Akademin för hälsa, vård och välfärd
SKOLKURATORNS ROLL I DET
FÖREBYGGANDE ARBETET MOT
MOBBNING
LULIANA HADDAD 950904
MARIO GORGIS 981216
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete
Kurskod: SAA056
Handledare: Liedgren, Pernilla Seminariedatum: 2021-01-13 Betygsdatum: 2021-02-15
SKOLKURATORNS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MOT MOBBNING Författare: Luliana Haddad & Mario Gorgis
Mälardalens högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Hösttermin 2020
SAMMANFATTNING
Syftet med studien var att undersöka skolkuratorns roll i det förebyggande arbetet mot mobbning i kommunala grundskolor. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med skolkuratorer på kommunala grundskolor söder om Stockholm. Intervjuerna analyserades med hjälp av tre teoretiska ansatser: empowerment, KASAM och systemteori samt tidigare forskning. Under analysens gång framkom två huvudteman: upplevelse av rollen som
skolkurator och arbetet som skolkurator. Med dessa huvudteman framkom underteman som: förväntningar på rollen, samverkan med andra yrkesverksamma, hinder i arbetet som
skolkurator och det förebyggande arbetet mot mobbning. Resultatet visade på hur viktigt det är med en skolkurator i skolan i och med att denne besitter det psykosociala perspektivet. Detta perspektiv används sedan i form av att samverka med andra yrkesverksamma i skolan för att forma en god och trygg skolmiljö för elever. Avslutningsvis betonas betydelsen av att arbeta förebyggande mot mobbning då detta fenomen uppträder i skolans miljö. För att förebygga mobbning krävs det bland annat att samverka med skolpersonal, kartlägga riskmiljöer i skolan och utföra workshops med elever.
SCHOOL COUNSELORS’ ROLE IN THE PREVENTION WORK AGAINST BULLYING Author: Luliana Haddad & Mario Gorgis
Mälardalen University
School of health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Autumn term 2020
ABSTRACT
The aim of this study was to examine school counselor’s role in the prevention work against bullying in primary municipal schools. The study was based on five qualitative interviews with school counselors on primary municipal schools south of Stockholm. The interviews were analyzed according to three theoretical approaches, empowerment, KASAM, systems theory and previous research. During the study's research two main themes emerged: experience of the role as school counselor and the work as a school counselor. With these main themes emerged four under themes: expectations of the role, collaboration with other professionals, obstacles in the work as a school counselor and the prevention work against bullying. The results showed how important it is to have a school counselor in school because of the psychosocial perspective that the school counselor possesses. This perspective is used in form of collaboration with other professionals in school to form a good and safe school environment for pupils. In conclusion the importance of work with prevention against bullying where this phenomenon appears in the school environment is emphasized. To prevent bullying require that for instance collaborate with school staff, map risk
environments, and conduct workshops.
Keywords: School environment, bullying, prevention work, collaborate, psychosocial perspective
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 3
1.1.1 Frågeställningar ... 3
2 CENTRALA BEGREPP ...4
3 TIDIGARE FORSKNING ...5
3.1 Arbetet som skolkurator ... 5
3.2 Mobbning i skolor ... 6 3.3 Reflektion ... 8 4 METOD ...8 4.1 Val av metod ... 8 4.2 Urval ... 9 4.3 Tillvägagångsätt ... 9
4.4 Datainsamling och analysmetod ...10
4.5 Trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet ...11
4.5.1 Trovärdighet ...11
4.5.2 Tillförlitlighet ...11
4.5.3 Generaliserbarhet ...12
4.6 Etiska ställningstaganden ...12
5 TEORETISKA BEGREPP OCH MODELLER ... 13
5.1 VAL AV TEORETISKA BEGREPP OCH MODELLER ...13
5.2 KASAM ...13
5.3 SYSTEMTEORI ...14
5.4 EMPOWERMENT ...15
6 RESULTAT OCH ANALYS ... 16
6.1.1 Förväntningar på skolkuratorer ...17
6.1.2 Samverkan med andra yrkesverksamma ...20
6.2 Arbetet som skolkurator ...24
6.2.1 Hinder och möjligheter i arbetet som skolkurator ...24
6.2.2 Förebyggande arbetet mot mobbning ...27
6.3 Analys av intervjuer utifrån studiens teoretiska ansatser ...29
7 DISKUSSION... 32 7.1 Resultatdiskussion ...32 7.2 Metoddiskussion ...34 7.3 Etikdiskussion ...36 8 SLUTSATS ... 36 REFERENSLISTA ... 37 BILAGA A – MISSIVBREV ...1 BILAGA B – INTERVJUGUIDE ...2
1
INLEDNING
Skolan är ett område där det kan uppstå konflikter, kränkningar och otrygghet, och således är skolkuratorns roll viktig för att arbeta förebyggande kring dessa delar (Isaksson & Larsson, 2017), då de är socionomer och besitter det psykosociala perspektivet. I skolan ska elever må bra och vara trygga. Skolan har ett ansvar för elevers välmående och bör prioritera elevers hälsa för att de ska få en bra skolgång (Skolverket, 2019). Mobbning är ett fenomen som påverkar elever negativt i skolor. Detta fenomen utvecklar en form av rädsla hos elever och kan resultera i att de inte kommer till skolan, koncentrationen minskar och de får sämre betyg (Carney, Hazier & Higgins, 2002).
Vi kunde konstatera utifrån insamling av tidigare forskning att skolkuratorns yrkesroll inte benämns mycket i vare sig forskning eller i skolor. I sökningen av relevant forskning har författarna sökt både nationella och internationella forskningsstudier. Det gav författarna en inblick i hur andra länders skolor bemöter problem, som till exempel mobbning i skolor och vilken roll en skolkurator har i att förebygga och främja en god psykisk hälsa hos elever. Utifrån dessa aspekter fann författarna det intressant att undersöka de svenska
skolkuratorernas förebyggande arbete mot mobbning och synliggöra detta i denna studie. Då skolan har en viktig funktion i samhället och för elevernas lärande och välmående menar vi att det är av vikt att undersöka skolkuratorns roll i det förebyggande arbetet.
Elevens välmående i skolan är viktig i fråga om psykisk och fysisk hälsa. Isaksson och
Larsson (2017) benämner att lärare sedan 1950-talet haft ansvaret att ta hand om och främja elevernas hälsa. Under tidens gång utvecklades välfärdsstaterna vilket medförde att skolor började anställa socialarbetare (kuratorer), skolpsykologer och skolsköterskor för att på individ- och gruppnivå arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Målet med att anställa socialarbetare på skolor var främst inriktat på att arbeta förebyggande, mot bland annat mobbning och att samarbeta med lärare samt vårdnadshavare för att främja elevers hälsa (Isaksson & Larsson, 2017).
I 2 kap. 25§ av Skollagen (SFS 2010:800) står det att “För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses”. Skolkuratorer har en viktig roll inom skolväsendet. Elever, barn och unga spenderar merparten av sin tid i skolan och många strävar efter att utbilda sig på bästa möjliga sätt. Enligt Akademikerförbundet SSR (2020) är det psykosociala perspektiv som en kurator bidrar med i skolor något som kan komplettera perspektiv från andra professioner. Kuratorers roll beskrivs som att vara en trygg punkt för elever, och att möta elevers enskilda behov, besvär och problem i skolan eller fritiden. De menar vidare att kuratorer är de enda yrkesverksamma inom skolan som besitter det
psykosociala perspektivet, och att det psykosociala arbete som skolkuratorer gör är viktigt för att skapa trygghet för elever, främja elevhälsa och hjälpa elever att uppnå kunskapsmålen
(Akademikerförbundet SSR, 2020). Elever har rätt till samtal med en kurator om de upplever att de har behov av det. Till skolkuratorers arbete hör också att arbeta för att arbeta mot problem, som till exempel mobbning, som finns eller kan uppstå i skolan
(Akademikerförbundet SSR, 2020).
En viktig aspekt av en skolkurators arbete är enligt Nilsson (2014) att arbeta med
förebyggande arbete. Det förbyggande arbetet syftar till att lägga fokus på de problem som påverkar elever under deras skolgång för att främja elevers hälsa och kartlägga problemen så att de inte uppstår igen (Nilsson, 2014). Nilsson menar vidare att större fokus bör vara på att förebygga problem i skolmiljön snarare än på individen, och som en viktig faktor i det
förebyggande arbetet lyfts samarbete med elever, lärare och vårdnadshavare fram. En annan viktig uppgift för skolkuratorer är enligt Nilsson (2014) att finnas där för eleven och stärka elevens självkänsla samtidigt som skolkuratorn arbetar för att förebygga problemet.
Skolverket (2020) menar att möjligheterna för att utveckla det förebyggande arbetet är att se om skolan kan utföra ändringar som gynnar eleverna. Det kan till exempel vara att en elev har en dålig självkänsla och utsätter andra elever för mobbning. I sådana situationer har skolkuratorn i uppgift att samarbeta i tvärprofessionella team, som till exempel
elevhälsoteamet och avsätta tid för att följa upp elever. En stor del av kuratorns arbete utgår ifrån planering i tidigt skede för att främja och förebygga hinder på skolan (Skolverket, 2020).
Mobbning är en företeelse som det arbetas mot i det förebyggande arbetet i skolor. Enligt Carney mf fl (2002) är mobbning en del av vårt samhälle och runt om i världen, många individer blir utsatta för mobbning i skolan, på fritiden och även i sociala medier. Vidare menar Carney m.fl. att mobbning inom skolor är problematiskt och traumatiserande för elever. Det kan påverka barn och ungdomar socialt, verbalt, psykiskt, fysiskt och akademiskt. Mobbning inom skolmiljön är ett ständigt återkommande problem som lärare, kuratorer och andra yrkesverksamma individer kontinuerligt bör arbeta förebyggande för att motverka (Carney mf fl, 2002). Thornberg (2020) nämner att i skolor kan det förekomma olika former av mobbning som till exempel diskriminering eller kränkningar på grund av kultur eller religion. När en elev utsätts för mobbning kan det bidra till att eleven utvecklar en rädsla till att gå till skolan och dennes självkänsla försämras. Kuratorn arbetar utifrån att åstadkomma en bra och trygg miljö för elever. Mobbning kan leda till att elever utvecklar en psykisk ohälsa vilket är skolkuratorn och skolans yrkesverksammas uppgift att förebygga (Thornberg, 2020).
En genomgång av tidigare forskning, såväl internationell som nationell gav oss olika synvinklar på problem som uppstår för skolkuratorer i Sverige och länder utanför Sverige. Begreppet kurator definieras på olika sätt i andra länder till skillnad från Sverige. I Sverige kallas det för skolkurator och i andra länder som till exempel USA kallas professionen för school counselor, school social worker och social work in school. En del av de vetenskapliga artiklarna som kommer att användas i studien belyser problemområden som beskriver skolkuratorns roll i det förebyggande arbetet. De problemområden som beskrivs är bland annat mobbning, där en skolkurator behöver träda in och arbeta förebyggande för att främja hälsa för eleverna på skolan. I tidigare forskning från Sverige och USA lyfts fram att skolor med många elever och enbart en skolkurator kan resultera i att det inte finns utrymme samt möjlighet att arbeta förebyggande mot mobbning med alla elever på skolan.
konstatera brist på forskning med fokus på skolkuratorers förebyggande arbete mot
mobbning. Utifrån brist på forskning kring skolkuratorns roll i det förebyggande arbetet mot mobbning valde författarna att undersöka upplevelsen av yrkesrollen hos skolkuratorer, vad de tänker kring att arbeta förebyggande mot mobbning samt vilka hinder och möjligheter de menar finns för att arbeta förebyggande mot mobbning på skolor.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer ser på sin roll i det förebyggande arbetet mot mobbning för elever i kommunala grundskolor.
1.1.1 Frågeställningar
• Hur uppfattar skolkuratorer i kommunala grundskolor sin egen roll? • Vad innebär det för en skolkurator att arbeta förebyggande mot mobbning?
• Vilka hinder och möjligheter finns det för en skolkurator att arbeta förebyggande och hälsofrämjande?
2
CENTRALA BEGREPP
Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet förekommer i hög grad inom skolväsendet. Syftet med det förebyggande arbetet är att identifiera de problem som finns på skolan och forma en
åtgärdsplan som bidrar till att minska riskerna för eventuella hinder i lärandet. Genom en så kallad kartläggning kan skolkuratorn tillsammans med elevhälsoteamet införa förebyggande insatser som skapar en god och trygg skolmiljö för elever (Specialpedagogiska
skolmyndigheten, 2019).
Mobbning
Mobbning är ett begrepp som innefattar individer som utsätter andra för systematiska kränkningar, fysiskt våld och psykisk påfrestning. De händelser som förknippas med mobbning är bland annat när till exempel en elev fryser ut en annan elev från “gruppen”, sprider rykten som inte stämmer eller kränker en annan individs religion (Chibbaro, 2007).
Samverka
Att samverka är ett begrepp som innebär samspel, en form av interaktion mellan olika aktörer och kan förknippas med till exempel kuratorer som samarbetar med socialtjänsten, lärare och vårdnadshavare. Målet med att samverka är att sträva efter gemensamma mål på ett bra och effektivt sätt som underlättar för vardera parten (Uhr, 2011).
3
TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt redovisas den tidigare forskning som vi använt i studien. Detta avsnitt
redovisas med hjälp av två underrubriker: Arbetet som skolkurator och mobbning på skolor.
Vi har sökt artiklar och läst in oss på området. De olika databaser som använts var
Mälardalens sökmotor Primo, Googles sökmotor Google Scholar och databasen Proquest. De vetenskapliga artiklarna är både internationella och nationella. Hjälp togs av både
handledare och bibliotekarie för att forma sökord som ledde till att de vetenskapliga artiklarna kunde hittas. Sökord som användes var bland annat school social work, school counselor, vad är förebygga och främja, health promotion, school counsel, prevention, hälsofrämjande, bullying, school bullying och prevention and bullying. Efter samtal med bibliotekarie kunde vi hitta många träffar dock var det svårt att hitta nationella artiklar. Databasernas filtrering underlättade relevansen för artiklarna. Filtreringen skedde genom att klicka in årtal, peer reviewed, ungdomar och barn. Vi har tillsammans läst igenom artiklarna i olika omgångar och valt ut dem som faller inom fokus för studien. Utöver de vetenskapliga artiklarna har annan litteratur använts, som till exempel akademikerförbundet SSR,
Skollagen, Skolverket och Skolmyndigheten.
3.1 Arbetet som skolkurator
Carney m.fl. (2002) genomförde en kvalitativ studie som syftade till att undersöka vilka egenskaper som yrkesverksamma på skolan kan identifiera hos mobbare och de offer som utsätts för mobbning. Studien omfattades av 251 respondenter varav 209 var lärare och 42 skolkuratorer i USA. Respondenterna kunde identifiera olikakännetecken hos mobbare och offer. De kännetecken som bland annat upptäcktes hos offer var rädslan att gå till skolan, nätt och liten kroppsuppbyggnad, passiva, behov av en vuxen och koncentrationssvårigheter på lektionerna. Huvudegenskaperna som förekom och kännetecknade mobbare var bland annat aggressivitet, fysiskt starka och ett kort temperament. Resultatet visade på att kuratorer och andra yrkessamma individer behövde öka förmågan att identifiera viktiga kännetecken hos offer och mobbare, för att möjliggöra en utveckling av ett förebyggande arbete mot
mobbning. När lärare och skolkuratorer misslyckas med att upptäcka mobbning i skolan resulterar det i att en rädsla utvecklas hos offret samt att miljön i skolan blir mindre trygg för elever. Carney m.fl. (2002) beskriver att när förståelse, kompetens och kunskap kring
mobbning ökar så ökar även tryggheten hos elever. Skolkuratorns roll i det är att med hjälp av lärare och andra yrkesverksamma kartlägga olika områden på skolan där kränkningar sker kontinuerligt samt finna bästa möjliga insats. En insats är till exempel att ha fler skolpersonal ute på skolgården, i klassrum och korridorerna (Carney m.fl., 2002).
Curry och Bickmore (2012) undersökte utifrån en kvalitativ metod huruvida nyexaminerade kuratorer känner en delaktighet inom skolverksamheten. Syftet var att se hur
skolkuratorernas personliga och professionella behov uppfylldes genom deras arbete i och med att många av kuratorerna bemöttes av hinder i arbetet. I det förebyggande arbetet som
skolkurator förekommer hinder i form av stress och flera arbetsuppgifter på samma gång, detta kan leda till svårigheter i det förebyggande arbetet. Resultatet av studien visar på att utmaningar kring rollen som skolkurator förebyggs med hjälp av en god samverkan mellan skolpersonal och andra yrkesverksamma på skolan. När detta fungerar visade det även på en positiv förändring i beteendet för elever i och med att kuratorn, med hjälp av andra
yrkesverksamma, kunde ägna mer tid åt elever än enbart sina arbetsuppgifter. Stöd,
coachning och ett gott samspel behöver finnas för att nyexaminerade skolkuratorer inte ska lida av stress eller hinder i arbetet. För att en skolkurator ska förebygga elevers ohälsa i skolan är det även viktigt att kuratorn bevarar sitt personliga och professionella behov (Curry & Bickmore, 2012).
En kvalitativ studie gjord av Isaksson och Larsson (2017) hade i syfte att analysera komplexa och dynamiska förhållanden i arbetet med elevers välmående mellan lärare och
socialarbetare. Studien utfördes med hjälp av 23 semistrukturerade intervjuer, varav 12 var socialarbetare på skolan och 11 var lärare. Dessa intervjuer utgick från olika teman beroende på vilken profession som blev tilldelad intervjun. Teman för socialarbetare innehöll bland annat arbetsuppgifter, olika metoder som används för att förebygga och främja hälsa och arbetsstruktur. Sammanfattningsvis visade resultatet på att en socialarbetare på skolan har en viktig och betydelsefull roll i skolväsendet. En socialarbetare behövs i skolan då den är den enda som innehar ett psykosocialt perspektiv för barn och unga och även kompetens för att främja hälsa (Isaksson & Larsson, 2017). Resultatet av intervjuerna med lärarna visar även på att skolans socialarbetare underlättar arbetet för lärare. När en elev till exempel blivit utsatt för kränkningar kan eleven vända sig till skolans socialarbetare för att prata ut om problemet eller hur det kan lösas (Isaksson & Larsson, 2017).
3.2 Mobbning i skolor
I en kvantitativ studie av Bradshaw, O’Brennan & Sawyer (2008) undersöktes sambandet mellan de delaktiga i mobbning, offer och mobbare samt de attityder som leder till våld. Eftersom studien syftar till att identifiera vilka ungdomar som löper störst risk att mobba andra, så undersökte forskarna även skolkuratorns roll i detta och hur skolmiljön kan vara en bidragande faktor till att elever känner sig otrygga på skolan. En online undersökning
besvarades anonymt av 16 012 elever från 33 grundskolor och gymnasium i Maryland. Efter undersökningen fick forskarna fram att 37% av eleverna har haft en involvering i mobbning varav 17,5% som offer, 11,7% som mobbare och 8,4% som både mobbare och offer. Resultatet visar på att mobbning var vanligt förekommande fenomen som ständigt fruktas bland elever på skolan. Den skillnaden som fanns var att flickor var inblandade i mer verbal mobbning som till exempel svordomar och rykten medan pojkar var involverade i fysisk mobbning som innebär våld. Bradshaw m.fl. (2008) nämner vidare att skolkuratorn förebygger sådana problem genom att utbilda lärare och andra skolpersonal med syfte att öka deras kunskap kring mobbning. Att öka övervakningen och ingripa när mobbning sker i skolmiljön är exempel på insatser som Bradshaw m.fl. menar behövs för att hindra mobbning under till exempel raster. Bradshaw m.fl. (2008) menar att detta borde implementeras för att skapa en god och trygg skolmiljö för elever (Bradshaw m.fl., 2008).
mobbning i USA. Syftet med denna studie var att ge en överblick över hur nätmobbning är relaterad till traditionell mobbning samt vilken roll skolkuratorn har i att förebygga detta. Traditionell mobbning har varit i fokus under en lång tid inom skolväsendet. I och med att teknologin utvecklats runt om i världen har även nätmobbning blivit mer utbrett. En kvantitativ studie genomfördes i form av enkäter i sydvästra och sydöstra USA. Enkäterna delades ut till 3767 grundskoleelever varav 1915 var flickor och 1852 var pojkar. Resultatet av studien visar att flertal elever på skolan, både pojkar och flickor, upplever att de blivit utsatta för nätmobbning ett antal gånger av andra elever på skolan (Chibbaro, 2007).
Chibbaro (2007) beskriver att nätmobbning blivit alltmer allvarlig i relation till traditionell mobbning. Fler och fler elever på grundskolor blir utsatta av nätmobbning från andra elever i skolan och skolan behöver lösa det på bästa möjliga sätt. Resultatet visar på att skolkuratorn i det sammanhanget är en viktig komponent för att förebygga olika former av mobbning i skolan. När skolan inte har regler och konsekvenser för mobbning bör skolkuratorn träda in med förslag. Förslaget ska omfatta rutiner för anställda på skolan. Dessa rutiner ska vägleda professionella såväl som lärare, för att förebygga mobbning och främja hälsa för elever. Rutinerna ska även inneha konsekvenser för elever som utför mobbning och att de elever som anmäler mobbningen kan vara anonyma. Det resulterar i en trygghet för elever genom att de kan anmäla anonymt och inte behöver känna oro kring att bli utsatt för mer mobbning om anonymiteten inte finns (Chibbaro, 2007).
Mobbning är ett fenomen som elever utsätts mycket för i svenska skolor (Beckman & Hagquist, 2016). Det är en faktor som påverkar elever i deras skolgång, både psykiskt och fysiskt. Skolkuratorer möter många elever som är i behov av stöd när de utsätts för
mobbning. För att arbeta förebyggande och hälsofrämjande gentemot mobbning krävs det ett undersökande av olika metoder och tillvägagångsätt som används av skolkuratorer på skolor (Beckman & Hagquist, 2016). Beckman och Hagquist (2016) genomförde en kvalitativ studie med syfte att undersöka synen på mobbning och vilka metoder som finns för att förebygga och främja detta som skolkurator och skolsköterska. Intervjustudien genomfördes i 21
kommunala grundskolor i västra Sverige. Urvalet i den kvalitativa studien omfattade totalt 28 intervjupersoner, varav 16 skolsköterskor och 12 skolkuratorer. Alla intervjupersoner var kvinnor, mellan åldrarna 30–60 år (Beckman & Hagquist, 2016).
Resultatet som framkom av Beckman och Hagquist (2016) analys var fyra olika teman. De två första teman beskrev synen på mobbning utifrån en individ- och miljöorienterad syn och de resterande teman beskrev arbetsmetoder utifrån grupp- och individnivå.En kort redogörelse för resultatet är att de fanns en markant skillnad mellan olika skolkuratorer. En del
skolkuratorer arbetade individuellt och andra arbetade på gruppnivå med eleverna. Beckman och Hagquist (2016) beskriver att de flesta skolkuratorerna som arbetade på individnivå önskade arbeta mer utifrån gruppnivån. Orsakerna till att de inte kunde utgå ifrån det arbetssättet var eftersom de var begränsade av arbetsrutinerna som skolledningen beslutat om. Arbetet på gruppnivå är mer gynnande och innebär ett arbete med fler elever samtidigt än individuellt, som studiens resultat visar på. Arbetet med fler elever samtidigthandlar främst om att utföra aktiviteter med dem, samarbeta med ett elevhälsoteam och föreläsa om till exempel mobbning för att detta inte ska uppstå. Resultatet visade även på att de
skolkuratorer som hade individuella arbetsmetoder uteslöts från elevhälsoteamet som ett resultat av skolledningens beslut (Beckman & Hagquist, 2016).
3.3 Reflektion
Avslutningsvis kunde det konstateras att skolkuratorns roll i det förebyggande arbetet mot mobbning är ett ämne som inte blivit särskilt belyst inom forskning i Sverige. Mer forskning inom det ämnet kunde inte hittas vilket kan ha påverkats av sökorden eller databaserna som valts. Forskning kring skolkuratorns roll i en internationell kontext användes vilket medförde ett större inslag av internationell forskning än nationell forskning då det var svårt att hitta studier gjorda i en svensk kontext. De insamlade vetenskapliga artiklarna såg vi som relevanta för studien då de bland annat beskriver betydelsen av en skolkurator på skolan, synen på olika arbetsstilar för mobbning och samarbetet mellan lärare och
skolsocialarbetare. En av artiklarna genomförde en studie som jämför traditionell mobbning och nätmobbning vilket vi fann intressant och relevant för studien. I och med att artikeln beskriver skolkuratorns roll i att förebygga nätmobbning, som är besläktad med traditionell mobbning, var det intressant att de i denna studie menade att arbetet för att motverka nätmobbning fungerar på liknande sätt som för traditionell mobbning.
4
METOD
I följande avsnitt redovisas metoden som används vid studiens syfte och frågeställningar. Avsnittet är uppdelat i val av metod, urval, tillvägagångssätt, datainsamling och analysmetod. I slutet av avsnittet kommer författarna att redovisa de fyra etiska grundprinciperna samt diskuterat trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet.
4.1 Val av metod
En kvalitativ metod har använts för studien i form av semistrukturerade intervjuer som huvudfokus. I de semistrukturerade intervjuerna har författarna använt sig av tre
huvudområden som inledande-, bakomliggande- och avslutande frågor.De centrala frågorna är strukturerade utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. De avslutande frågorna ger respondenterna ett utrymme att bidra med sina egna tankar och reflektioner kring studien. Enligt Bryman (2018) är semistrukturerade intervjuer flexibla och kan påverka intervjustudien på ett positivt sätt. Det innebär att författarna kan ställa följdfrågor och föra en diskussion med respondenterna under intervjuns gång samt spela in intervjuerna. Vi kunde konstatera att de semistrukturerade intervjuerna medförde utförliga svar som sedan underlättade arbetet kring att hitta olika teman. Dessa teman är kopplade till studiens syfte och frågeställningar och användes för att strukturera resultat och analys i form av huvud- och underrubriker.
Författarna har valt att använda sig av en semistrukturerad intervju för att den ger en möjlighet att ställa liknande frågor till alla respondenter och följdfrågor som utgår från det respondenterna talar om (Bryman, 2018). Utifrån detta kan författarna jämföra
respondenternas svar. Semistrukturerad intervju valdes dessutom för att frågorna är
planerade innan intervjuerna och att spontana frågor ställs när till exempel intervjupersonen berättar något intressant vilket driver intervjun betydligt längre. Författarna anser att valet av semi strukturerad intervju kan bidra till att få en djupare förståelse för problemet som undersöks vilket även understryks av Bryman (2018).
4.2
Urval
Till denna del har författarna valt att utgå ifrån ett bekvämlighets- och målinriktat urval. Utifrån att tiden var begränsad samt att studien avgränsades till söder om Stockholm valdes dessa urval för studien. Bekvämlighetsurvalet syftar till att författarna utgått från det som passar dem utifrån tid, plats och respondenter (Bryman, 2018). En av författarna har haft sin praktik som skolkurator vilket medfört att kontakten fanns nära till hands. Författarna har rekryterat intervjupersonerna utifrån deras relevans för studiens syfte och frågeställning. Med relevans menas till exempel respondenternas yrke, kompetens och erfarenheter vilka alla är kopplade till studiens ämne och därmed kan sägas vara ett målinriktat urval (Bryman, 2018). Studiens forskningsområde berör förebyggande arbetet mot mobbning samt vilka upplevelser skolkuratorerna har. Fem respondenter deltog i intervjustudien varav två var kvinnor och tre var män. Respondenterna var mellan 25–31 år och arbetade i kommunala grundskolor med fler än 350 elever vardera.
4.3
Tillvägagångsätt
Vi valde att intervjua fem respondenter som är utbildade socionomer och arbetar som skolkuratorer på kommunala grundskolor söder om Stockholm. Genom att en av författarna tidigare haft sin praktik som skolkurator underlättade det att få kontakt med andra
skolkuratorer som tidigare inte var bekanta för oss. På grund av studiens omfattning tog författarna kontakt med de medverkande via e-post för att få ett godkännande kring
deltagandet i studien. Alla fem kunde medverka och då skickades ett missivbrev (Se bilaga A) till respektive respondent. Respondenterna bor söder om Stockholm och fick välja tid och plats. I och med de rådande omständigheterna av COVID-19 såg intervjuerna och miljön olika ut beroende på vilken skola som tillät besök. Tre av intervjuerna utfördes på skolan medan de två andra var via kommunikationsprogrammet ZOOM. Intervjuerna spelades in i samråd med respondenter på plattformen ZOOM och på skolan. Under intervjun
informerades intervjupersonerna om att de hade rätt att avbryta samtalet vid vilken tidpunkt som helst. Alla respondenter ville vara anonyma för allmänheten men inte för oss eftersom viss känslig information kunde utdelas. Under transkriberingarna uteslöts namn på
respondenter samt vilken skola de arbetade på och ersattes med fiktiva namn som Benjamin, Stella, Wilma, Carl och Isak.
Som tidigare nämnts skedde intervjuerna både på ZOOM och på skolorna. En av intervjuerna på ZOOM avbröts ofta på grund av dålig internetuppkoppling och genomfördes således som en telefonintervju. Författarna använde sig av följdfrågor eftersom intervjupersonerna berättade om intressanta ämnen samt för att kunna föra diskussionen med respondenterna vidare. Intervjuerna pågick i ungefär 35–45 minuter. Alla intervjuer som spelades in
transkriberades sedan dock uteslöts vid transkriberingen uttryck som “åhh, ehh, mmm”. Efter att transkriberingarna var klara erbjöds respondenterna att läsa intervjuskrifterna. Respondenterna har läst transkriberingarna och godkänt dem.
4.4
Datainsamling och analysmetod
En intervjuguide (Se bilaga B) utformades med hjälp av tidigare forskning, litteratur och elektroniska källor som till exempel akademikerförbundet, Skolverket och
specialpedagogiska skolmyndigheten. De elektroniska källorna var relevanta för studien eftersom det medförde en inblick i skolkuratorers arbete vilket bidrog till att vi kunde utveckla och utforma frågor till intervjuguiden. Under tiden som intervjuerna pågick
inkluderades även följdfrågor som bidrog till vidare diskussion med respondenterna snarare än att det var frågor och svar upprepade gånger. En tematisk analys har gjorts för att
sammanfatta och kategorisera informationen från transkriberingarna samt beskriva och identifiera olika mönster (Braun & Clark, 2006). Under analysen av transkriberingen kunde vi upptäcka olika teman som relaterar till syftet och frågeställningarna. Vi började analysen genom att läsa det transkriberade materialet flera gånger för att identifiera teman i det empiriska materialet. Vi fann mönster i intervjuerna och skapade utifrån dessa olika teman. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) bör man bryta ner informationen från analysen i små texter, det vill säga sammanfatta informationen för att finna olika teman. Det bidrog till att olika teman i studien formades som huvudteman och underteman. I det första huvudtemat “Upplevelse av rollen” finns två underteman “Förväntningar på skolkuratorer” och
“Samverkan med andra yrkesverksamma”. Även i andra huvudtemat “Arbetet som
skolkurator” finns två underteman “Hinder i arbetet som skolkurator” och “Förebyggande arbetet mot mobbning”.
Under studiens gång har vår analys utgått från ett abduktivt tankesätt (Bryman 2018) då vi för att få en fördjupad förståelse för skolkuratorers arbete mot mobbning växlat mellan det empiriska materialet, tidigare forskning samt teoretiska aspekter i vår tolkning.
4.5
Trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet
4.5.1 Trovärdighet
Inom kvalitativa forskningsmetoder har andra forskare använt begreppet trovärdighet i syfte att beskriva sanningsvärdet i likhet med validitet. Begreppet validitet förknippas med
kvantitativ forskning. Inom kvalitativa metoder används begrepp som trovärdighet framför andra forskningskriterier i och med att det empiriska materialet utgår från teoretiska perspektiv och inte mätbara instrument, som det gör inom validitet (Kvale & Brinkmann, 2009). Av den anledningen har vi valt att utgå från detta kriterium i jämförelse med andra. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver att trovärdighet i kvalitativ forskning kan bedömas som pålitligt om metodupplägget i forskningen, som är kopplat till syftet, uppfylls i samband med empirin och de teoretiska perspektiven.
För en ökad trovärdighet formulerades intervjufrågorna på ett sätt som gör det möjligt att besvara syftet och frågeställningarna. Författarna har även redovisat intervjuguiden för handledaren för att få feedback. Ledande frågor har undvikits. För att ytterligare stärka trovärdigheten har respondenterna fått läsa transkriberingen av intervjuerna. Detta gjordes i syfte att ge utrymme för respondenterna att göra ändringar om författarna uppfattat
intervjusvaren på ett annat sätt samt utifrån de etiska principerna. Bryman (2018) beskriver att respondentvalidering syftar till att respondenterna ger författarna en validering på deras analys. Vi har haft återkoppling med respondenterna kring respektive del i analysen för att se om innehållet stämmer överens med det som respondenterna svarat.
4.5.2
TillförlitlighetBryman (2018) tar upp att begreppet tillförlitlighet kan användas i kvalitativa metoder istället för reliabilitet. Användandet av reliabilitet inom kvalitativ forskning resulterar i en problematik eftersom begreppet förknippas med mätningar inom kvantitativ forskning, på grund av denna anledning har författarna valt begreppet tillförlitlighet. Tillförlitligheten i en kvalitativ forskning handlar om att vara transparent samt redogöra för hur de olika stegen i en forskningsprocess går till. I en kvalitativ forskning kan reliabiliteten inte mätas eftersom forskningen sker utifrån tolkningar, samtal och dialoger och inte värde, antal eller nummer (Bryman, 2018). Tillförlitligheten förknippas även med hur respondenterna ändrar sina frågor under intervjuns gång eller om de besvarar frågorna på ett annat sätt om en annan forskare utför samma forskning (Bryman, 2018).
Ett möjligt problem i förhållande till tillförlitligheten är att de flesta av respondenterna i denna studie inte har lång arbetserfarenhet som skolkurator. Vi menar att i en upprepad studie skulle gruppen av skolkuratorer kanske inte ge samma svar, beroende på att det hos andra kuratorer i andra kommuner skulle kunna finnas kuratorer med en annan bakgrund
och med andra erfarenheter. En annan möjlig risk är att vi feltolkat det empiriska materialet. För att minimera risken för att feltolka svaren spelades alla intervjuerna in i samråd med respondenterna. Inspelningarna medförde att vi kunde lyssna på dem upprepande gånger för att inte utelämna information. Transkriberingarna mejlades även vidare till respektive
respondent.
4.5.3 Generaliserbarhet
Vidare nämner Kvale och Brinkmann (2009) att ett problem som finns med kvalitativa studier är möjligheten att generalisera. Det betyder att om en studie har för få
intervjupersoner uppstår problem med att generalisera utifrån studien. Eftersom författarna endast intervjuat fem skolkuratorer i en och samma kommun går studien inte att
generalisera för alla skolkuratorer i Sverige. I skolor arbetar många kuratorer på olika sätt beroende på vilka resurser och tillgångar som finns på skolan, vilket resulterar i att
skolkuratorns arbete skiljer sig från varandra och inte kan generaliseras. Syftet med denna studie är dock inte att dra generaliserande slutsatser, utan vi vill med studien ge en fördjupad förståelse för hur skolkuratorer ser på sin roll i det förebyggande arbetet mot mobbning.
4.6
Etiska ställningstaganden
Vår studie omfattas av etiska ställningstaganden, vi har valt att grundligt diskutera hur vi ska gå tillväga för att uppnå de forskningsetiska principerna med vår handledare samt genom kurslitteratur där det står skrivet. Innan intervjun informerade vi om innebörden av fyra etiska grundprinciperna samt fick ett muntligt samtycke till att genomföra studien. De etiska grundprinciperna informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet har författarna beskrivit innebörden av dem i missivbrevet (Bryman, 2018). Informationskravet syftade till att vi berättade för respondenterna om studiens syfte. Vidare informerades de om att det var frivilligt att delta i studien och att de kan avbryta studien utan att uppge några skäl. Samtyckeskravet innebär att författarna ska informera respondenterna så att de kan välja att tacka nej till att genomföra intervju. Respondenterna fick välja hur de skulle medverka i studien och måste tacka ja för att författarna ska genomföra intervjun. Konfidentialitetskravet innebär att författarna ska informera respondenterna om att de avidentifieras i studien. Författarna var tydliga med att informera intervjupersonerna om att studien genomfördes i enlighet med konfidentialitetskravet vilket innebär att varken skola, namn eller något annat som kan relateras till respondenten avslöjas. Nyttjandekravet syftar till att utförligt informera respondenterna att studien ska användas enbart i
forskningsbaserat syfte. Respondenterna blev även informerade av författarna om att studien kommer finnas tillgänglig online på divaportal, som är en digital databas för vetenskapliga texter, vilket inkluderar även godkända examensarbeten. Respondenterna blev även informerade om att det fanns möjlighet att få studien skickad till sig efter att den blivit färdigställd (Bryman, 2018).
5
TEORETISKA BEGREPP OCH MODELLER
5.1 VAL AV TEORETISKA BEGREPP OCH MODELLER
Vi har valt att använda delar av en systemteoretisk modell och de två teoretiska begreppen KASAM och empowerment. Detta teoretiska ramverk används i studien för att förstå skolkuratorers roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Förebyggande arbetet mot mobbning innefattar både skolkuratorns roll samt vad innebörden av detta kan vara för eleverna vilket av anledning till vårt val av dessa teorier. Dessa teorier och teoretiska begrepp bedömdes vara lämpliga för att få en fördjupad förståelse för skolkuratorers såväl som
innebörden av detta för eleverna.
5.2 KASAM
KASAM är ett teoretiskt begrepp som beskriver hälsans ursprung, vilket syftar till att en individs hälsa har en koppling till en känsla av sammanhang. Begreppet har ett ursprung i det salutogena perspektivet enligt Antonovsky. Antonovsky (2005) beskriver att KASAM konstrueras utifrån den individuella livsstilen som till exempel om en individ upplever en stark känsla av sammanhang har denne en god hälsa. Ett annat exempel utifrån Antonovskys beskrivning är om en individ lider av sjukdomar, som psykisk ohälsa, är orsaken kring det att känslan av sammanhanget brister. KASAMs känsla av sammanhang påverkas beroende av hur en individs hälsa är samt avgörs således utifrån hur denne kan hantera olika situationer som till exempel stress, ångest och depression. När olika typer av stress, sjukdomar och sekundära sjukdomar uppkommer hos individer visar teorin att om en människa upplever stark meningsfullhet i livet, kan de övervinna dessa sjukdomar. Antonovsky (2005)
benämner tre begrepp som formar en känsla av sammanhang, dessa tre är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Begriplighet innebär att det som händer med ens egna välmående och runt om en är man som individ införstådd med. Antonovsky (2005) menar att om en individ är medveten om varför det som sker runt omkring en sker är detta begripligt. Även svåra erfarenheter som till exempel krig och fattigdom kan vara begripliga om personenär införstådd med det som händer. Också om en individ är medveten om till exempel orsaken till sin egen sjukdom och har en förståelse kring sjukdomen ökar detta begripligheten (Antonovsky, 2005).
Hanterbarhet handlar om hur en individ hanterar och bemöter svåra situationer som denne försätts i. Antonovsky (2005) menar att tillgänglighet för den egna familjen kan vara ett sätt att hanteraen svår situation, det vill säga om en närstående avlidit och familjen mår dåligt sätts individen i en situation som denne behöver hantera känslomässigt. När individen är tillgänglig för familjen och tröstar dem ökar hanterbarheten. Innebörden kan å andra sidan syfta till hur individen själv önskar att tillgängligheten av människor runt om en finns när behovet uppkommer (Antonovsky 2005).
Meningsfullhet innebär hur individen ”deltar” i olika situationer och känner en mening med att kunna påverka det. Det kan vara konflikter eller sjukdomar som påverkar en och
meningsfullheten innebär den styrkan och viljan kring att påverka och förändra situationen. En individ med till exempel en livshotande sjukdom som kämpar för sitt liv och aldrig ger upp kan ha en stark känsla av meningsfullhet. Dock är meningsfullheten en stor del utav KASAM då den utgår ifrån att som individ arbeta emot alla motgångar även om situationen är livshotande. KASAM används en del inom socialt arbete och kan användas för att förstå hur kuratorer samt elever kan känna en känsla av sammanhang vilket medför att en
arbetsplats kan bli mycket starkare om det finns en hög grad av KASAM (Antonovsky, 2005). KASAM kan tillämpas av kuratorer för det förebyggande och främjande arbetet hos en enskild elev genom att stötta eleven till att finna meningsfullhet om denne blivit utsatt för mobbning. Teorin kan användas på olika sätt inom skolkuratorers yrkesroll och de
ovannämnda är exempel på detta.
5.3 SYSTEMTEORI
Systemteori är en modell som ser på verkligheten som ett självreglerande system och används på olika nivåer. Mikro, makro och meso är olika typer av nivåer som innebär samhällsnivå, gruppnivå och individnivå. Teorin har tillämpats inom socialt arbetet sedan 1970-talet och används än idag. Teorin utgår ifrån att sätta fokus på hur sociala, personliga och sociala faktorer samarbetar i olika situationer för att varje enskild individ ska leva ett värdigt liv (Payne, 2015). När till exempel en förändring inom makronivå sker kan systemet (på gruppnivå) hjälpa till när man utsätts för stress eller andra negativa faktorer som påverkar hälsan negativt. Ett exempel på detta är om en individ lider av stress och psykisk ohälsa, så kan skolhälsan hjälpa till med att motverka det genom elevhälsosamtal och uppföljningar av fler samtal vid behov. Därav kan man använda sig utav systemteori i praktiken för att motarbeta negativa faktorer (Payne, 2015).
Systemteori fungerar på mikro (individ) och meso (gruppnivå) inom socialt arbete genom att de system som anpassas för individen utvecklar även de individuella och sociala nätverken. Det kan bidra till att individen får behålla sin status inom samhället. Ett exempel på detta är om en barnfamilj flyttar från ett välbärgat område till ett mindre välbärgat. När barnen i familjen behåller sina kamrater från det välbärgade området, så behåller barnen sin status i samhället. Det kan bidra till att eleverna inte utsätts för mobbning av kamraterna som de har från det välbärgade området. Inom socialt arbete utgår man från förändringar som till
exempel ohälsa, ångest, rädsla och depression där bland annat socialarbetare, kuratorer och andra yrkesverksamma med hjälp av sin profession kan motverka negativa konsekvenser av dessa tillsammans med klienten. Det huvudsakliga arbetet med systemteori inom socialt arbete syftar till att man förbinder sig till olika typer av grupper i samhället, hur individer anpassas utifrån systemen i samhället för att utveckla sociala- och individuella nätverk (Payne, 2015). Det kan till exempel ske förändringar i familjeförhållandena som kan inverka på hur man går tillväga med att anpassa de olika systemen för de som berörs. Det vill säga om en förändring sker förändras även systemet och för att motverka detta behöver alla system fungera tillsammans.
Systemen är kopplade till varandra, förändras ett system förändras alla system vilket resulterar i att förändringarna inte kan förutspås. Därav används systemteorin för att beskriva hur en individ behöver ett fungerande system som formar ett värdigt liv på mikro-,
makro- och mesonivå (Payne, 2015). Ett exempel på detta kan ses utifrån ett elevperspektiv. När en elev har problem med sin familj, som är på mikronivå, fallerar ett system. Det resulterar i att ett annat system fallerar då eleven går till skolan och mår dåligt över
familjeförhållandena. Payne (2015) menar att ett värdigt liv inte kan uppnås om flera system inte samspelar och fungerar tillsammans.
5.4 EMPOWERMENT
Askheim och Starrin (2007) beskriver att begreppet empowerment används inom det sociala arbetet, både inom privata och offentliga sektorn av socialarbetare, läkare och andra
yrkesverksamma personer. Empowerment är ett teoretiskt begrepp som syftar till att varje enskild individ ska få känslan av att den innehar makt över sig själv. Begreppet tillämpas framförallt för att motivera klienter till att uppnå sina mål och kunna ta beslut som berör sig själv. Det kan till exempel gälla individer som lider av psykisk ohälsa och känner sig maktlösa över att inte kunna fatta beslut som berör den enskilde (Payne, 2015).
Begreppet är populärt inom olika verksamheter och det präglas av att den enskilde ska vara tillräckligt stark för att ha kontroll över sitt liv och besitta makt. Inom socialt arbete kan en socialarbetare tillämpa empowerment i olika situationer som till exempel inom skolväsendet. En elev som utsätts för mobbning kan med hjälp av skolkuratorn och andra yrkesverksamma må bättre och erhålla en starkare självkänsla. Hjälpen sker i form av samtal med den utsatte samt eleven som utsätter för att lösa problemet. Payne (2015) menar på att konflikter och problem bottnar i individers beteende vilket hindrar dem från att utveckla en stark självkänsla och makt över sig själva.
I ett arbetssätt som berör mobbning är det viktigt att hjälpa elever, både de utsatta och de som utsätter, för att skapa en god skolmiljö samt god hälsa. Som tidigare nämnts kan
mobbning påverka elever psykiskt och sedan leda till att skolgången blir svår. Empowerment använts som ett pålitligt medel för att stärka en individs självkänsla för att denne ska må bra (Payne, 2015). Inom skolväsendet kan samtal mellan en elev och en yrkesverksam, en
skolkurator, bidra till att eleven mår bättre och att utvecklingen av elevens självkänsla stärks. För de elever som utsätter andra för mobbning behöver en yrkesverksam samtala om vilka konsekvenser som kränkningar leder till. När individen inser sina misstag och förändrar sig och sitt beteende på ett positivt sätt kan egenmakten samt självkänslan stärkas.
6
RESULTAT OCH ANALYS
I följande avsnitt kommer de teman som är resultatet av analysen av intervjuerna att
presenteras. Resultatet presenteras utifrån två huvudteman med respektive underteman. Det första huvudtemat är “Upplevelse av rollen” och underteman är ”förväntningar på
skolkuratorer” och ”samverkan med andra yrkesverksamma”. Ytterligare ett huvudtema är ”Arbetet som skolkurator” och de underteman som följer är ”Hinder i arbetet som
skolkurator” och ”Förebyggande arbetet mot mobbning”. Analys av resultat i relation till tidigare forskning kommer att redovisas under respektive tema. Därefter presenteras analys av resultat i relation till teoretiska ansatser i en egen rubrik. Författarna har valt att
avidentifiera respondenterna. Författarna har intervjuat fem respondenter, dessa fem respondenter kommer att benämnas som fiktiva namn Benjamin, Stella, Wilma, Carl och Isak. En kort redogörelse kring utbildning och ålder kommer att redovisas med syfte till att ge en överblick för läsaren om respondenternas bakgrund. De intervjuade är mellan 25–31 år.
Benjamin har en socionomutbildning och utöver det har denne påbyggnadsutbildningar i samtalsmetodik och meditation. Benjamin arbetar just nu som skolkurator med högstadiet och har arbetat med det i sju år.
Stella har en socionomutbildning. Stella har jobbat som skolkurator i cirka två år och arbetar med förskoleklass upp till årskurs nio.
Wilma har en socionomutbildning. Wilma har jobbat i två år och tre månader med förskoleklass upp till årskurs sex.
Carl har en socionomutbildning. Carl arbetar som skolkurator för en grundskola med
klasserna förskoleklass till årskurs nio. Carl har arbetat som skolkurator i ungefär två och ett halvt år.
Isak har en socionomutbildning. Isak arbetar som skolkurator med förskoleklass till årskurs nio. Isak har arbetat som skolkurator i fem år.
6.1 Upplevelse av rollen
6.1.1 Förväntningar på skolkuratorer
En tolkning av Benjamins intervjusvar är att han upplevde sin yrkesroll som väldigt svår och tuff de första åren. Benjamin ansåg att han nyligen blivit klar med utbildningen och inte hade några erfarenheter av arbetet som skolkurator. Andra respondenter beskriver liknande erfarenheter, att de första åren i rollen upplevdes som mer “fri” och att det inte fanns någon direkt “föreskrift” på hur arbetet skulle utföras eller vad ett förebyggande arbete i skolor innebär. Under respondenternas tidigare arbeten inom socialtjänst, som exempelvis
Benjamin som innan arbetet som kurator arbetade inom ekonomiskt bistånd, och Wilma som arbetade med utredningsarbete med barn och unga så saknar de vi intervjuade tidigare erfarenheter av att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande insatser innan de blev skolkuratorer. När intervjupersonerna var nyexaminerade arbetade de bland annat med ekonomiskt bistånd och inom socialtjänsten. I sin roll som kuratorer i skolan betonar samtliga respondenter att deras målsättning var att utgå från elevernas välmående samt att ge eleverna bästa möjliga skolgång för att uppnå en bra och god framtid. På frågan om hur han upplevde sin roll som skolkurator de första åren inom yrket besvarades av Benjamin på följande sätt:
“Väldigt diffus, man var ny i yrket, man var inte så att säga varm i kläderna, det var en ny tjänst, jag var relativt nyexaminerad när jag jobbade som skolkurator. Jag hade jobbat i drygt ett år på ekonomiskt bistånd, så det var inte förebyggande arbete eller hälsofrämjande. Det var liksom ett hopp mellan myndighetsutövning och arbeta med någonting som inte är
myndighetsutövning. Man arbetar med att elever ska må bra. Så det första året var en ordentlig omställning för mig professionellt och att kunna hantera och kunna samverka, samverka är ett bättre ord, samverka med annan personal på skolan och med administrativ personal och lärarna. Skolan är ju en plattform och lärarna är den största gruppen här på skolan. Vi elevhälsan är mer som en resurs, vi hjälper till. Vi är ju en stark del utav skolan, en viktig del med det är lärarnas plattform, det är deras område.” Benjamin
Tolkningen av citatet av Benjamins ovan är att det förebyggande arbetet skiljer sig från arbetet inom andra enheter i socialtjänsten. Benjamin upplevde att arbetet handlade om att få elever att må bra samt samverka med andra inom skolan för att bidra med kompetensen, för bland annat lärare, när det handlar om elevers välmående.
Ett annat mönster i respondentens svar är i att de upplev de att de direkt efter
socionomutbildningen inte var tillräckligt förberedda eller försedda med de kunskaperna och kompetenser som de menar krävs för att arbeta som kurator. Trots att utbildningen förser en med de teoretiska kunskaperna så krävs det en högre grad av praktisk erfarenhet kring hur arbetet med barn och unga ska gå till, hur relationer skapas med yrkesverksamma samt hur bemötandet med elever sker menade till exempel respondenten Wilma:
”Att börja som skolkurator som första jobb efter utbildningen kan vara väldigt svårt. Jag tänker att man behöver mer erfarenheter sen innan både från arbetet med barn och ungdomar och arbetet inom myndigheter där man lär sig fatta beslut, hur samhället fungerar och vilket stöd som finns från övriga samhällen utanför skolan.” Wilma
Wilma beskriver att under tiden man är yrkesverksam som skolkurator så byggs
erfarenheterna på samt att man utvecklar sig inom sin yrkesroll, det blir ett rutinmässigt arbete med hjälp av ett tidigare arbete inom till exempel socialtjänsten. Förväntningarna som skolkuratorerna har på sig beskrivs vidare som att kunna ha bra kontakt och skapa goda relationer med alla elever oavsett kön och etnisk bakgrund för att bidra till en god skolmiljö. Bemötandet av olika elever kan dock variera beroende på skolkuratorns eget förhållningssätt. Isak beskriver att den tidigare skolkuratorn i skolan hade en bättre kontakt med flickorna än med pojkarna medan han upplever svårigheter med att nå ut till flickorna. På frågan om möjligheter och svårigheter som finns i skolkurators roll besvarades frågan på följande sätt av respondenten Isak:
“Jag har liksom till exempel som nackdel att jag inte har connectat lika bra till flickor trots lika mycket samtal, jag vet liksom att kuratorn efter mig i den förra skolan, hon lyckades nå ut till
de tjejelever jag inte lyckades nå ut till. Bara på grund av våra personligheter, att vi liksom e man och kvinna, jag med invandrarbakgrund inte hon, de kan liksom vara sådana saker.” Isak Isak nämner hur möjligheter att skapa relationer, vilket han menar behöver utvecklas mellan elever och kuratorn, kan skilja sig beroende på vilket kön samt etnicitet som kuratorn har. Vissa pojkar kan ha en mer utvecklad relation med till exempel en manlig kurator och vice versa. Isak berättar detta för att belysa förväntningar som finns i arbetet som skolkurator och vilka mål som han upplever behöver uppnås.
Gemensamt i intervjupersonerna beskrivningar av yrkesrollen är att de betonar ordning, reda och tydlighet som centralt i de förväntning som riktas mot dem i på rollen som skolkurator. Vår tolkning av dessa mönster som framträder i analysen av empirin är att struktur i form av mallar och tydlighet upplevs vara en central del av yrkesrollen som kurator. På frågan om betydelsen av kuratorns roll vad gäller insatser i skolan och för organisationen besvarades på följande sätt av Benjamin
“Det är viktigt för en stor organisation som vi är med 50–60 personal. Då är det viktigt med struktur och rollfördelning för organisationen. Det är också viktigt för eleverna att veta vem de ska vända sig till, är det en mentor, undervisande lärare, är det skolsköterska, specialpedagog, SYV och allt det här finns nedskrivet och finns i våra kanaler. “ Benjamin
Benjamin betonar i citatet att struktur är viktigt och kännetecknande för arbetet som
skolkurator. Struktur och tydlighet handlar om att eleverna ska veta vem de ska vända sig till om de till exempel upplever ångest eller depression. Benjamin menar på att det är
organisationens, det vill säga skolans uppgift, att informera elever om vem de ska vända sig till om olika problem uppstår.
I analysen av empirin framkom det vidare att de intervjuade kuratorerna ser skolkuratorns perspektiv, det psykosociala perspektivet, som viktigt då det anses komplettera övriga professioner på skolan. När en elev har skadat sig på idrotten så ska denne hänvisas till en skolsköterska och inte skolkuratorn eller skolpsykologen. På så sätt kompletterar de olika professionerna varandra och kan tillsammans skapa en god och trygg skolmiljö för elever. Något annat som också lyfts i intervjuerna är tillgänglighet, och vikten av att skolkuratorn samarbetar med andra på skolan:
“Det är jätteviktigt för skolan att man finns där och är tillgänglig. Det hänger ihop, det vi gör som gynnar skolan på skolnivå, det gynnar ju eleverna också. Så att om jag är med i
likabehandlingsarbetet på det övergripande nivån, frånvaro, närvaroarbetet,
kränkningsarbetet, då mår ju eleverna bättre eller det blir bättre på skolan, eleverna trivs och det blir en bättre skolmiljö. Det är något som en skolkurator inte kan göra ensam, som sagt, och det är därför viktigt att man har de här olika, att man är med i de här olika grupperna. Exempelvis elevråd, elevhälsoteam och likabehandlingsgrupp som vi också har om jag inte nämnt det tidigare.” Stella
Stella beskriver att betydelsen av insatserna på skolan och för organisationen hänger ihop, om det ena fungerar så fungerar även det andra. En tolkning av Stellas svar är att hon också betonar vikten av att kuratorn också engagerar sig i mer övergripande frågor på skolan som likabehandlingsarbetet, samt övergripande arbete gällande frånvaro, närvaro och
kränkningsarbete, där skolkuratorn tillsammans med andra kan bidra till en bättre skolmiljö. Stella berättar även att detta arbete inte bedrivs enskilt utan tillsammans med olika grupper i skolan som elevrådet, elevhälsoteamet och likabehandlingsgruppen.
I intervjuerna synliggjordes de svårigheter som uppstått för intervjupersonerna i övergången från myndighetsutövning till ett förebyggande arbete. Rollen som kurator beskrivs som svår då intervjupersonerna menar att mindre fokus än vad som vore önskvärt läggs på det
förebyggande arbetet. Detta kan jämföras med den osäkerhet som nyanställda skolkuratorer i Curry och Bickmores (2012) studie upplevde. Den “ryggsäck” med kunskap och teoretisk ram som de nyligen examinerade skolkuratorerna i Curry och Bickmores studie hade med sig upplevdes inte uppfylla deras behov då de hamnade i ett nytt system. Att arbeta som skolkurator upplevs som svårt att avgränsa och fritt. Det fanns enligt Curry och Bickmore inga tydliga strukturer på hur arbetet skulle bedrivas, vilket skapade en känsla av osäkerhet hos nyanställda kuratorer på skolan. Detta kan kopplas till resultatet i vår studie där våra respondenter beskrev sina upplevelser av rollen som nyanställd kurator på skolan som tuff då erfarenhet av denna typ av arbete inte fanns. I Curry och Bickmores (2012) studie beskrivs hur skolkuratorer upplever det som en chock att upptäcka att ingen struktur fanns på hur arbetet ska påbörjas.
Som tidigare nämnts har respondenterna beskrivit att en central del av deras arbete handlar om att skapa relationer till elever samt andra yrkesverksamma. När denna relation sedan
skapats underlättas kuratorns arbete. Att upprätta sådana relationer tar dock tid. Benjamin berättar att han upplevde att han hade svårt med sin roll som skolkurator. Han menade att han hade svårt hitta sig själv, vilket ledde till en rollkonflikt inom honom vad gällde den egna yrkesrollen. För honom innebar att börja arbeta som skolkurator en omställning av ett professionellt förhållningssätt inom myndighetsutövning till ett professionellt
förhållningssätt vad gäller förebyggande arbete. Curry och Bickmore (2012) menar att skolkuratorer möter många svårigheter som nyanställda vilket kan resultera i missnöje om förväntningar från organisationen inte uppfylls. Två svårigheter som våra intervjupersoner beskriver i rollen som skolkurator rör dels det förebyggande arbetet, dels det professionella förhållningssättet gentemot kollegor. Å ena sidan påverkas kuratorn av arbetsrelaterad stress som ett resultat av att det inte finns någon i skolan från en liknande profession som kan vägleda denne till att hitta rätt i rollen. Arbetsrelaterad stress leder även till att arbetet upplevs som att det genomförs halvdant, vilket påverkar skolkuratorn emotionellt. Det kan även leda till att personen förlorar motivation till att fortsätta arbeta som skolkurator. Ett sätt att motverka detta är att stärka självförtroendet och minska stressen hos kuratorer med hjälp av att bygga relationer med andra yrkesverksamma i skolan (Curry & Bickmore, 2012).
6.1.2 Samverkan med andra yrkesverksamma
Ett tema som lyfts av flera av respondenterna var hur samverkan med andra yrkesverksamma dels kan vara positivt men till en viss del även kan upplevas som problematisk:
”Så samverkan är A och O för att det skall fungera. Något som jag även vill benämna är att det finns vissa lärare som inte vill ha hjälp, där de inte vill samverka med elevhälsan... Det kan ställa till det när lärare inte vill ta hjälp, det är då man känner sig ensam och kan vara
“självförvållat”. Där jag jobbar så tar de flesta lärare hjälp utav elevhälsan, där finns det en god samverkan mellan elevhälsan och lärare.” Benjamin
Vid en tolkning av ovanstående citatet från Benjamin är att problematiken uppstår
framförallt i relationen till lärare. Benjamin menar att en del lärare anser att det endast är undervisningen som ingår i deras ansvarsområde och de tar därmed inget större ansvar för att samverka. Vidare tas samverkan mellan skolkuratorn och skolsköterska upp som något som kompletterar varandra. Skolkuratorns och skolsköterskans roller liknar varandra då de är två professionella på skolan som är ensamma i sin profession. Lärarna är däremot i
majoritet, de har andra förutsättningar att skapa en gemensam uppfattning om prioriteringar och förklaringar av olika problem vilket kan leda till att kommunikationen mellan lärare och skolkuratorer och skolsköterskor brister. I citatet från Benjamin lyfts fram att lärarna
tenderar att fokusera på det pedagogiska lärandet och att eleverna ska nå studiemålen. Skolkuratorerna i vår studie betonar att samverkan behöver finnas mellan lärare, chefer och andra kollegor för att tillsammans bidra till ett bra förebyggande arbete för elever i skolan. På frågan kring vilka arbetsuppgifter kuratorn har samt hur kuratorn arbetar utifrån dessa
berättar en kurator följande:
“Med det så ingår det en jätteviktig del av min roll är att jag ingår elevhälsoteamet som består av mig, skolsköterska, socialpedagoger, rektor och speciallärare. Och där är ju syftet, där har jag också en viktig roll, för att jag är den enda socionomen där, då kommer jag in med min kompetens när det kommer till elevärenden. För elevhälsoteamet är verkligen förebyggande mötet och sen så har ju också elevrådet en del av mina arbetsuppgifter. Och där är syftet att arbeta med elevernas känsla av delaktighet, ska finnas med förebyggande, och är ju liksom en viktig del i mitt jobb, för där får jag lära känna eleverna på ett annat sätt också. “ Stella
Citatet visar hur de olika yrkesverksamma på skolan behöver samverka tillsammans eftersom en skolkurator är ensam i sin profession på skolan och är den som besitter det psykosociala perspektivet. Skolsköterskor, skolpsykologer, lärare och andra yrkesverksamma har egna perspektiv som de arbetar utifrån enligt intervjupersonen Isak:
“Som skolkurator så e man oftast den enda socionomen eller den utbildningen av psykosocialt typ bara den karaktären, alla andra på skolan är ju pedagoger typ skolsköterska men du e den enda på jobbet som är med psykosociala perspektivet den med psykosociala kompetensen, o de e väldigt viktigt i skolans verksamhet eftersom lärarna är väldigt fokuserade på de pedagogiska, eleverna ska nå målen vilket är bra och jätte viktigt.” Isak
Det Isak betonar är betydelsen av att ha en kurator i en skola då denne besitter det
psykosociala perspektivet som är viktigt för att skapa en förståelse av att alla elever inte alltid mår bra av att gå i skolan eller är i behov av stöd och vägledning på grund av svårigheter i hemmet. En skolkurator kan med hjälp av det psykosociala perspektivet bemöta sådana problem som elever upplever och kan komplettera andra yrkesgruppers kompetens genom sin specifika expertis. Samtliga respondenter i studien betonar att det psykosociala
perspektivet som de menar att de bidrar med är en viktigt. Det anses bidra till kunskap för andra yrkesverksamma, och är av vikt för utformningen av insatser för elever med psykisk ohälsa menar intervjupersonen Carl:
“Asså jag tänker utifrån min roll så är de väl den psykiska ohälsan som visar att den e väldigt hög i dagsläget, iomed rådande situation som har ökat. Så min roll som kurator är oerhört betydelsefull i denna situation.” Carl
Det Carl berättar kan tolkas utifrån att inom ramen för det psykosociala perspektivet är det viktigt med en kurator som besitter detta perspektiv i sådana situationer där det råder psykisk ohälsa.
Den gemensamma faktorn som alla skolkuratorer lyfter upp är att utan ett elevhälsoteam skulle det blir mycket svårt att ha en samverkan med andra yrkesverksamma samt att arbeta hälsofrämjande. Elevhälsoteam är ett team som omfattas av skolkurator, skolsköterska,
rektor, socialpedagog och skolpsykolog. Dessa arbetar förebyggande och främjande inom skolväsendet. Om inte samverkan med elevhälsoteamet fanns, skulle det bidra till att
kuratorn inte har någon att bolla idéer med. De benämner även att det förebyggande arbetet inte går att genomföra om inte andra yrkesverksamma ingår i det, dels för att arbetet
utvecklas till ett åtgärdande arbete när samverkan inte finns för att förebygga problem i skolan. Utan en samverkan med bland annat elevhälsoteamet resulterar det i att skolkuratorn arbetar enskilt och därmed inte kan fokusera på det förebyggande arbetet. Skolkuratorerna beskriver att de arbetar gruppvis med elever och organisationen snarare än med enskilda individer. Med det så utvecklas det generella förebyggande arbetet på skolan. På frågan kring hur kuratorn upplever skillnad mellan att samverka med andra yrkesverksamma på skolan besvarades på följande sätt av Benjamin:
“Organisationen förstår man, men det är att samverkan kan vara väldigt svår. Just är den svår i början innan man har fått till en grund. På de grundskolor jag jobbat på så har elevhälsan inte haft en grund. De har inte haft en fungerande samverkan. Inför varje ny rekrytering när en ny kurator/skolsköterska kommer så försöker man anpassa det som inte fungerar som sedan överlämnas till den nya personen som ska göra det. Vilket gör att det växlar mycket, det finns ingen stabil grund. Det brukar ta mellan 1 till 2 år när man skapat relationer med pedagogerna och ledaren i elevhälsan, som är rektorn. Efter det börjar en god samverkan fungera.” Benjamin
Citatet tolkas utifrån att en grund behövs inom organisationen för att skapa en god samverkan med andra yrkesverksamma på skolan. Benjamin berättar utifrån tidigare erfarenheter från tidigare skolor att samverkan inte har fungerat eftersom elevhälsan inte haft en grund. När relationer sedan skapats resulterar det i en god samverkan menar Benjamin.
På frågan vad skolkuratorn har för arbetsuppgifter och vilka sätt denne arbetar utifrån gavs följande svar av respondent:
“Där bidrar jag också med mina kunskaper för andra. Jag har även i uppgift att samverka med personal på skolan, inom socialtjänst, BUP, Habilitering och andra myndigheter. Jag är som spindeln i nätet när det gäller kontakten med andra myndigheter. Jag har ett samarbete med socialtjänsten, fritidsgården i området och poliser som har ett arbete i området där jag jobbar. Det här jobbar jag inte ensam med utan vi har personal i skolan som jobbar med det
hälsofrämjande och förebyggande insatser, där är jag också en del av arbetet.” Wilma Wilma betonar således innebörden av att samverka samt framföra sina kunskaper kring det psykosociala för resterande yrkesverksamma i skolan. Samverkan sker även med
myndigheter utanför skolområdet som socialtjänsten, BUP, habilitering, poliser och fritidsgårdar.
En analys av det empiriska materialet inom detta tema är att samverkan och samarbete med andra yrkesverksamma i skolan är något som lyfts upp i hög grad av respondenterna.
Samtliga respondenter menar på att samverkan är av stor betydelse inom professionen som skolkurator. En tolkning av samtliga intervjusvar är att skolkuratorn besitter ensamt det
