Föregå med gott exempel

4 av 6 lärare deltar själva under lektionstid och menar att detta inspirerar och motiverar eleverna att vara med och delta. Lärare F menar att lärare ska vara ett gott föredöme både på lektionen och utanför skoltid och detta genom att själv delta och främja hälsan.

”Visa att det är okej, att man får göra bort sig och att man inte behöver vara bra på allt… de märker ju på mig också att jag inte kan utföra allt bäst även om jag visar och det är alltid bra att de får veta” (Lärare E).

Lärare C beskriver hur hen oftast deltar och att eleverna ser detta som en utmaning och som något positivt. Läraren menar att man som lärare behöver föregå med gott exempel eftersom att:

”vara med och vara positivt inställd själv gör ju mycket” (Lärare C).

6.2.7 Motivation

Lärare C menar att hen motiverar eleverna på olika sätt genom att vara positivt inställd till varje utmaning och att själv våga delta och på så sätt utmana eleverna att försöka klara det hen klarar. Läraren menar vidare att dennes drivkraft och positivitet inspirerar och motiverar eleverna. Lärare B motiverar sina elever genom att stegra undervisningen kunskapsmässigt och låta eleverna ha inflytande. Lärare B och Lärare E beskriver också betyget som en motivator för vissa elever medan trygghet på lektionerna motiverar alla.

”Känner eleven sig trygg i undervisningen så kommer eleven dit och gör uppgifterna.” (Lärare B).

Lärare F menar att vara lyhörd och tillåtande som lärare motiverar eleverna att våga delta på lektionerna. Hen pratar om att som lärare våga testa nya trender inom idrott och hälsa för att få med alla elever.

Samtliga lärare pratar om variation i undervisningen. Lärare F beskriver variation i form av olika aktiviteter och även prova nya aktiviteter med eleverna för att få fler att delta. Lärare E varierar också undervisningen genom ett brett utbud av aktiviteter:

”Det är inte bara bollsport, vi testar allt. Allt ifrån, ja men det kan vara yoga, ridning och så vidare och det är inte bara bollsporter utan att eleverna förstår det med, att det är brett.” (Lärare E).

Variation och miljöombyte anser Lärare B vara av vikt för att eleverna ska delta i undervisningen:

”Mycket miljöombyte, att vi är på olika ställen och att variera helt enkelt i undervisningen, så att det ska passa alla.” (Lärare B).

Varierande men genomtänkta och inkluderande upplägg på lektionen menar Lärare A är en viktig del för att få eleverna att delta.

7 Diskussion

Detta avsnitt berör diskussioner kring tidigare forskning och denna undersökning. Det startar med en metoddiskussion för att vidare hantera resultatdiskussion och slutligen en slutsats. Avsnittet avslutas med förslag på framtida forskning inom ämnet.

7.1 Metoddiskussion

Denna studie är en kvalitativ undersökning vilket Thuren (2019) menar är lämpligast när man anser att analysera och få förståelse för en människas sätt att agera. Stukat (2011) påpekar att resultat av dessa intervjuer bör tolkas utan att generalisera eller förklara. Eftersom denna studie undersöker lärares uppfattning och agerande passade kvalitativa intervjuer syftet. Det kunde även ha gjorts observationer för att fastställa med säkerhet att det personerna sa i intervjuerna faktiskt stämde överens med

verkligheten. Detta är dock mycket tidskrävande och blev därför inte aktuellt i denna studie som är av kortare slag.

I studien har semistrukturerade intervjuer med låg grad av standardisering använts vilket Trost (2010) menar bjuder in till ett mer naturligt samtal. Intervjuerna gjordes via

telefon vilket var mest tidseffektivt men gjorde dem till viss del mindre naturliga. Intervjuer på plats fysiskt hade förmodligen gjort dem mer naturliga och samtalet hade flytit på och eventuellt blivit längre.

Stukat (2011) förklarar vidare att ordningen på frågorna i en intervju kan med fördel ordnas efter svårighetsgrad där man startar med enklare frågor och avslutar med de svåraste frågorna. Trost (2010) menar att frågorna bör vara raka och specifika och Dalen (2015) förklarar att frågorna bör leda till grunden för studien och då även ställas på ett sätt som får den intervjuade personen att reflektera. Denna studies intervjufrågor är direkta och specifika vilket gjorde personerna som intervjuades säkra på att de förstod frågorna rätt. Frågorna ledde fram till studiens huvudsakliga frågeställning vilket gjorde att svaren blev längre ju fler frågor som ställts. Flera av frågorna var dock för lika varandra vilket gav upprepande svar. Frågorna borde omformuleras för att inte vara för lika samt för att vara friare. Genom att ha mer öppna frågor leds intervjun till att bli ett samtal istället för utfrågning, vilket det blev i vissa intervjuer.

Urvalet av personer att intervjua föll på bekvämlighetsval vilket Patel (2019) menar innebär att man väljer personer man känner till. Detta val visade sig vara bra då det var lätt att få tag i personerna samt att samtliga tillfrågade ville vara delaktiga i studien. Stukat (2011) menar att ett missiv bör skickas ut före intervjuerna vilket också gjordes inför dessa intervjuer. Missivets syfte är bland annat att motivera personerna att delta vilket inte behövdes i detta fall då samtliga personer var valda av bekvämlighetsskäl och där med ställde upp på intervjuerna utan vidare motivation. Vetenskapsrådet (2007) påpekar de fyra huvudkrav som finns vid forskning (informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav, nyttjandekrav) och dessa krav följdes noggrant före, under och efter samtliga intervjuer.

Trost (2010) menar att antal intervjuer bör hållas nere eftersom intervjuerna,

transkriberingen och analyseringen är tidskrävande. Författaren menar vidare att urvalet av personer istället bör vara med stor variation. Denna studie innefattar 6 intervjuer vilket var tidskrävande i sig då transkriberingen tog lång tid. Intervjuerna var dock lagom långa i relation till vilka svar man förväntade sig samt hur lång tid samtliga deltar av studien bör ta. Spridningen av personerna som intervjuades var stor; häften kvinnor och hälften män, verksamma från 7 år till 44 år samt arbetar på lågstadiet, högstadiet och gymnasiet. Denna spridning gör att studien blir bredare och mer omfattande.

Intervjuerna spelades in och transkriberades direkt efter vilket är en fördel då man får ut mesta möjliga av samtalen. Man kan höra svaren ännu en gång samt läsa ordagrant vad personerna sa och då enklare analysera svaren. Trost (2019) och Dalen (2015) menar att genom att spela in intervjuerna och transkribera dessa kan man enkelt gå tillbaka och lyssna flera gånger samt mer noggrant läsa vad personerna svarade.

7.2 Resultatdiskussion

Denna diskussion berör hälsoperspektiven gentemot deltagande på idrott och

hälsalektionerna. Vidare hanteras frågorna kring varför vissa elever inte deltar i idrott och hälsaundervisningen samt hur lärarna arbetar för att få fler elever till att delta.