Skolans förebyggande arbete i arbetet mot mobbning

Informanterna anser att det är viktigt att man tar itu med konflikter som uppstår direkt och pratar igenom det. De uppmanar eleverna att försöka lösa konflikten själva först, klarar de inte det så ska barnen ta kontakt med en vuxen. Informanterna berättar även att det är viktigt att försöka lyssna på barnen och försöka förstå för att sedan hjälpa dem att hitta egna

Lärare 3 berättar att det alltid är vuxna ute tillsammans med barnen på rasterna. De har även en skolmorfar som är ute ibland som extra personal. De anser att det är viktigt att all personal reagerar konsekvent mot kränkande språk och handlingar.

Informanterna menar att det är viktigt att lyssna på alla inblandade, Lärare 4 säger: Man ser inte allt som lärare, man måste låta eleverna berätta och då får man ofta en annan förståelse. Det är viktigt att man förstår problemet först så att man inte dömer någon för snabbt. Genom att lyssna på eleverna lär man sig mycket om hur de tänker och resonerar.

Lärare 3 uttrycker det på följande sätt:

Det är viktigt att man lyssnar på alla inblandade, att de får säga vad de känner och så småningom försöka hjälpa dem att sätta ord på vad de känner och lära eleverna hur de går vidare. Att man frågar eleverna ”om det händer någon annan gång hur skulle du ha gjort då?”.

Informanterna berättade om en bok de har i arbetsrummet där personalen skriver in händelser som de hör och ser. Det kan vara att någon är arg, ofta är ensam eller om några blir osams. På så sätt ser de om samma namn uppkommer ofta. Olika personal ser olika händelser och på så sätt har lärarna mer koll på vad som händer.

Lärare 4 anser att det förebyggande arbetet måste finnas med redan från F-klassen samt att skola B blandar mellan olika arbetssätt när det gäller det förebyggande arbetet mot

mobbning, däremot använder sig de flesta av lärarna av Charliemetoden:

Charliemetoden innebär att eleverna ska lära sig att bli vän med sina känslor och att förstå sig själv och sätta ord på vad de känner. Men vi är inte helt nöjda med den, det blir lite amerikanskt. De flesta använder sig av Charlie men jobbar inte renodlat efter det utan kompletterar med annat material, som exempelvis gruppen som grogrund.

Lärare 4 berättar även att de diskuterar mycket kring vardagskonflikter och etik med barnen. De pratar även med föräldrarna och på så sätt försöker de få en helhetsbild av hur barnet har det.

Lärare 3 säger att de har regelbundna samtal med eleverna där det handlar om att stärka självkänslan. Som enligt Lärare 3 innebär:

Att träna på att säga nej, träna på att argumentera, träna på att sätta ord på känslorna, träna att utöka ordförrådet, träna på att samarbeta, samtal om trivseln i gruppen.

Att stärka självkänslan sker inte bara genom samtal utan även genom massage, avslappning och drama. Enligt Lärare 3 är det viktigt för att eleverna ska träna sig så att de får in det rätta beteendet både muntligt och kroppsligt hur man ska bete sig. Det är viktigt för att:

Det är lätt att som elev prata om hur man ska vara i en mobbningssituation. Men det är svårt när man väl står där, när någon vill dra med en att göra något som man egentligen vet inte är rätt. Man har svårt att säga nej. Har man tränat på att säga nej och se bestämd ut kan det hjälpa eleven att handla rätt om en sådan situation uppstår.

Lärare 3 tar även upp att de försöker göra saker tillsammans i arbetslaget, för att få en vi känsla, så att de inte bara känner elever från den egna klassen. De tar även alltid upp elevernas kamratkontakter och trivsel på utvecklingssamtalen.

Lärare 3 berättar att de varje höst skapar trivselregler, där de tillsammans bestämmer hur de vill ha det för att de ska må bra i skolan, dessa regler utformar lärarna tillsammans med eleverna i arbetslagen. Med det menar Lärare 3:

Ofta behöver man med de yngre barnen aktualisera reglerna. Det kan man göra genom att prata om dem eller använda sig av drama.

När reglerna är bestämda skickas de hem till föräldrarna. Föräldrarna informeras även om vilka som finns med i antimobbningsteamet och om skolans handlingsprogram som används i det förebyggande arbetet mot mobbning på ett föräldramöte på hösten. De använder sig även av kontaktböcker som föräldrarna kan skriva i om det är något som de vill att lärarna ska veta.

Lärare 3 berättar att de går igenom vad det står i lagen om kränkande behandlig med eleverna. Med det menar Lärare 3 att:

Vi har även skrivit en plan att vi ska gå igenom med eleverna vad som står i lagen om det här med kränkande behandling. Detta beteende är inte acceptabelt när man blir vuxen heller. Då kan denna handling ses som ett brott som man kan bli dömd för.

Lärare 3 tillägger att de även har två kamratstödjare i varje klass i klass 4-9. Kamratstödjarnas uppdrag är följande:

Att vara en elev som man känner förtroende för och som vågar bryta majoritetens tystnad. De är inte ansvariga för att mobbning upphör utan det är de vuxnas uppgift. Men har anmälningsplikt till Antimobbningsteamet och klasslärare men tystnadsplikt mot andra elever. De ska vara bra kompisar och uppmärksamma de som är utanför.

5.2.4 Lärarens förebyggande arbete mot mobbning

Lärare 3 menar att det är viktigt att man reder ut saker direkt när de har hänt och att få en bra stämning i gruppen. Med det menar lärare 3:

Att man i klassen pratar om att alltid ge varandra det som vi kallar för uppåtpuffar. Det innebär att säga snälla och trevliga saker, att man säger det på ett trevligt sätt, till varandra. Att det ska överväga. Men det är minst lika viktigt att få säga nej och bli arg, men att man då använder rätt ord.

Lärare 3 har använt sig av en blandning av samtal i grupp och det som kallas för Charlie för att arbeta med känslor och drama i klassen.

Lärare 4 anser att genom att uppmuntra elevens positiva beteende är det viktigt att lyfta sådant och att förstora upp det som är bra, på så sätt försöka stärka de elever som har lägre status i klassen. Det är även viktigt att reagera när man hör ord och handlingar, som inte är accepterade. Lärare 4 menar att:

Det är lätt att man som lärare ibland inte orkar se eller höra elaka ord eller kränkningar. För att man kan vara trött eftersom det varit så mycket hela dagarna. Men barn ser att du har hört och då är det viktigt att man orkar reagera, säger man ingenting så har man accepterat beteendet och det är inte bra.

Lärare 4 tillägger även att de får arbeta mer med empati eftersom allt fler elever saknar empatiförmåga.

5.2.5 Föräldrarnas roll i arbetet med att förebygga mobbning

Lärare 4 tycker att det framför allt är viktigt att föräldrarna hör av sig om dom hör sådant som barnen berättar eller sådant som de själva märker. Hon tycker det är viktigt att föräldrarna hjälper lärarna i förebyggande arbetet mot mobbning.

Lärare 3 berättar att när de informerar om arbetet kring mobbning på hösten uppmanar de föräldrarna till att ta kontakt med klasföreståndaren och berätta om det är något särskilt. Och att de pratar med sina barn och hör hur det är. De får med en föräldrabroschyr om hur de ska göra om ens barn blir mobbat eller om den mobbar andra.

De uppmanar föräldrarna att göra saker tillsammans med klassen, för att få en samhörighet och att lära känna varandras föräldrar och barn. Det finns två klassföräldrar i varje klass.

5.2.6 Hur skolan upptäcker mobbning

Informanterna berättar att mobbning upptäcks på olika sätt och det är skillnad från fall till fall, det kan antingen vara barnen själva som berättar eller någon elev som har sett att det hänt något och då berättar för läraren. Det kan även komma från syskon och föräldrar, den utsatte kan ha berättat hemma.

Lärare 3 tillägger att man kan upptäcka mobbning genom att kamratstödjarna rapporterar om olika händelser men även från personalen. Lärare 3 tillägger

Förra året hade vi nio ärenden varav fyra upptäcktes i vårt arbetslag. Då fick vi reda på det via kamratstödjare vid två tillfällen, via föräldrar vid två tillfällen, av andra elever vid två tillfällen, av personal vid tre tillfällen och av offret själv vid ett tillfälle. Så det har varit väldigt olika.

5.2.7 Den vanligaste mobbningstypen

Lärare 4 anser att all personal ser konflikter och att det är det som är vanligast.

Mobbningsfallen sköts av mobbningsteamet på skolan och de diskuterar inte vad som sägs med övrig personal. Om det berör någon av hennes elever blir hon informerad.

Lärare 3 menar att det har varit lite olika men bland de äldre eleverna är det mer vanligt att det är flera som går ihop mot en person och då har det mest varit kränkningar i form av ord. Bland de yngre eleverna har det varit mer en mot en. Det har förekommit både fysisk och psykisk mobbning på skolan men hon menar att det är svårt att säga vilket som är vanligast. Vidare anser hon att med bland de äldre eleverna sker mycket psykisk mobbning medan de yngre eleverna använder sig av mer fysisk mobbning.

5.2.8 Åtgärdsprogram som används vid uppkomst av mobbning

Lärare 4 säger att mobbningsteamet skriver ett åtgärdsprogram när de upptäcker att mobbning förekommer. Men betonar vikten av uppföljning av problemet.

Lärare 3 berättar att de använder sig av en bok som är utgiven av BRIS som heter ”Att stoppa mobbning går”. Den är skriven av AnnCha Lagerman, i den finns en arbetsmetod som de använder sig av som kallas för Österholmsmodellen. Lärare 3 beskriver tillvägagångssättet på följande sätt:

Vi använder oss av en mall av frågor som finns beskriven i Österholmsmodellen. Först pratar vi med den som är mobbad sedan pratar vi med dem som mobbar en och en. Dessa samtal avslutas med att komma fram till en lösning hur mobbningen ska stoppas. Efter detta ringer vi hem till föräldrarna och meddelar vad som har hänt. Sedan följer man upp det med längre och längre tidsperioder. När mobbningen upphört ringer vi och meddelar detta till föräldrarna.

5.2.9 Människosyn i åtgärdsprogrammet

Informanterna betonar vikten av att alla människor är lika värda och att det är något som finns representerat i deras åtgärdsprogram. Lärare 4 uttrycker det på följande sätt:

Att alla är lika mycket värda, det är det viktigaste vi har, det får inte vara tillåtet att gå på någon av olika anledningar och orsaker. Det är väl det jobbigaste vi har att kämpa mot. Det kan ju handla om väldigt olika saker.

Lärare 4 tillägger även att det är viktigt att ha en gemensam värdegrund på skolan och att det är viktigt att man diskuterat igenom den.

Lärare 3 tillägger att vem som helst kan faktiskt bli mobbare eller mobboffer. Alla har rätt att bli lyssnad på och är värda att respekteras. Allt det här finns i vår värdegrund.