6.1 Upplevelse av rollen
6.2.2 Förebyggande arbetet mot mobbning
Elevärenden innebär att om en elev blir diskriminerad så blir alla yrkesverksamma involverade för att arbeta främjande så att detta inte sker igen. Respondenterna beskriver förebyggande arbete mot mobbning genom att de yrkesverksamma ser ett problem och arbetar förebyggande för att inte låta problemet växa och bli större. Samtliga kuratorer tog upp att inför varje läsår skapade de gruppstärkande aktiviteter där klassen får samarbeta genom till exempel utflykter till skogen där elever som inte umgås på raster eller fritiden får uppgifter att lösa tillsammans. Wilma berättar att inför varje läsår får även eleverna lyssna på föreläsningar där olika yrkesverksamma får berätta om mobbning, hur man är en god
kamrat, vad det innebär, och sedan får eleverna diskutera i tvärgrupper det dem har lärt sig under dagen:
“Vi frågar även i enkäterna tycker du som elev att en vuxen hjälper dig om du blivit utsatt. Är det så att vi får in på enkäterna en stor procent som säger att det inte är något så innebär det att eleverna har slutat berätta för vuxna, trots att mobbning är ett dagligt problem. Så vi jobbar väldigt förebyggande, innan mobbning och kränkningarna sker så då jobbar vi förebyggande genom olika regler och vi sätter in åtgärder.” Wilma
Wilma
beskriver i citatet ovan att det förebyggande arbete mot mobbning även sker genom att till exempel dela ut enkäter till eleverna som får besvara frågor som handlar om bland annat en vuxen i skolan som hjälper till om denne blivit utsatt. Vår tolkning utifrån det empiriska materialet är att samverkan mellan olika yrkesverksamma personer kan till exempel handla om när en lärare uppmärksammar kränkningar på skolgården och sedan återkopplar händelsen för en skolkurator eller skolledningen. Det leder till att skolkuratorn kan dokumentera händelsen och hänvisa läraren och annan personal kring vilka åtgärder som behöver implementeras för att kränkningarna inte ska uppstå. Isak menar att det inte går att utgå från en metod för att förebygga mobbning:“Man kan aldrig använda sig utav bara en metod typ FRIENDS har en metod och ett program som säger så här ska man jobba men det funkar liksom inte, för de e blint, nu menar jag inte att kasta ett mörker över FRIENDS för det finns bra och mindre bra grejer. Men det är inte det enda sättet.” Isak
Isak liksom andra av respondenterna menar att om deras förebyggande arbete mot
mobbning endast skulle bestå av en metod, skulle mobbning vara ett avsevärt större problem än vad det är i dagsläget. Vår tolkning är att för att förebygga mobbning bör alla
yrkesverksamma ha en god samverkan för att nå ut till eleverna. Om skolorna endast utgick från lärarnas perspektiv om hur man arbetar förebyggande mot mobbning så skulle det bidra till att endast en andel av eleverna slutar utöva mobbning på andra. Respondenterna
beskriver hur de arbetar förebyggande mot mobbning, genom att använda olika metoder med varje enskild elev som utsätter andra för mobbning, kränkning och diskriminering. Varje enskild elev är informerad om vilka konsekvenser som kan förekomma om en elev väljer att
mobba. Det blir ett förebyggande arbete genom att skolan informerar om vad som kan ske med den enskilde om den utsätter andra för mobbning. Ett exempel på detta är att
kuratorerna gör en kränkningsanmälan som går vidare till kommunens huvudman. Elevens vårdnadshavare blir sedan informerade om detta.
Vår tolkning av respondenternas svar är även att det är av stor betydelse att en skolkurator kommer med nya förslag, idéer och andra arbetssätt som gynnar organisationen och eleverna. Det visar ett stort förtroende för chefer och ledare att skolkuratorn bidrar med en förändring i skolan samt ökar tryggheten genom att komma med de olika idéerna och
förslagen kring det förebyggande arbetet mot mobbning. Vår tolkning är att skolkuratorerna har ett stort handlingsutrymme där de kan komma med förslag som gynnar elever på en psykosocial nivå. Detta berör främst hur arbetet ska ske med närvaron, finns det en elev som har hög frånvaro bör kontakt tas direkt med denne och försöka kartlägga varför situationen ser ut som den gör. Skolkuratorn har i uppgift att arbeta med frågor kring elevens hälsa och välmående, sedan kompletteras detta med andra professioners kunskaper och skapar det bästa förutsättningar för skolan. Att arbeta gruppvis med både kollegor och elever gynnar skolan i helhet snarare än att arbeta enskild som skolkurator och individuellt med varje elev vilket är en del av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet menar Wilma:
“Det är så att vi jobbar mycket förebyggande på så sätt att det inte enbart är kuratorns uppgift att arbeta med det. Kuratorn är med i exempelvis, om vi tänker förebyggande gentemot kränkningar, är kuratorn med i en likabehandlingsgrupp. I den gruppen ingår skolkurator, skolledning, personal och lärare från alla årskurser.” Wilma
Vår tolkning av citatet är att kuratorn kan behöva arbeta utifrån olika metoder för att
förebygga arbetet mot mobbning inom skolväsendet. Beckman och Hagquist (2016) beskriver att det finns två metoder i arbetet mot mobbning. Den ena metoden fokuserar på miljön, den andra fokuserar på individuella och kollektiva arbetsmetoder. Skolmiljön är en stor faktor som påverkar mobbning, till exempel hur skolan och skolgården är uppbyggd. Det kan även till exempel vara att vissa kuratorer inriktar sig på varje enskild elev och arbetar utifrån att individen ska trivas i skolmiljön. Respondenterna beskriver i undersökningen att ett samarbete mellan andra yrkesverksamma, föreläsningar om mobbning, aktiviteter bland eleverna och ett samarbete med elevhälsoteam är en form av ett förebyggande arbete mot mobbning. Detta överensstämmer med Beckman & Hagquists (2016) artikel, där de lyfter fram att inom det förebyggande arbetet kan mobbning motverkas på ovannämnda sätt. Kuratorer som väljer att arbeta individuellt med elever och avstår från att samarbeta med andra yrkesverksamma eller elevhälsan kan bidra till att skapa svårigheter i det förebyggande arbetet mot mobbning (Beckman & Hagquist, 2016).
För att kuratorer ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot mobbning bör de arbeta utifrån olika metoder och undersöka vilka metoder som har mest effektiv verkan i skolorna till exempel att arbeta förebyggande genom att samarbeta med vårdnadshavare och andra yrkesverksamma (Isaksson & Larsson, 2017). Deltagarna i vår studie menar att de med en god samverkan kan kommuniceratill till exempel chefen på skolan om de behöver hjälp och stöd från annan personal för att kunna arbeta förebyggande mot mobbning på individ och gruppnivå. Det förebyggande och främjande arbetet mot mobbning som respondenterna
beskriver kan vara bland annat genom workshops. Workshops beskriver de som något som kan hjälpa till med ett samarbete bland elever kring olika ämnen som mobbning och mänskliga rättigheter. Skolan kan också bidra med hjälp genom att informera nykomna elever kring hur de arbetar och vilka konsekvenser som förekommer när kränkningar och mobbning uppstår.
Bradshaw m.fl. (2008) menar att för att arbeta förebyggande och främjande inom skolan behöver skolledningen tillsammans med andra yrkesverksamma skapa en trygg skolmiljö för eleverna. Detta sker genom att kuratorerna gör kartläggningar, ser över vilka områden som eleverna anses vara otrygga på och gör en enkätundersökning som respondenterna är eniga kring. På detta sätt kan det förebyggande och främjande arbetet ske mot mobbning inom skolväsendet (Bradshaw m.fl., 2008). Eftersom kuratorns roll inom skolarbetet till stor del handlar om att förebygga mobbning så är det viktigt att skolkuratorn kan hantera situationen utifrån sin expertis. Om inte skolkuratorn kan införa genomgripande insatser för elever som utövar mobbning, kan det innebära att kuratorn inte ges resurser eller tillräckligt inflytande för att motverka mobbning. För att en kurator ska införa insatser mot mobbning krävs det att kunna känneteckna de olika attributen som en mobbare och offer oftast utvecklar (Carney m.fl., 2002). Det beskriver även respondenterna då de beskriver det som till exempel när elever uttrycker sig negativt kring mänskliga rättigheter eller kvinnors värdighet i jämförelse med män. Då arbetar skolkuratorerna direkt med det problemet eftersom de känner igen attributen i klassen kring mobbning och kränkningar. När detta igenkänns resulterar det i att kuratorn tillsammans med elevhälsoteamet kan kartlägga klassens behov av stöd och hjälp kring mänskliga rättigheter för att förebygga och arbeta mot kränkningarna.