Rökvanorna skiljer sig mellan olika befolknings-grupper. Andel rökare bland personer med universi-tetsutbildning är lägre (3,5 procent) än bland perso-ner som har gymnasieutbildning (9,3 procent) eller grundskoleutbildning (15 procent) som högsta utbildningsnivå. Andelen rökare varierar också med födelseland. Flest rökare finns bland män som är födda i Europa men utanför Norden (16 procent).
När det gäller kvinnor är andelen rökare högst (13 procent) bland dem som är födda i Norden men utanför Sverige (Tabell 10.1).
Det finns också stora skillnader mellan länets kommuner (Figur 10.1). Lägst andel rökare finns i Danderyd (3,1 procent), Järfälla (4,5 procent) och Österåker (4,7 procent) kommun medan den högsta andelen (11–12 procent) rökare finns i Södertälje, Upplands-Bro, Sigtuna, Nynäshamn och Norrtälje.
Den minskade andelen rökare i länet har lett till en minskning av andelen i befolkningen som utsätts för miljötobaksrök. MHE 15 visar att 3,4 procent av länets vuxna befolkning dagligen utsätts för miljöto-baksrök i bostaden, på arbetet, eller på annan plats (till exempel vid besök hos vänner eller i bilen). Detta är en minskning jämfört med resultaten från 2007 års miljöhälsoenkät då motsvarande andel var 8,3 procent. Andelen som utsätts för miljötobaksrök skiljer sig avsevärt mellan olika utbildningsgrupper.
Bland befolkningen med universitetsutbildning är andelen som utsätts andras tobaksrök betydligt lägre jämfört med grupperna som har gymnasiening eller grundskoleutbildgymnasiening som högsta utbild-ningsnivå (tabell 10.2). Resultaten visar dessutom att de som är födda utanför Norden oftare utsätts för andras tobaksrök (6,9 procent) jämfört med de som är föda i Norden (2,6 procent) (tabell 10.3).
Ett av delmålen för folkhälsopolitiken som riksdagen
beslutat och som skulle ha uppfyllts år 2014 är att ingen i Sverige ska behöva utsättas för passiv rökning.
Rökförbuden i tobakslagen omfattar dock inte privata bostäder eller platser som hör till bostaden som balkon-ger och altaner. Det finns alltså inget som förbjuder rökning på balkonger eller altaner i lagens mening. De miljöer där passiv rökning fortfarande är vanlig är därför i eller nära bostäder. Resultat från MHE 15 visar att en betydande andel av de svarande har känt sig besvärade av andras tobaksrök både utom hus i när-heten av sin bostad (på balkong och eller ute plats) och även inomhus i bostaden minst en gång i veckan under de senaste tre månaderna (figur 10.2). Andelen besvä-rade är högre bland kvinnor än bland män.
Exempel på besvär som kan orsakas av miljöto-baksrök är nästäppa, rinnande näsa, irriterande ögon eller hosta. Enligt MHE 15
uppger 16 procent av de sva-rande att de har problem med nästäppa eller rin-nande näsa i rökiga miljöer, medan 10 procent uppger att sådana miljöer orsakar andnöd, pip i bröstet eller svår hosta. Andelen som
Tabell 10.1. Rökning och födelseland
Andel (procent) rökare i befolkningen i Stockholms län, uppdelat på födelseland och kön.
Kvinnor Män Totalt
Sverige 8,3 6,6 7,4
Övriga Norden (inte Sverige) 13 11 12
Övriga Europa (inte Norden) 8,3 16 12
Övriga världen (inte Europa) 3,9 12 8,1
Totalt 8,0 8,0 8,0
Tabell 10.2. Miljötobaksrök och utbildningsnivå
Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som dagligen utsätts för miljötobaksrök, uppdelat på utbildningsnivå.
Grundskola Gymnasieskola Högskola Totalt
6,1 4,2 1,5 3,4
3,4%
UTSÄTTS DAGLIGEN FÖR MILJÖTOBAKSRÖK
Värmdö Sigtuna
Upplands-Bro
Stockholm Järfälla
Norrtälje
Haninge
Södertälje
Ekerö
Nynäshamn
Österåker Vallentuna
Botkyrka Nykvarn
Nacka Täby
Tyresö Huddinge
Vaxholm
Salem
Lidingö Sollentuna
Upplands Väsby
Solna Danderyd Sundby-berg
Yttre Västerort
Östra Söderort Västra
Söderort Bromma-Kungsholmen
Södermalm-Enskede
Norrmalm-Östermalm-Gamla Stan
Utsnitt valkretsar i Stockholms stad
10–12 procent 6–9 procent 0–5 procent Figur 10.1. Förekomst av rökning per kommun
Andel (procent) rökare i befolkningen i Stockholms län, uppdelat på kommun.
rapporterar besvär i rökiga miljöer är mycket högre bland personer med astma. Bland dessa rapporterar 38 procent besvär såsom andnöd, pip i bröstet eller svår hosta i rökiga miljöer.
Riskbedömning
Exponering för miljötobaksrök har minskat avsevärt i Stockholm under de senaste åren. Sedan 1997 har andelen som utsätts för andras tobaksrök minskat från 21 procent till 3,4 procent. Denna positiva utveckling störs dock av att det finns mycket stora skillnader mellan olika områden i länet och mellan olika grupper i befolkningen. Särskilt utsatta grup-per är till exempel grup-personer födda utanför Norden och personer med grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå. Trots den positiva utvecklingen beräknas miljötobaksrök bidra till cirka 15 fall av hjärt- och kärlsjukdom och några fall av lungcancer årligen i Stockholms läns befolkning.
4 Miljöhälsorapport 2013, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, 2013.
Eftersom MHE 15 endast mätt förekomsten av miljötobaksrök hos den vuxna befolkningen innehåller denna rapport inga nya siffror på hälso-effekter hos barn, som till exempel luftvägsinfektio-ner, astma och plötslig spädbarnsdöd. Enligt risk-bedömningen från 2013 som gäller för hela landet4, beräknades föräldrarnas rökning i hemmet årligen orsaka ungefär 250 fall av småbarnsastma, 100 fall av låg födelsevikt (under 2500 g) och 100 fall av upp-repade öroninflammationer årligen i Sverige.
Tabell 10.3. Daglig exponering för miljötobaksrök, födelseland och tidstrender
Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som dagligen utsattes för miljötobaksrök 2007 och 2015, uppdelat på födelseland.
2007 2015
Norden (Inklusive Sverige) 7,1 2,6
Utanför Norden 14 6,9
Totalt 8,3 3,4
Figur 10.2. Besvär av andras tobaksrök
Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som uppger att de besväras av andras tobaksrök utomhus i närheten av sin bostad eller inomhus i sin bostad minst en gång per vecka de tre senaste månaderna.
0 5 10 15 20
Kvinnor Män
■
Utanför bostaden■
I bostadenFÖRSLAG TILL MÖJLIGA ÅTGÄRDER
• Informera om miljötobaksrökens negativa effekter på hälsan. Mot bakgrund av regionala och sociala skillnader i både rökvanor och exponering för miljötobaksrök, kan riktade informationsinsatser vara mer effektiva än generella insatser.
• En justering av tobakslagen som gör det möjligt för fastighetsägare att vidta åtgärder mot rökning på balkonger/altaner. En sådan justering gör det möj-ligt för myndigheter att ta fram en vägledning som kan förenkla för lokala tillsynsmyndigheter att ställa juridiskt hållbara krav på grannar som utsätter andra med sin rökning. Det ökar också möjligheten att skapa rökfria bostadshus vid nyproduktion.
• Justering av tobakslagen så att det blir rökförbud i flera utemiljöer som till exempel på uteserve-ringar, vid bushållsplatser, och i parker.