Second homes definieras på något olika sätt i de nordiska länderna.
Norge framställer sin statistik grundat på följande byggnadstyper: 161 - Fritidbygg (hytter, sommerhus m.fl.), 162 - Helårsbolig benyttet som fritidsbolig samt 163 - Våningshus benyttet som fritidsbolig.315
Finland avgränsar ett SH som en fast byggnad som är uppförd på platsen och som används som semester- eller fritidsbostad. Semesterstugor som betjänar affärslivet, byggnader i semesterbyar och koloniträdgårdsstugor förs inte till fritidshus. Till fritidshusen räknas alla de byggnader vars användningssyfte den sista dagen under året var bostadsbyggnad för fritidsbruk eller som vid nämnda tidpunkt användes för semesterboende.316 När det gäller Finland exkluderas Åland från de kommunvisa redovis-ningarna, samt interpolerade kartor. Detta på grund av att kvaliteten på registerdatat inte är tillräckligt god.317
Sverige definierar SH som värderingsenheter utan folkbokförd befolkning med typkoderna 120 (småhus beläget på lantbruk), 213 (småhus med byggnadsvärde < 50 000 kronor), 220 (småhus, helårsbostad), 221 (småhus, fritidsbostad) och 222 (flera småhus med bostäder för mer än 2 familjer). När det gäller typkod 120 (småhus beläget på lantbruk) krävs också att lantbruket ej ska vara aktivt.318
Definitionerna är således inte helt jämförbara. I rapporten nyttjar vi den definition som respektive land normalt använder i statistiska sammanhang. Utifrån dessa förutsättningar visar Tabell 8 fördelningen av SH mellan länderna.
Tabell 8: Second homes fördelat per land, 2010
Land Antal invånare Antal småhus Varav antal SH Andel SH av småhusbestånd (%)
Finland 5 264 580 2 008 094 489 232 24,4
Sverige 9 415 570 2 556 551 575 781 22,5
Norge 4 920 305 2 134 543 435 223 20,4
Anm: I Småhus ingår second homes, enfamiljshus, tvåfamiljshus samt radhus.
Källa: SCB (SE), Statistikcentralen (SF), Statistisk sentralbyrå (N). Tillväxtanalys bearbetning.
315 Statistisk Centralbyrå, Norge
316 Statistikcentralen, Finland
317 Enligt uppgift från Statistikcentralen
318 Statistiska Centralbyrån, Sverige
Sett till länderna som helhet är skillnaderna i andelen SH små. Genom att öka upplös-ningen framträder dock betydligt större inomregionala skillnader vilket Figur 5 och Figur 6 illustrerar. Figur 5 visar antalet second homes per milruta. Rödbrun färg indikerar högt antal SH, medan mörkblå färg står för ett lågt antal. De områden som är vita saknar second homes. Kartan visar att områden med många SH till stor del finns där befolkningskoncent-rationen är hög, till exempel kring storstäderna.
Figur 5:
Antal second
homes per milruta, 2010
Anm: Vita områden på kartan saknar second homes.
När det gäller andelen SH används begreppet Second home index (SHI), vilket ger en bild av hur förhållandet mellan second homes och det totala antalet småhus ser ut. (SHI =
an-delen second homes av totalt antal småhus) Indexet visar alltså på den relativa förekomsten av SH, dvs. vilka områden som har höga andelar second homes. Bland annat utmärker sig många kustområden med höga andelar. Det går även att se att i flertalet områden med högt second home index är inte antalet SH särskilt högt. (Se Figur 5)
Figur 6: Andel second homes (SHI-index) av totalt antal småhus per kilometerruta, interpolerad karta, 2010
Anm: Vita områden på kartan saknar småhus
Genom att använda Tillväxtanalys tillgänglighetsindex och utgå från de fem olika områ-deskategorierna blir det tydligt att det är de perifert belägna områdena som har de högsta andelarna SH i förhållande till småhusstocken, vilket gäller för samtliga tre länder (se Ta-bell 9 och Figur 7).
Det bör, som tidigare påpekats, hållas i åtanke att en SHI kvot består av både täljare och nämnare, vilket innebär att såväl hög förekomst av SH (täljare) samt lågt totalt antal små-hus (permanentbebyggelse + second homes) bidrar till en hög SHI kvot.
I grova drag följs trenden åt i de tre länderna med en ökande andel SH ju mer perifert om-rådet blir. Norge har ett lägre SHI-index än Finland och Sverige i samtliga kategorier.
Tabell 9: Second home index fördelat per tillgänglighetsindexkategori, 2010
Land/kategori Antal små-hus
Varav antal se-cond ho-mes
Andel SH av småhusbestånd
Finland/Mycket hög 799 034 53 816 6,7
Finland/Hög 585 119 138 355 23,6
Finland/Mellan 442 109 178 606 40,4
Finland/Låg 140 063 86 952 62,1
Finland/Mycket låg 41 393 31 169 75,3
Finland Tot 2 007 718 488 898 24,4
Norge/Mycket hög 823 220 42 796 5,2
Norge/Hög 411 351 60 600 14,7
Norge/Mellan 422 115 93 690 22,2
Norge/Låg 309 441 141 784 45,8
Norge/Mycket låg 150 378 96 353 64,1
Norge Tot 2 116 505 435 223 20,6
Sverige/Mycket hög 959 834 62 099 6,5
Sverige/Hög 899 961 192 723 21,4
Sverige/Mellan 495 375 191 637 38,7
Sverige/Låg 131 737 76 095 57,8
Sverige/Mycket låg 69 644 53 227 76,4
Sverige Tot 2 556 551 575 781 22,5
Anm: I Småhus ingår second homes, enfamiljshus, tvåfamiljshus samt radhus. Det finns en avvikelse vad gäller totalsumma i relation till Tabell 8: Second homes fördelat per land, 2010 för Finland och Norge då ett antal poster faller bort i rutstatistiken. Statistiken i Tabell 8:
Second homes fördelat per land är baserad på ett annat register.
Källa: Statistikcentralen. Statistisk sentralbyrå, Statistiska centralbyrån. Tillväxtanalys bearbetning.
Figur 7: Second home index fördelat per tillgänglighetsindexkategori, 2010
Det kan även vara intressant att belysa SHI på kommunnivå eftersom kommunerna utgör administrativa enheter som ansvarar för fysisk planering, en stor del av offentlig service, grundläggande infrastruktur och beskattningsrätt. Skillnaderna på kommunnivå är stora och sträcker sig från procentandelar på över 80 procent i vissa kommuner i Finland och Norge till kommuner med en SHI på knappt en procent (jämför Figur 8). Kommuner med mindre befolkningsantal är också ofta de som har höga SHI kvoter. Observera att jämförel-ser inte inkluderar lägenheter (enbart småhus) vilket medför att SHI-kvoter för kommuner med stora lägenhetsbestånd blir högre än om samtliga permanentbostäder hade inkluderats.
En faktor som kan påverka bilden av att Norge och Finland till synes har högre andelar SH än Sverige är att de har många kommuner med mycket låga invånarantal, vilket kan vara en delförklaring till höga kvoter. Av de tio kommuner som har de högsta SHI-kvoterna i Norge och Finland är befolkningen i den största kommunen drygt 4 200 invånare (Fin-land). Av de tio kommunerna med högst andel i Sverige har den befolkningsmässigt minsta kommunen drygt 6 000 invånare.
Figur 8: Second home index per kommun, 2010
Källa: SCB (SE), Statistikcentralen (SF), Statistisk sentralbyrå (N). Tillväxtanalys bearbetning.
Nedan följer Tabell10, Tabell 11, Tabell 12, Tabell 13, Tabell 14 samt Tabell 15 som vi-sar vilka kommuner som har de högsta respektive lägsta SHI-kvoterna. Finland och Norge har båda kommuner med betydligt högre SHI-kvoter än Sverige.
Finland
Av de tio kommunerna i Finland med de högsta SHI-kvoterna är två kustkommuner.
Tabell 10: Kommuner i Finland med högst second home index, 2010 Kommun Antal invånare Antal
små-hus Antal SH SHI
Gustavs 863 3 454 2922 84,6
Suomenniemi 765 1 866 1400 75,0
Puumala 2 395 4 783 3462 72,4
Karislojo 1 454 2 549 1786 70,1
Tövsala 1 668 2 766 1913 69,2
Kuhmoinen 2 477 4 335 2979 68,7
Hirvensalmi 2 409 4 326 2879 66,6
Luhanka 804 1 271 797 62,7
Sysmä 4 215 5 973 3720 62,3
Padasjoki 3 366 4 337 2686 61,9
Anm: I Småhus ingår second homes, enfamiljshus, tvåfamiljshus samt radhus.
Källa: Statistikcentralen, Tillväxtanalys bearbetning.
Helsingfors kommun, samt fyra närliggande kommuner, ingår i de tio kommuner som har de lägsta andelarna.
Tabell 11: Kommuner i Finland med lägst second home index, 2010 Kommun Antal invånare Antal
småhus Antal SH SHI
Grankulla 8 458 2 051 0 0,0
Kervo 33 587 6 532 25 0,4
Kempele 15 760 5 292 34 0,6
Träskända 37 904 10 222 77 0,8
Helsingfors 566 040 43 796 447 1,0
Reso 23 959 6 264 67 1,1
Imatra 27 987 9 587 195 2,0
Vanda 196 402 37 276 771 2,1
Lahtis 99 446 16 086 336 2,1
Harjavalta 7 401 2 995 66 2,2
Anm: I Småhus ingår second homes, enfamiljshus, tvåfamiljshus samt radhus.
Källa: Statistikcentralen, Tillväxtanalys bearbetning.
Sverige
De kommuner i Sverige som har högst SHI är antingen kustkommuner eller kommuner som är utpräglade vintersportorter.
Tabell 12: Kommuner i Sverige med högst second home index, 2010 Kommun Antal
invå-nare
Antal små-hus
Antal SH SHI
Malung 10 356 12 169 8 248 67,8
Härjedalen 10 454 12 661 8 567 67,7
Älvdalen 7 207 7 530 4 781 63,5
Storuman 6 120 5 705 3 596 63,0
Borgholm 10 676 12 155 7 599 62,5
Norrtälje 56 080 41 591 25 404 61,1
Åre 10 274 8 676 5 285 60,9
Berg 7 352 6 981 4 077 58,4
Tanum 12 370 10 558 5 977 56,6
Värmdö 38 301 25 210 13 891 55,1
Anm: I Småhus ingår second homes, enfamiljshus, tvåfamiljshus samt radhus.
Källa: Statistiska Centralbyrån, Tillväxtanalys bearbetning.
Av de kommuner som har lägst andel SH ligger samtliga i eller ansluter till de tre största städerna i landet. Sex av dem är samlade i Stockholms län.
Tabell 13: Kommuner i Sverige med lägst second home index, 2010 Kommun Antal
invå-nare
Antal små-hus
Antal SH SHI
Järfälla 66 211 10 908 149 1,4
Sundbyberg 38 633 1 118 19 1,7
Staffanstorp 22 259 6 198 112 1,8
Upplands Väsby 39 289 6 105 118 1,9
Stockholm 847 073 44 448 888 2,0
Partille 35 084 6 821 140 2,1
Burlöv 16 701 3 060 67 2,2
Täby 63 789 13 899 311 2,2
Sollentuna 64 630 12 758 290 2,3
Malmö 298963 26296 611 2,3
Anm: I Småhus ingår second homes, enfamiljshus, tvåfamiljshus samt radhus.
Källa: Statistiska Centralbyrån, Tillväxtanalys bearbetning.
Norge
Samtliga kommuner ligger inne i landet i de södra delarna av Norge.
Tabell 14: Kommuner i Norge med högst second home index, 2010 Kommun Antal invånare Antal
små-hus
Antal SH SHI
Bykle 989 2639 2165 82,0
Åseral 912 2263 1830 80,9
Sirdal 1791 4110 3206 78,0
Tydal 868 1887 1465 77,6
Nore og Uvdal 2524 5299 3834 72,4
Nissedal 1405 2580 1858 72,0
Flesberg 2592 4383 3128 71,4
Etnedal 1388 2973 2120 71,3
Hjartdal 1597 2659 1879 70,7
Sigdal 3524 6055 4211 69,5
Källa: Statistisk sentralbyrå, Tillväxtanalys bearbetning.
Hälften av kommunerna med de lägsta andelarna ligger i närheten av Oslo. Till skillnad mot Sverige och Finland är resten av kommunerna antingen kustkommuner, eller ligger nära kusten (Time).
Tabell 15: Kommuner i Norge med lägst second home index, 2010 Kommun Antal invånare Antal
små-hus
Antal SH SHI
Lørenskog 33 308 9 178 32 0,3
Askim 14 909 5 479 22 0,4
Stavanger 126 021 41 825 322 0,8
Oppegård 25 072 7 550 81 1,1
Ullensaker 30 081 9 961 108 1,1
Time 16 450 5 515 60 1,1
Skedsmo 48 752 14 051 170 1,2
Giske 7 149 2 842 36 1,3
Haugesund 34 619 12 942 213 1,6
Tønsberg 39 758 15 091 289 1,9
Källa: Statistisk sentralbyrå, Tillväxtanalys bearbetning.