsvis redogör vi var forskningen kring mobbning står idag.

I nästkommande avsnitt redovisas resultaten från vår empiriska studie där vi intervjuat två lärare på en monokulturell skola samt två lärare på en mångkulturell skola. Därefter presenteras en analys av intervjuerna. Uppsatsen avslutas därefter med en diskussion.

2 Syfte och frågeställningar

Nedan redovisas arbetets syfte samt frågeställningar.

2.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mångkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor. Vi tar utgångspunkt i ett antal aktuella teorier och modeller.

2.2 Frågeställningar

För att uppfylla syftet har vi ställt följande frågor:

• Vilka vägar finns för att förebygga och åtgärda mobbning?

• Vilka teorier och modeller används i arbetet med mobbning i en mångkulturell samt monokulturell skola?

• Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola?

3 Bakgrund

Detta avsnitt inleds med en beskrivning av begreppet mobbning ur ett historiskt perspektiv för att få en inblick i hur begreppet uppkommit. Därefter övergår vi till att belysa ämnet ur ett nutida perspektiv där vi tar upp olika forskares definitioner av mobbning. Sedan behandlas orsaker till varför mobbning uppstår, hur mobbning kan ta sig uttryck, hur man upptäcker vem som mobbar samt vem som blir mobbad.

Vi tar även upp olika pedagogiska modeller i arbetet med mobbning där vi redovisar åtgärdsprogram samt exempel på förebyggande arbete för att motverka mobbning. I nästkommande del redogör vi för vad styrdokument och lagar tar upp när det gäller mobbning. Avslutningsvis beskrivs en ny lag mot kränkande behandling samt aktuell forskning kring mobbning.

Vi har valt att ta med dessa delar i bakgrunden eftersom vi anser att de är relevanta för vår empiriska studie, i den mening att de skildrar innebörden av begreppet mobbning och hur begreppet växt fram.

3.1 Vilka betydelser har begreppet mobbning?

I texten nedan redovisas historiska perspektiv samt olika definitioner av begreppet mobbning. Vi behandlar även orsaker till mobbning och hur mobbning kan ta sig i uttryck.

3.1.1 Begreppet mobbning i historiskt perspektiv

Björn Eriksson m.fl skriver att det var på 1970-talet som man började forska mer systematiskt kring mobbning, främst i de skandinaviska länderna (Eriksson m.fl 2002).

Peter-Paul Heinemann var en av de första som uppmärksammade begreppet mobbning i Sverige1. Han skriver att mobbing är ett engelskt ord som betyder ungefär ”pöbla” eller ”bråka i grupp”. Det fanns ingen riktigt bra svensk motsvarighet till ordet så Peter-Paul Heinemann skapade modeordet ”mobbning” till ett begrepp i Sverige. Han ansåg att ordet ”pöbla” var en formulering som uppfattades som ett uttryck för klassförakt och detta speglade inte rätt bild av problemet (Heinemann 1993).

Dan Olweus är en forskare som har satt en prägel på ämnet mobbning i Sverige och han startade den empiriska dokumentationen om mobbning i skolmiljön. Genom sin bok Aggression in the School: Bullies and Whipping Boys, som gavs ut 1978, började den internationella forskningen ta form. Olweus har blivit vägledande för många andra forskare inom ämnet. Han har skapat ett åtgärdsprogram som kan liknas med en uppfostringsmodell som genomförs på skol-, klass- och individnivå (Eriksson m.fl. 2002).

Anatol Pikas är docent i pedagogisk psykologi och var den första att publicera en handbok i ämnet ”akut mobbning” 1975. Han utvecklade metoden i en senare bok som kom ut 1987 samt introducerade mobbningsämnet i pedagogiken (Pikas 1998).

3.1.2 Begreppet mobbning i ett nutida perspektiv

Olweus menar att mobbning uppstår då:

…en eller flera personer, vid upprepade tillfällen och under en viss tid, säger eller gör kränkande och obehagliga saker mot någon som har svårt att försvara sig (Olweus 1999, s 9).

Olweus kännetecknar mobbning som ett negativt eller elakt beteende som sker i en relation som präglas av obalans i styrkeförhållandet mellan parterna (Olweus 1999).

Mobbning tar sig ofta i uttryck att den utsatte har svårt att försvara sig samt ofta är hjälplös mot den som mobbar. Vidare menar Olweus att det inte är mobbning när två fysiskt eller psykiskt lika starka personer bråkar eller slåss (Olweus 1998).

Gunnar Höistad är föreläsare och utbildare inom ämnet mobbning, han har tidigare arbetat som lärare och även som barnombudsman. Höistads definition av mobbning är:

När en eller flera personer upprepade gånger, under en längre tid, utsätter en eller flera individer för medvetna, aktiva destruktiva handlingar och/eller uteslutning (Höistad 2001, s 73).

Höistad anser att det är viktigt att man förstår att enstaka händelser, även om de är otrevliga, inte behöver vara mobbning. Vidare menar han att det måste finnas en viss systematik i händelserna; de aktiva, destruktiva och/eller uteslutningen ska vara riktade mot en speciell person och ska upprepas ett flertal gånger under en vis tidsperiod (Höistad 2001).

I Arne Forsmans doktorsavhandling Skolans texter mot mobbning – reella styrdokument eller hyllvärmare anser han att:

…mobbning föreligger när en eller flera elever under skolpliktig tid utsätter enskild eller flera elever, vilka befinner sig i någon form av underläge, för återkommande reella fysiska, psykiska och socialt kränkande särbehandlingar över tid i ett medvetet och oskäligt uppsåt att skada (Forsman 2003, s 107).

Forsmans avhandling innehåller bland annat en jämförelse av olika forskares teorier och definitioner inom området mobbning. Han anser att de flesta definitioner innehåller kriterierna våld, systematik och utsträckning över tid och att både maktbegreppet och ojämlikheten är underförstådda i några av definitionerna. Däremot menar Forsman att uppsåtet att skada en annan individ inte är särskilt uppmärksammat. Hans definition täcker dock alla dessa kriterier (Forsman 2003).

Rädda Barnen skriver att mobbning definieras på olika sätt beroende på vem man frågar. Många forskare menar att mobbning är när en eller flera personer utsätter någon för

upprepade negativa handlingar. För det barn som blir utsatt spelar det ingen roll om det är en eller flera som mobbar, om det sker vid ett eller flera tillfällen. Barnets egen upplevelse måste alltid vara styrande och Rädda Barnen menar att mobbning sker när ett barn uppfattar sig som kränkt (www.rb.se 2003).

I vårt arbete använder vi oss främst av Dan Olweus definition på grund av att han är en vägledande förebild inom forskningen. En annan anledning till att vi valt att utgå från Olweus definition är att vår empiriska studie utgår från ett vuxenperspektiv, det gör även Olweus definition.

3.1.3 Orsaker till mobbning

För att en mobbningssituation ska uppstå och pågå måste det finnas flera olika faktorer som samverkar. Faktorer som påverkar situationen är egenskaper hos offret, mobbaren, gruppen och miljön i skolan, exempelvis lärarens inställning (Höistad 1994).

! Maktbehov: Ett barn som aldrig fått en fråga om vad man tycker och känner, utan istället fått ta över de vuxnas tankar och känslor, förlorar snart sin identitet och blir på så sätt kränkt. En klasskamrat eller en situation kan senare symbolisera de orättvisor man anser sig blivit utsatt för, då kan han/hon istället utvecklas till en människa i behov av makt och på så sätt försöka dölja sin egen maktlöshet.

! Rädsla: Många elever är rädda för att stå upp mot mobbarna på grund av rädslan att själva bli mobbade. Få av mobbarnas medhjälpare startar mobbning, orsaken till att dessa elever mobbar är just rädslan för att själv bli ett offer.

! Grupptryck: Det är sällan som en mobbningssituation uppstår där mobbaren är ensam. Det är gruppen som avgör om mobbning ska uppstå eller inte. Trycket från gruppen är mycket starkt och gör att många elever inte vågar göra annat än att följa med

strömmen.

! Avundsjuka/missunnsamhet: Ibland kan det verka som att mobbning uppstår på grund av avundsjuka. Egentligen kan det handla om att man som mobbare missunnar en annan person. Det kan vara att den personen är duktig på något som mobbaren själv inte klarar av.

! Projektioner: När det gäller projektioner bär mobbaren på aggressioner som sedan förs över till offret. Allt detta sker omedvetet. Det som mobbaren har problem med själv blir en egenskap hos offret som han/hon stör sig på och för att avlasta sig från dessa aggressioner plågar mobbaren denna person.

! Förakt för svaghet: Mobbaren har under sin uppväxt fått lära sig att man inte får vara svag som människa. Därför utvecklas en känsla av att han/hon skulle bli avvisad om denne visar sina svagheter. Att visa sina svagheter är även att visa sig sårbar, enligt mobbaren. I en mobbningssituation anser mobbaren offret som svag, det framkallar frustration hos mobbaren och ett behov att mobba den eleven väcks (Höistad 2001).

Forskning tyder på att barn som ser mycket våld på tv riskerar att bli mer aggressiva samt att få mindre medkänsla med offer som blir utsatta för andras aggressioner. Olweus menar att massmedia och våldsprogram kan vara en orsak till att mobbningen ökar till en viss grad. En annan faktor som kan orsaka mobbning är dåliga uppväxtförhållanden som kan vara:

! barnuppfostringsproblem som menas med att barnen får för lite kärlek och omvårdnad samt att föräldrarna inte sätter tydliga gränser eller

! familjeproblem som kan innebära skilsmässa, alkoholproblem eller liknande. Skolor med hög mobbningsfrekvens kan ligga i ett område där många av eleverna tillhör familjer med problem. Graden av problemen beror inte endast på miljön utan även på skolans inställning till förebyggande arbetet mot mobbning (Olweus 1998).

Forsman skriver att organisationen Rädda Barnen påpekar att familj och miljö har betydelse och att många barn diskrimineras på grund av sitt ursprung (Forsman 2003).

Mobbning kan utlösas av att man har "fel" hud- eller hårfärg, "fel" kläder, talar en annan dialekt, stammar, bär slöja eller sitter i rullstol (www.rb.se 2003).

Skolverket (2002) utförde en omfattande enkätundersökning kring relationer i skolan. Enkätundersökningen riktade sig till år 2, 5 och 8 i grundskolan samt år 2 i gymnasieskolan, där är cirka 3400 elever deltog. Undersökningen visade att:

Sammantaget verkar de olika sociala kategorierna kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet få större betydelse ju äldre eleverna blir. Detta gäller både i relation till trivsel och utsatthet för kränkningar (Skolverket 2002, s 21).

Undersökningens resultat visar alltså att det i högre utsträckning är elever med utländsk bakgrund som upplever att kränkningarna som de utsätts för beror på deras bakgrund. Det är 14% av eleverna som upplever att det är personalen i skolan som kränker eleverna med etniskt nedsättande ord. Studien visar även att en femtedel av eleverna anser att det är deras ursprung som är orsaken till att de blir sämre behandlade i skolan (Skolverket 2002).

3.1.4 Hur mobbning kan ta sig uttryck

Olweus säger att det finns två typer av mobbning, direkt- och indirekt mobbning. ! När mobbningen sker i form av slag, sparkar, skällsord, kränkande och hånfulla

kommentarer eller hotelser, kallar han det direkt mobbning.

! När indirekt mobbning inträffar tar det sig uttryck i att bli utfrusen ur kamratkretsen, att bli baktalad eller att andra hindrar en från att få vänner. En person som ständigt blir retad och känner obehag räknas också som mobbad (Olweus 1999).

Mobbning kan även uppstå utan att ord eller fysisk kontakt används. Man kan då använda sig av grimaser, fula gester eller att vända ryggen till med avsikt för att irritera eller såra den andre. Han menar även att mobbning kan utföras av både en enskild individ eller av en grupp (Olweus 1998).

Höistad delar in mobbning i tre olika kategorier:

Tyst mobbning – den vanligaste formen av mobbning där man exempelvis behandlar någon som luft, göra miner eller himlar med ögonen och så vidare. Denna form av mobbning är svår att upptäcka eftersom den oftast sker i det dolda, bakom lärarens rygg.

Verbal mobbning – sprida rykten, trakassera, håna, härma etcetera. Den verbala mobbningen är lättare att upptäcka än den tysta.

Fysisk mobbning – slåss, knuffas, gömmer saker eller kastar någons väska emellan sig. Den fysiska mobbningen är vanligast bland pojkar och är lättast att upptäcka. Vidare skriver Höistad att pojkars mobbning är lättare att upptäcka än flickors eftersom den oftast är verbal och fysisk medan flickor mobbar i det tysta. Höistad menar däremot att flickor tar alltmer efter pojkars sätt att mobba. Flickors mobbning är ofta mer personlig än pojkars (Höistad 2001).

Direkt mobbning är ett större problem bland pojkar, men Olweus anser dock att det kan vara svårare att upptäcka mobbning bland tjejer eftersom den oftast präglas av indirekt mobbning (Olweus 1999).

När rasistiska uttryck förekommer i en mobbningssituation är det, enligt Höistad, samma sak som när mobbaren beskyller någon för att vara exempelvis fet eller ful. Det är uttryck som används som svepskäl för att få mobba (Höistad 2001).

Rädda barnen skriver att forskning visar på att var fjärde elev med utländsk bakgrund utsätts för verbala kränkningar kopplade till deras ursprung. 16% av rektorerna säger att det

förekommer rasism på deras skola (www.rb.se 2003).

Forskning visar att faktorer som exempelvis etnicitet har betydelse för hur kränkningarna tar sig i uttryck och i vilken omfattning det sker samt att elever med utländsk bakgrund drabbas olika (Skolverket 2004).

Hur man upptäcker att någon är mobbad

Höistad skriver att det kan vara svårt att upptäcka mobbning eftersom den sker i det fördolda. Mobboffret berättar sällan själv om sin utsatthet. Det som försvårar möjligheterna att

upptäcka mobbning kan exempelvis vara att mobbaren låstas vara oskyldig, mobbaren säger sig bara skämta, mobbaren skyller på offret, omgivningen tror inte att det är så farligt

etcetera. Han menar att det är viktigt att de vuxna lär sig att se tecken på att något inte är bra och lär sig att tolka olika signaler (Höistad 2001).

Mobbare och mobboffer

Både mobbare och mobboffer är offer. Det finns vissa likheter mellan dessa, båda har dåligt självförtroende, är osäkra och är ofta deprimerade. Både mobbare och mobboffer har eller får sociala svårigheter. En elev kan vara både offer och mobbare samtidigt, med det menas att offret kan hämnas genom att mobba en annan elev för att för att kompensera sin egen maktlöshet och få upprättelse för sin egen utsatthet (Höistad 2001).

Olweus anser att mobbning oftast äger rum bland elever i samma klass men att många elever utsätts även för mobbning av äldre elever. Det är fler pojkar än flickor som mobbar, och många flickor mobbas huvudsakligen av pojkar. Det har också framkommit att det är fler pojkar än flickor som mobbas (Olweus 1999).

Olweus skriver att offret kan vara en individ men även en grupp. Dock inom skolan är det vanligast att offret är en ensam individ. Vidare anser han att det inte bör kallas mobbning när två lika starka individer slåss eller grälar (Olweus 1998).

För den som är drabbad, handlar det om att få hela sin psykiska existens sargad. Att vara ställd utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan drabbas av (Höistad 2001, s 9).

Överbeskydd i uppväxten kan skapa otrygghet hos barnet som då skapar ett behov av skydd som i sin tur ökar otryggheten hos barnet. Barnet, som får svårt att stå på egna ben, får svårare att försvara sig och stå emot aggressioner från omgivningen. Att umgås i huvudsak med vuxna leder ofta till att barnet utvecklar ett lillgammalt beteende som kamraterna sedan stör sig på och därför blir det svårt att skaffa sig vänner (Höistad 2001).

Mobboffren är oftast mer osäkra och ängsliga av sig än andra elever. Många har också dåligt självförtroende och är försiktiga, känsliga och tystlåtna (Höistad 1994).

Vi har alla ett behov av att bli respekterade. Det viktigaste en människa har är kanske just sitt människovärde. Därför blir vi skrämda av en person som verkar ha givit upp detta. Det skrämmer eftersom vi påminns om vår rädsla att förlora vårt eget människovärde. Det är då vi föraktar och det är då vi slår, utesluter och trakasserar (Höistad 2001 s 49).

Vår tolkning av Höistad är att mobbaren blir skrämd av de ”svaga” och föraktar dem på grund av sin rädsla att vara en ”svag” person. Detta tolkar vi som en bidragande orsak till varför en elev mobbar en annan.

Forsman skriver att mobbare och mobboffer är överrepresenterade bland elever med utländsk bakgrund (Forsman 2003).

Skolverket (2002) förtydligar det som Forsman skriver i sin rapport:

Fler elever med utländsk bakgrund än de med svensk bakgrund känner sig utsatta för mobbning och andra former av kränkande handlingar. Särskilt utsatt är denna elevgrupp för etniska kränkningar. Proportionellt fler elever med utländsk bakgrund än de med svensk anger att de mobbar och kränker andra (Skolverket 2002, s 21).

Sammanfattningsvis kan sägas att det finns flera olika definitioner om vad mobbning är. Definitionerna har många faktorer gemensamt men uttrycks dock på olika sätt. Rädda

Barnens definition skiljer sig däremot markant från de andra definitionerna eftersom de utgår från barnets känslor. Orsaker till att mobbning uppstår kan vara många, oftast är det flera faktorer som samverkar. Mobbning kan ske på olika sätt, de vanligaste uttrycksmedlen är verbal-, fysisk- eller psykisk mobbning. Forskning visar på att elever med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland mobbare samt mobboffer.

3.2 Pedagogiska modeller i arbetet med mobbning

Här nedan redovisas olika exempel för det förebyggande arbetet kring mobbning samt olika åtgärdsprogram som används för att bryta mobbningen.

3.2.1 Det förebyggande arbetet kring mobbning

Det är skolans plikt att inte bara stoppa mobbning, trakasserier och våld utan även se till att detta aldrig inträffar. […] Om inte skolan tar avstånd från alla former av negativt beteende och arbetar aktivt förebyggande i klassen och i skolan, riskerar ett ingripande i en akut situation att bara bli en tillfällig lösning. (Höistad 2001, s 138)

Höistad menar att är det förebyggande arbetet med miljön, som personalen skapar

tillsammans med elever och föräldrar på skolan, är det viktigaste arbetet mot mobbning. Det är viktigt att lyfta fram och påpeka elevernas beteende, när det gäller högljudda kommentarer och skratt, även det tysta språket som suckar, viskningar, himlanden med ögonen ska

uppmärksammas. Han anser även att en av de viktigaste förebyggande åtgärderna som en skola bör satsa på är arbetet med elevernas empatiutveckling (Höistad 2001).

Olweus skriver att det är viktigt att försöka skapa bra kompisrelationer i skolan som gör det möjligt för offret och mobbaren att trivas och fungera bättre i och utanför skolmiljön (Olweus 1973).

Det är viktigt att skolan har ett nära samarbete med föräldrarna för att effektivt kunna motverka mobbning (Olweus 1998).

Olweus anser även att det är viktigt att vårdnadshavarna sätter gränser och har regler för barnets beteende gentemot andra, detta leder till en minskning av barnets aggressiva beteende. Därmed minskar risken för mobbning (Olweus 1999).

Mobbningsteam

Mobbningsteamet bör bestå av en grupp som är sammansatt av personalen på skolan. För att få en så vid syn som möjligt bör olika personalkategorier ingå, exempelvis lärare,

vaktmästare och fritidspersonal etcetera. För att mobbningsteamet ska lyckas med sitt arbete krävs det att teamet är respekterade och har elevernas förtroende samt att de är tydliga i sin kontakt med eleverna när det gäller deras beteende. I sitt arbete mot mobbningen ska mobbningsteamet utgå från skolans handlingsplan mot mobbning. Denna handlingsplan ska beskriva hur skolan ska förebygga mobbning (Höistad 2001).

Kamratstödjare

Kamratstödjargruppen består av elever på skolan samt en eller två personal ur

mobbningsteamet. Deras uppgift är att hålla uppsikt över vad som händer på rasterna. Eleverna ser ofta saker som händer när vuxna inte är i närheten. Tanken är inte att de ska ingripa utan att rapportera vidare det de ser till mobbningsteamet, eller någon annan vuxen. Det är viktigt att kamratstödjarna fungerar som ett stöd för de elever som känner sig utanför, och att de försöker få med dessa elever i gruppen (Höistad 2001).

Rastvaktssystemet och utemiljön

Olweus skriver att det är viktigt med en trivsam utemiljö, för att skapa denna miljö bör det finnas vuxna, det vill säga rastvakter, som har en bra tillsyn över elevernas aktiviteter. Det är viktigt att rastvakterna ingriper bestämt och konsekvent för att ge tydliga signaler att mobbning inte tolereras. Om en lärare är ute på rasten men låter bli att ingripa, så är det samma sak som att tyst godkänna mobbningen. Olweus menar även att det är viktigt att de

vuxna pratar med varandra om vad som sker på rasterna. För att motverka mobbning kan skolan också låta yngre och äldre elever ha rast på olika tider eller på olika delar av skolgården (Olweus 1998).

Rollspel

Att använda sig av enkla rollspel kan också vara en metod som engagerar elever i arbetet mot mobbning. Man kan utgå både från konkreta situationer i klassen eller mer generella

situationer. Att använda sig av rollspel kan ge de mer ”neutrala” eleverna en möjlighet att fundera på hur de kan påverka situationen. Det är viktigt att man följer upp rollspelet med en diskussion, där man diskuterar förhållandet mellan verklighet och spel (Olweus 1998).

Samtal med eleverna

Det är viktigt att man i klassen skapar regler kring hur man ska bete sig mot mobbning samt att man får eleverna engagerade i diskussionen kring dessa regler. Lyckas man med det kommer eleverna att känna större ansvar att de och alla andra följer reglerna.

Ofta tror elever att om de berättar för en lärare om mobbning så är det samma sak som att ”skvallra”. Det är viktigt att man som lärare försöker bearbeta denna uppfattning, gärna med utgångspunkt i klassreglerna (Olweus 1998).

Många skolor och pedagoger använder sig av metoden Projekt Charlie, som inriktar sig på det förebyggande arbetet mot mobbning. Undervisningsprogrammet går ut på att eleverna, genom regelbundna övningar i klassen, får lära sig att uttrycka, hantera och förstå sina känslor. Metoden ska hjälpa eleverna att bygga upp sociala färdigheter så som god

självkänsla, skapa sunda relationer samt stå emot grupptryck. En annan tanke med metoden är att eleverna ska utveckla sin konfliktlösningsförmåga samt stärka empatiförmågan (www.projektcharlie.se 2006).

En annan förebyggande metod mot mobbning är arbetet med gula kort som inriktar sig på kränkande språkbruk och handlingar som strider mot skolans värdegrund. De gula korten fungerar som varningskort. En vuxen kan varna en elev, som sagt ett kränkande ord, genom att ge denne ett gult kort. Det gula kortet ska sedan hem för påskrift av förälder, när eleven fått tre gula kort kallas föräldrarna till ett möte där en åtgärdsplan utarbetas. Tillsammans med eleverna bestäms vilka kränkningar de gula korten ska avse (www.friends.se 2006).

Gruppen som grogrund är en arbetsmetod som inriktar sig på personlighetsutveckling med elever i grupp. Syftet med metoden är att hjälpa eleverna att öka sitt självförtroende, hitta sin identitet, utveckla det empatiska tänkandet samt känna trygghet. Eleverna tränas att våga uttrycka sig i grupp samt att våga stå för sin åsikt (Wahlström 1993).

3.2.2 Åtgärdsprogram mot mobbning

Skolan är skyldig att upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, elever som blir mobbade ingår i denna kategori (Forsman 2003).

I detta avsnitt presenteras tre olika åtgärdsprogram. Vi har valt att belysa Farstametoden, Österholmsmodellen samt Dan Olweus åtgärdsprogram. Vi har stött på dessa modeller genom litteratur samt genom de kontakter vi haft under insamlingen av det empiriska

materialet. Det har då framkommit tre modeller som skiljer sig från andra i användarfrekvens.

Olweus åtgärdsprogram

Olweus åtgärdsprogram är indelat i tre olika områden. Dessa åtgärder är uppdelade i tre kategorier, de två första är förebyggande åtgärder som sker på skol- och klassnivå (detta har vi redovisat under 3.2.1), medan den tredje kategorin, individnivå, handlar om åtgärder när mobbningen redan uppstått. Därför har vi valt att endast redovisa kategorin individnivå i denna del.

Åtgärderna syftar till att utveckla en inställning och att skapa betingelser som minskar omfattningen av mobbning vid skolan som helhet. En del av åtgärderna har också som mål att förebygga mobbning. (Olweus 1998, s 52)

Åtgärder på individnivå:

Samtal med mobbaren är väldigt viktigt. Budskapet man måste förmedla till mobbaren är att: ”Vi accepterar inte mobbning i vår klass/skola och kommer att se till att det blir slut på den” (Olweus 1998, s 75). Om det är flera som mobbar är det viktigt att prata med alla. Inte tillsammans utan var och en för sig, och efter varandra. Efter att man genomfört dessa enskilda samtal med mobbarna, bör man samtala med alla mobbare i grupp. Det är viktigt att förklara för mobbarna att om inte mobbningen upphör kommer kraftigare åtgärder att vidtas. Det är lättare för klassföreståndaren att genomföra samtal med mobbaren om åtgärderna på klassnivå redan införts, exempelvis regelsystemet mot mobbning. Reglerna, som klassen har, ger en viss förståelse av problemet samt skapar en gemensam bakgrund som är lätt att

hänvisa till när man samtalar kring mobbningen. Om det inte leder till någon förändring kan läraren visa att man menar allvar genom att ha nya samtal med rektor närvarande (Olweus 1998).

Olweus betonar även att samtal med mobboffret är viktigt. Den som blivit mobbad kan ha blivit hotad av sina plågoandar att inte berätta. Detta leder ofta till att de mobbade väljer att inte berätta vad som händer för någon. När man börjar nysta i en mobbningssituation är det viktigt att man kan garantera offret skydd mot trakasserierna. Man måste även följa upp tills det inte förekommer mobbning längre. Den som är mobbad måste kunna lita på att de vuxna både vill och kan hjälpa offret, med den hjälp som han eller hon behöver. För att kunna ge offret trygghet måste det finnas eller skapas ett nära samarbete med offrets familj, för att på så sätt utbyta information med varandra och lösa problemet på bästa sätt. Om offret inte vill berätta om mobbningen måste de vuxna ta tag i det även om offret protesterar. Det kan hända att situationen blir värre, exempelvis ta sig uttryck i allvarliga övergrepp och misshandel. Om detta inträffar är det viktigt att offret och dennes familj snabbt får sakkunnig hjälp för att bearbeta den chockartade upplevelsen (Olweus 1998).

Samtal med föräldrarna. När man upptäcker att det förekommer mobbning i klassen är det naturligt att kontakta föräldrarna. Det är lämpligt att klassföreståndaren ordnar ett möte där de inblandade eleverna och deras föräldrar är närvarande. Ofta kan det vara ett spänt

förhållande mellan de två familjerna, då bör klassföreståndaren träffa en familj i taget innan man har ett gemensamt möte. Dessa möten får inte bli en engångsföreteelse utan måste följas upp med fler möten. Det är viktigt att se till att det som bestäms på mötena verkligen blir genomfört (Olweus 1998).

Farstametoden

Farstametoden är en metod skapad för att åtgärda akut mobbning, den skapades i mitten på 1980-talet av Karl Ljungström som är lärare i Farsta. Metoden bygger på Anatol Pikas principer och är strukturerad kring samtal.

Ljungström anser att det första som måste göras är att skapa ett behandlingsteam på skolan. De ska vara beredda att ta itu med akuta fall av mobbning. Detta team bör innehålla cirka 2-5 personer som kan vara lärare, fritidspersonal eller annan elevvårdande personal. Det är viktigt att man anpassar metoden till den aktuella gruppen och den aktuella skolan (Ljungström 2003).

Ljungström har delat upp metoden i sex olika steg, 1- direkta tillsägelser, 2- allvarliga

individuella samtal, 3- föräldrasamtal utan elev, 4- föräldrasamtal med elev, 5- föräldrasamtal med elev där rektor deltar, förvarning om eventuell polisanmälan, 6- polisanmälan.

(Ljungström 2003).

När teamet samtalar med mobboffret ska detta ske med försiktighet. Om mobboffret inte vill berätta vad som hänt på grund av exempelvis rädsla eller skuldkänslor får teamet arbeta med andrahandsuppgifter från bland annat lärare och elever i offrets närhet. Men risken för att de misslyckas blir då mycket större (Ljungström 2003).

När det gäller grov mobbning, där mobboffret inte vill berätta, så är det enligt Ljungström teamets beslut om man ska ta itu med fallet, inte offrets. När informationen är samlad pratar teamet med mobbarna, dessa samtal får inte kännas till av mobbarna i förväg. När

mobbningsteamet pratar med mobbarna är det viktigt att dessa samtal sker enskilt och direkt i följd, för att undvika att mobbarna ”pratar ihop sig”. Det är viktigt att teamet på en gång meddelar mobbarna att de kommer bli kallade till ett nytt möte redan dagen efter, där de pratar vidare om problemet. Under tiden är det viktigt att skydda offret, så att mobbarna inte får en chans att hota offret till tystnad. Offrets föräldrar bör alltid informeras vid ett

personligt möte om mobbningen. Det är viktigt att teamet förklarar för offret vad det är som händer (Ljungström 2003).

Under veckorna som följer håller teamet mobbarna under uppsikt. Efter en till två veckor har teamet ett uppföljningssamtal med mobbarna, vid behov så har de ytterligare

uppföljningssamtal med en till två veckors mellanrum. Offret behöver vara ifred från vuxna för att få en chans att hitta tillbaka till den ”sociala omgivningen”. Teamet kollar av med offret och föräldrarna om mobbningen upphört innan uppföljningssamtalet med mobbarna, det är detta samtal som visar om behandlingen gett resultat eller ej (Ljungström 2003).

Österholmsmodellen

Österholmsmodellen har utarbetats av AnnCha Lagerman som är lärare och mobbningsexpert på BRIS och Pia Stenberg som är psykolog och kurator. Modellen bygger på Farstametoden men relateras även till Dan Olweus åtgärdsprogram. Österholmsmodellen går ut på att

innehåller lärarhandledningar, enkäter, enskilda övningar och övningar i grupp. Dessa övningar används för att förebygga mobbning. Österholmsmodellen innehåller både förebyggande arbete och ett åtgärdsprogram mot mobbning.

AnnCha Lagerman & Pia Stenberg skriver att när man misstänker att någon elev är utsatt för mobbning bör man prata med eleven i enrum. Om eleven inte vill berätta bör man fråga andra vuxna på skolan, men vara försiktig med att fråga andra elever eftersom det kan förvärra mobbningen. När mobbning inträffar ska enskilda strukturerade samtal utföras av en eller två vuxna ur mobbningsteamet med mobbarna. Det är viktigt att mobbarna är, totalt oförberedda, hämtas en och en till samtalet som utförs på en ostörd plats. Genom samtalet följer man en mall som finns i Österholmsmodellen. Samtalet får inte blir hotfullt, bara fast och bestämt. Efter några dagar kontrolleras om mobbningen upphört, då går man vidare med uppföljande samtal, under en månad, dessa samtal är betydligt kortare. Stödsamtal kan ibland behövas med den mobbade, men även mobbaren kan behöva stödsamtal. Dessa stödsamtal är till för att öka självkänslan hos eleven samt träna in ett gränssättande beteende (Lagerman & Stenberg 2003).

Om de enskilda samtalen inte leder till att mobbningen upphör, har man enligt författarna gjort något fel, eller så har exempelvis andras inblandning försvårat arbetet. Därför anser författarna att det är viktigt att alla lärare på skolan förhåller sig till samma arbetsmetod när det gäller mobbning. Om mobbningen inte upphör observeras mobbaren och har alltid en vuxen nära. Läraren kan även använda sig av sanktioner, exempelvis om mobbarna är intresserade av idrott, förklarar man för klassen att endast de elever som sköter sig bra får vara med och delta under tävlingar eller dylikt (Lagerman & Stenberg 2003).

Samtal med föräldrar, lärare och elevvård sker där helst eleven, som mobbar inte deltar, då behöver inte föräldern känna sig illojal mot sitt barn, och lättare ta till sig vad skolan berättar. Om mobbningen inte upphör ska man splittra den grupp som mobbaren tillhör, mobbaren flyttas till en annan klass eller grupp, det är inte den mobbade som ska flyttas. Om inget av stegen hjälper ska man inte tveka att göra en anmälan till polis eller social myndighet på dem som mobbar (Lagerman & Stenberg 2003).

Sammanfattningsvis kan sägas att de tre metoderna vi redovisat för har många likheter i åtgärderna. Alla tre utgår framförallt från samtal med mobbare men även med mobboffer

samt föräldrar. Österholmsmodellen utgår från Farstametoden och har även likheter med Olweus åtgärdsprogram. Det som skiljer metoderna åt är att Österholmsmodellen använder sig av sanktioner samt stödsamtal för mobbare och mobboffer. Farstametoden betonar vikten av att den utsatte eleven bör lämnas ifred från vuxna då mobbningen upphört, för att själv hitta tillbaka till den ”sociala omgivningen”.

3.3 Styrdokument och lagar

Följande text ämnar ta upp vad läroplanen (Lpo94), skollagen samt arbetsmiljölagen tar upp kring mobbning.

3.3.1 Läroplanen

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) förtydligar och lyfter fram innebörden i och åtgärderna mot mobbning. Där står att:

Ingen i skolan skall utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lpo 94, s 5).

Vi tolkar föregående citat som att all personal på skolan ska vara uppmärksam på hur eleverna behandlar varandra för att ingen ska kunna utsättas för mobbning. För att aktivt bekämpa mobbning krävs att verksamheten genomsyras med kunskap och öppna diskussioner kring ämnet.

Vidare skriver Lpo 94 att:

Skolan skall sträva efter att varje elev… tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor. […] Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller gruppen. […] Läraren skall… uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling (Lpo 94, s 10-11).

Vi tolkar detta citat som att alla skolor bör ha en väl utvecklad handlingsplan för hur skolan ska arbeta för att förebygga mobbning samt vilka åtgärder man ska använda för att stoppa mobbning. Vi tolkar även texten som att det är

betydelsefullt att man regelbundet i klassen arbetar med, bland annat, empati samt hur man är mot varandra.

Lpo 94 skriver även att:

Läraren skall samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling och… hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet (Lpo 94, s 16).

Vi tolkar föregående citat som att föräldrakontakten är av stor betydelse i det förebyggande arbetet mot mobbning samt att det är viktigt att läraren lär känna sina elever för att man som pedagog skall undvika att omedvetet kränka en elevs integritet.

Lpo 94 betonar även att rektorn ansvarar för att:

kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan… upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda (Lpo 94, s 19).

Vi tolkar ovanstående citat som att rektorn har det yttersta ansvaret för att mobbning inte skall uppstå bland elever samt bland personal, dessutom att ett fungerande handlingsprogram genomförs på skolan.

3.3.2 Skollagen

Skollagen reglerar och sätter ramarna för verksamhetens kvalitet och innehåll. Skollagen gäller inom den obligatoriska skolan, förskolan, fritidshemmets pedagogiska verksamhet, gymnasieskolan samt de frivilliga skolformerna (Forsman 2003).

Verksamheten i skolan skall utformas i överrensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö särskilt skall den som verkar inom skolan […] aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden (Lag 1999:886 i Lärarförbundet 2001, s 55).

Vi tolkar följande citat som att all personal ska motverka att mobbning uppstår genom att planera verksamheten så att det uppfyller syftet med värdegrunden.

3.3.3 Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen avser att uppnå en god arbetsmiljö som innefattar bland annat god psykosocialmiljö, handlingsfrihet och inflytande. Lagen handlar om hur man trivs på sin arbetsplats, i detta fall på skolan. Lagen innehåller särskilda föreskrifter om hur man kan åtgärda hot och våld i arbetsmiljön. Denna lag gäller alla på skolan, även eleverna (Skolverket 2004).

Mobbning anses som kränkande särbehandling i lagtexten och betraktas som ett

arbetsmiljöproblem. Arbetarskyddsstyrelsen som arbetar utifrån Arbetsmiljölagen skriver att: Kränkande särbehandling föreligger först när personkonflikter förlorar sin prägel av ömsesidighet och när respekt för människors integritet glider över till icke-etiska handlingar (citerat i Forsman 2003, s 123).

3.3.4 Ny lag mot kränkande behandling

Den nya lagens syfte är att värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Lagen omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grund och gymnasieskolan, särskolan, specialskolan, sameskolan samt kommunernas vuxenutbildning. Lagen innebär förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder (Utbildning och Kulturdepartementet 2005/06:38 s 11).

I den nya lagen som trädde i kraft den 1 april 2006 introducerades ett nytt begrepp, ”annan kränkande behandling” som innebär:

! Förbud mot annan kränkande behandling som t.ex. mobbning.

! Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och kopplad till

diskrimineringsgrunderna. För att täcka in alla former av kränkningar införs även ett förbud mot ”annan kränkande behandling” [...] Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande (Utbildning och Kulturdepartementet 2005/06:38 s 7 ).

Lagen innebär att åtgärder skärps mot mobbning, alla verksamheter får regler om förbud om diskriminering. Genom reglerna förtydligas verksamheternas värdegrundsuppdrag. Den innefattar även en likabehandlingsplan som varje verksamhet utformar efter sina behov som både elever och föräldrar får ta del av. Huvudmannen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder när en elev berättar att han/hon blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Om huvudmannen inte följt lagen och vidtagit åtgärder blir denne skyldig att betala skadestånd till den utsatte (Utbildning och kulturdepartementet 2005/06:38).

Sammanfattningsvis kan sägas att det finns flera olika lagar och styrdokument som alla som arbetar på skolan är skyldig att följa. Regeringen har vidtagit åtgärder för att motverka mobbning genom att skärpa lagen samt att vidga begreppet mobbning så att allt som en elev upplever som kränkande inkluderas. Huvudansvaret ligger på verksamheten det är skolan som bär ansvaret för att mobbning inte ska uppstå. Det är även verksamheten som får stå till svars om mobbning uppstår samt om mobbningen inte upphör. Arbetsmiljölagen ser skolan

som elevernas arbetsplats. Lagen är till för att eleverna ska skyddas mot kränkningar i sin arbetsmiljö.

3.4 Värdegrunden

Här nedan beskrivs vad värdegrunden säger om mobbning.

I Lpo 94 under stycket ”Grundläggande värden” kan man läsa att:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överrensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande

(Lpo 94, s.5).

Enligt Joakim Lindgren kan man säga att citatet ovan ger en bra bild av vad som är

värdegrunden och skolans utgångspunkt för arbetet med värdegrundsfrågor. Värdegrundens huvuduppgift är demokratifostran, uppgiften kan dock tolkas på olika sätt och arbetet kan skilja sig markant från skola till skola. Frågor kring värdegrundsområdet utgår från

läroplanerna och skrifter som Värdegrundsboken och Med demokrati som uppdrag (Lindgren 2003).

I Med demokrati som uppdrag (Skolverket 2000) kan man läsa att det är viktigt att komma ihåg att tillämpa värdegrunden både i och utanför klassrummet eftersom det oftast är utanför klassrummet som kränkande behandling, mobbning, uppstår (Skolverket 2000).

Syftet med Värdegrundsboken (Zackari & Modigh 2000) är:

Att utgöra basen för arbetet i skolan utifrån en helhetssyn på värdegrunden, dvs. att få skrivningarna i läroplanerna att genomsyra förskolans och skolans verksamhet i sin helhet (Zackari & Modigh 2000 s 11).

Det är viktigt att bland annat ifrågasätta, kritiskt tolka och diskutera de grundläggande värdena i skolans verksamhet för att bevara och utveckla demokratin. För att barnens ”demokratiska mentalitet” ska utvecklas måste värderingar synliggöras, upplevas och samtalas om (Zackari & Modigh 2000).

Sammanfattningsvis kan sägas att huvuduppgiften med värdegrunden är demokratifostran, denna uppgift kan tolkas på olika sätt därför kan arbetet variera stort från skola till skola. Det

är läroplanerna som ligger till grund för värdegrunden. Det är även viktigt att man synliggör värdegrunden för eleverna.

3.5 Allmän forskning inom området

Texten nedan redovisar var forskningen om mobbning står idag.

Barnombudsmannens rapport (2001), Blunda inte för mobbning kom ut 1997 och var så populär så att den gavs ut på nytt år 2001. Rapporten har varit en stor bidragande orsak till att mobbning uppmärksammats mer på senare år. Ett exempel på det är att arbetet med skolans värdegrund påbörjades 1999, ett år senare gavs Värdegrundsboken - om samtal och

demokrati ut.BO: s rapport skriver att det är viktigt att skolan får bättre kunskaper inom mobbning. Rapporten tar även upp hur ett effektivare samarbete skall kunna uppnås mellan skola, vårdnadshavare, skolhälsan och barnomsorgen i mobbningsfrågan, men även att det är viktigt med ett ökat ansvar inom dessa verksamheter. (Barnombudsmannen 2001)

Eriksson m.fl skriver att homogeniteten kring mobbningsforskningen idag är ett problem. Med det menar författarna att den största delen av den forskning som skett inom området har bedrivits av forskare med anknytning till skolan, exempelvis pedagoger. Därför ser

författarna detta forskningsfält som alltför avgränsat och för homogent formulerat. Det innebär att för de forskare som betraktar området inifrån verkar ett forskningsområde alltid stort. Däremot kan en annan forskare, som betraktar samma område utifrån, uppfatta ämnet ur en annan synvinkel och kan därmed bidra till att forskningen utvecklas. Författarna efterfrågar att mer sociologiskt riktade frågor ges utrymme inom området, speciellt inom skolforskningen (Eriksson m.fl. 2002).

Skolverkets forskningsrapport som gavs ut 2003 Kränkningar i skolan – förekomst, former och sammanhang gjordes på uppdrag av Skolverket i januari 2001 och riktade sig till värdegrunden. Uppdraget var att göra en kartläggning av i vilken grad olika former av kränkningar som t.ex. rasism, etnisk diskriminering, homofobi, sexuella trakasserier och könsrelaterad mobbning förekommer i både offentliga och fristående grund- och

gymnasieskolor. Tanken var även att försöka bidra till fördjupad förståelse och kunskap kring området. Det gjordes ett tillägg i oktober 2001 som innehöll en studie om förekomsten av kränkningar hos de yngre barnen och en kartläggning av skolpersonalens kränkningar mot

elever.Rapporten fördjupade sig även inom klassperspektivet. Uppdraget innehöll även att reflektera över utvecklings- och utvärderingsinsatser, en jämförelse mellan kommunala skolor och fristående skolor har också gjorts (Osbäck m.fl. 2003).

Forsman (2003) skriver i sin doktorsavhandling om styrdokument och lagars betydelse i skolan. Syftet med hans avhandling är att beskriva och analysera innebörden av vad som uttrycks i skolrelaterade texter. Avhandlingen är uppbyggd på en undersökning av 14 kommuner i Norrbotten. Resultatet av undersökningen visar att det finns brister i skolans åtagande att skapa texter som avser att förebygga att mobbning i skolan uppstår. Han anser även i sin avhandling att det finns ett stort behov av grundläggande kompetensutbildning bland pedagogerna i skolan när det gäller mobbning. Vidare anser Forsman att

lärarutbildningen brister i psykologisk samt social teoribildning när det gäller att förebygga samt åtgärda mobbning i skolan.

Skolverkets rapport (2003), Olikas lika värde, skrevs utifrån ett regeringsuppdrag angående kränkande behandling. Rapporten har som uppgift att motverka alla former av kränkande behandling den tar upp hur man i skolan bäst kan arbeta efter principen om alla människors lika värde, rätten att ej bli diskriminerad och utsatt för kränkande behandling. Syftet med rapporten är att ge en heltäckande bild av hur kunskapsläget ser ut inom området men även visa på redskap för det förebyggande- samt åtgärdande arbetet mot mobbning i skolan.

Sammanfattningsvis kan sägas att Eriksson m.fl. (2002) efterfrågar forskning kring mobbning ur en sociologisk synvinkel, för att forskningen ska utvecklas. Skolverket (2003) genomförde en undersökning för att visa i vilken omfattning olika former av kränkningar däribland mobbning förekommer. Skolverkets undersökning (2004), belyser hur skolan kan arbeta för att motverka att all kränkande behandling i skolan uppstår, samt att de belyser åtgärder för att stoppa mobbning.

3.6 Avgränsningar

I texten nedan vill vi förtydliga skillnaden mellan begreppen mobbning och kränkande behandling, därefter följer en avgränsning i den empiriska studien.

3.6.1 Vad menas med begreppet kränkande behandling?

Skolverket (2004) skriver att mobbning:

Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning (Skolverket 2004, s 6).

I skollagen och läroplanerna används kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Kränkningar ses som ett uttryck för makt och förtryck, exempel på det kan vara mobbning, diskriminering och rasism. För att det ska räknas som en

kränkande handling krävs att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan uttryckas på olika sätt exempelvis fysiskt eller verbalt men kan även uttryckas psykosocialt, där utfrysning eller ryktesspridning förekommer, eller genom text och bild, där bland annat klotter, sms och lappar används (Skolverket 2004).

3.6.2 Avgränsning i den empiriska studien

Vi har valt att inte använda oss av begreppet kränkande behandling i vår studie. Eftersom ”kränkande behandling” täcker flera områden har vi valt att begränsa oss till ett av dessa, mobbning. Mobbning är en kränkande handling men till skillnad från andra former av kränkande behandlingar förutsätts att den som blir utsatt, kränks vid upprepade tillfällen.

I vår empiriska studie har vi valt att använda oss av två skolor i en mellanstor svensk stad, båda skolorna tillhör samma kommun. Studien genomförs utifrån ett lärarperspektiv. Informanterna arbetar som lärare inom skolans tidigare år i klass 1-3. Sammanlagt har vi intervjuat två lärare per skola där en av dem ingår i mobbningsteamet. Vi har valt att inrikta oss på skillnader mellan mångkultur och monokultur samt om det har någon betydelse i arbetet med mobbning.

4 Metod

Nedan redovisas vårat val av metod för den genomförda studien.

4.1 Val av metod

Vi har valt att använda oss av intervju som metod eftersom syftet med arbetet är att göra en kvalitativ analys. Annika Lantz beskriver att intervjun gör det möjligt att genom en analys, av intervjuresultatet, dra slutsatser om kvaliteter. Hon skriver även att:

Intervjun har enligt vår uppfattning främst sitt värde då forskningsfrågan eftersträvar kvalitativ bestämning av verkligheten, när man vill förstå det unika och sammanhangsbestämda (Lantz 1993, s 34).

En kvalitativ intervjuform tar upp den subjektiva kunskapen kring ett ämne, i vårat fall mobbning. Den subjektiva kunskapen nås bäst med hjälp av intervjuer, där informanten själv får berätta och inte begränsas av olika fasta svarsalternativ, som används i exempelvis en enkätundersökning (Lantz 1993).

Lantz skriver:

Den subjektiva erfarenheten är i fokus och kunskap om fenomen nås genom inifrånförståelse. Undersökaren närmar sig fenomenet inifrån individen och ur dennes perspektiv (Lantz 1993, s 34).

Med subjektiv kunskap menas att de som genomför intervjun, utgår från informantens personliga tankar och åsikter.

I bakgrunden har vi redogjort för hur begreppet mobbning kan komma till uttryck i dagens skolor, det saknas dock kunskaper om likheter och skillnader mellan mono- och

mångkulturella skolor. Mot den bakgrunden har vi valt kvalitativ intervju.

Denna metod motsvarar vårt syfte och möjliggör ett bra resultat. När man mäter kvantitet jämför man huvudsakligen olika antal av något, exempelvis hur många som känner sig mobbade.

4.2 Urval

Vi har valt att begränsa vår undersökning till två skolor en mångkulturell samt en

även i skolans mobbningsteam. Skolorna ligger i samma kommun, i en mellanstor svensk stad. Skola A ligger i ett mångkulturellt område i staden med 75-80 % elever med utländsk bakgrund, det talas 31 olika språk på skolan. Skola A är en f-6 skola med 260 elever, och

består av fyra arbetslag.

Skola B ligger på landsbygden 1,5 mil utanför staden och är en monokulturell skola där det inte finns några elever med utländsk bakgrund. Skolan är en f-9 skola med 219 elever och fyra arbetslag. Urvalet gjordes inte statistiskt utan en av oss har gjort praktik på båda skolorna.

4.3 Intervjuguide

Det första steget var att vi skrev vi ned alla frågor som vi kom på. Sedan delade vi upp dem i tre teman. Det första behandlar frågan vad begreppet mobbning innebär. Det andra temat är frågor som handlar om hur mobbningen tar sig uttryck. Det tredje temat behandlar frågor kring förebyggande arbete samt åtgärder. Det sista temat är frågor kring teorier och modeller som kan användas i arbetet med mobbning i skolan. Intervjufrågor se bilaga 1.

4.4 Genomförandet av intervjuerna

Vi började med att presentera vår studie om mobbning. Inledningsvis informerades

informanten om att vi hade cirka en timme på oss samt att vi skulle dokumentera intervjun med hjälp av en bandspelare.

Vi förklarade att syftet med intervjun var att göra en undersökning kring ämnet mobbning i en mångkulturell och en monokulturell skola. Vi förklarade att informanten samt dess svar skulle vara anonyma. Efter introduktionen så presenterade vi en fråga i taget, som

informanten fick svara öppet på.

Den första skolan intervjuades fredagen den 25 november och genomfördes i respektive lärares arbetsrum, det tog cirka 40 minuter per intervju.

Den andra skolan intervjuades måndagen den 5 december och genomfördes i ett grupprum på skolan, det tog cirka 50 minuter per intervju.

4.5 Bearbetning av intervjusvaren

Efter intervjun sammanställdes svaren på våra frågor från bandet till dator. Sedan läste vi igenom och kontrollerade så att allt stämde överens med bandet. Efter samtliga intervjuer sammanställdes svaren på Skola A för sig och Skola B för sig. Det sista steget var att analysera och jämföra skolornas svar med varandra.

5 Resultat

Resultatredovisningen är uppbyggd på följande sätt. Först gör vi en redovisning av respektive skolas storlek, omfång och profil. Därefter redovisas resultatet av intervjuer med två lärare, två informanter på respektive skola. Redovisningen av intervjuerna kommer att ske under ett antal rubriker som i princip är kopplade till de frågor som vi ställt till informanterna.

Frågorna i sin helhet, se bilaga 1.

5.1 Skola A

Skola A är en F-6 skola med ca 260 elever. Skolan ligger i ett mångkulturellt bostadsområde. På skolan talas 31 olika språk och 75 % av eleverna har invandrarbakgrund.

Vi har intervjuat två lärare, var och en för sig, som vi nedan kallar ”Lärare 1” och ”Lärare 2”. Lärare 1 arbetar i en årskurs 2, hon har arbetat på skolan i 15 år och varit verksam som grundskollärare i tio år.

Lärare 2 arbetar med svenska som andra språk, hon är grundskollärare och har arbetat på skolan i fyra år. Hon är även med i antimobbningsteamet på skolan.

5.1.1 Definition av begreppet mobbning

Beträffande skola A:s definition av mobbning så menar Lärare 1 och 2 att det är mobbning då man utsätter en person eller flera personer för trakasserier och att det är återkommande under en längre tid . Lärare 2 uttrycker det så här:

När det under en länge tid förekommer att någon blir utsatt av en eller flera personer och att det är återkommande under en längre tid.

Lärare 2 tillägger även att mobbning kan ske på olika sätt exempelvis genom kränkning, utstötthet, utfrysthet eller med glåpord.

5.1.2 Dan Olweus definition av begreppet mobbning

En kort förklaring ges av Dan Olweus teori. Vi läser upp hans definition.

Informanterna instämmer och håller med om Dan Olweus definition. Lärare 1 tillägger att mobbning sker när det finns en tanke och ett motiv att man ska gå på en viss person. Hon uttrycker det på följande sätt:

Mobbning är när man går ihop och ser ut någon som man vill göra livet obehagligt för. Att det finns en tanke och kanske ett motiv, det må vara dunkelt men ändå att det finns någonting. Det kan vara att personen själv mår så dåligt så därför ska någon annan må lika dåligt som jag. Man kan kanske inte förklara varför men ändå finns det någon slags tanke att man ska gå på just den personen.

Lärare 2 anser att det här med negativa handlingar kan innebära mycket. Med det menar hon: Att man vänder ryggen åt någon eller flyttar sig när någon kommer i matsalen. Det kan ju också

vara att man säger elaka saker eller att man använder fysiskt våld. Så det här med negativa handlingar är ett ganska vitt begrepp.

Hon påpekar även att likheten mellan Olweus definition och vad läroplanen skriver om mobbning är att de uttrycker sig på liknande sätt.

5.1.3 Skolans förebyggande arbete mot mobbning

Informanterna berättar att de flesta arbetar med Charlie-projektet och gruppen som grogrund där syftet är att eleverna ska reflektera över hur man är mot varandra. Lärare 2 förtydligar syftet på följande sätt:

Charliematerialet handlar om att öka självkänslan hos varje elev och därmed också få en förståelse för varandra och att bygga upp elevernas trygghet, även att skapa empati, eller få dem att känna empati för varandra.

Informanterna berättar att all personal på skolan använder sig av något som de kallar för gula kort. Lärare 1 förklarar syftet med metoden och hur den har påverkat språket i skolan. Hon säger:

Det är en metod som är inriktad på språkbruket, att eleverna inte använder fula eller kränkande ord till varandra. Innan vi började med korten var det ett väldigt hårt klimat på skolan, efter införandet av de gula korten har de verbala kränkningarna minskat radikalt.

Hon tillägger på vilket sätt denna metod påverkar eleverna:

Det är inte så trevligt att komma hem och visa mamma att man har kallat någon för t.ex. jävla svartskalle. Man vill inte ta hem den här lappen och faktiskt erkänna att man varit den som har sagt så utan det är väldigt lätt att säga att den sa så därför gjorde jag så. Men med den här metoden får man stå för vad man säger.

Lärare 2 förklarar innebörden av de gula korten på följande sätt:

Gula kort är ungefär som domarkort. Så fort vi, vuxna, hör någon säga något kränkande till någon annan så får den eleven ett gult kort. Eleven får med sig en lapp hem där det står datum, vad eleven sagt och till vem. Läraren som ger ut lappen ska också skriva under. Sedan tar eleven hem lappen och föräldrarna ska skriva på. Får eleven tre gula kort så kallas föräldrarna till ett samtal på skolan.

Hon tillägger även att barnen är väldigt påpassande på varandra. Så det förekommer inte så mycket fula ord längre. Lärare 1 säger däremot att: