God bebyggd miljö

Besvär av inomhusmiljön Sveriges befolkning tillbringar huvuddelen av sina liv inomhus och därför påverkas deras hälsa i stor utsträckning av inomhusmiljöfaktorer. Byggnadens utformning, material, användning och underhåll påverkar egen-skaperna hos inomhusmiljön. (Läs mer om inom-husmiljön i kapitel 11).

Indikatorn ”Besvär av inomhusmiljön” definieras

Figur 16.1. Besvär av bilavgaser

Andel (procent) i befolkningen som besväras av bilavgaser i eller i närheten av sin bostad minst en gång per vecka under en tremånadersperiod, Stockholms län jämfört med övriga län och Sverige som helhet, 1999, 2007 och 2015.

Figur 16.2. Besvär av vedeldningsrök

Andel (procent) i befolkningen som besväras av vedeldningsrök i eller i närheten av sin bostad minst en gång per vecka under en tremånadersperiod, Stockholms län jämfört med övriga län och Sverige som helhet, 1999 (ej Stockholm), 2007 och 2015.

0

Stockholm Övriga län Sverige

■

■

■

Stockholm Övriga län Sverige

■

■

■

som andelen vuxna i befolkningen som minst en gång per vecka under en tremånadersperiod känner sig besvärade av symptom som de anser beror på inomhusmiljön i hemmet, skolan eller arbetet (figur 16.4). Symptomen innefattar trötthet, huvudvärk, klåda/sveda/irritation i ögonen och irriterad/täppt/

rinnande näsa. Inga signifikanta trender i antalet besvärade finns varken i Stockholms län eller natio-nellt. Andelen besvärade är dock åter igen lite högre i Stockholms län än i resten av landet.

Bostäder med fukt och mögel

Inomhusmiljön påverkas av hur byggnaden är utfor-mad och av installationer och material. När bygg-materialet inte har fått tillräcklig tid att torka ut under byggnationer eller när ventilationen i bosta-den är otillräcklig kan fukt stanna kvar i materialen och leda till en högre fuktbelastning och eventuellt mögelangrepp. De hälsoeffekter som har kopplats samman med fukt och mögel är framför allt astma och andra symptom från de nedre luftvägarna,

ospecifika symptom som hudirritation, ögonirrita-tion, näsbesvär, heshet och infektionskänslighet.

Utifrån resultat från miljöhälsoenkäterna har man beräknat andelen vuxna i befolkningen som rappor-terar att de har eller har haft en synlig fuktskada, synlig mögelväxt och/eller känt lukt av mögel i bostaden under de senaste 12 månaderna (figur 16.5). Andelen svarande som rapporterar fukt och mögel har minskat signifikant sedan år 1999, både i Stockholms län och i resten av landet. Mellan åren 2007 och 2015 ses dock en tendens till ökning igen, i synnerhet i Stockholms län. Enligt MHE 99 var andelen fall av fukt/mögel i Stockholms län lite högre än i resten i landet, men i den senaste undersökningen var denna andel jämförbar med övriga Sverige.

Besvär av trafikbuller

Trafikbuller är den miljöexponering som berör flest människor i Sverige. Några exempel på bullers effek-ter på människors välbefinnande och hälsa är för-sämrad talförståelse, allmän störning,

sömnstör-Figur 16.4. Besvär av inomhusmiljö

Andel (procent) i befolkningen som minst en gång per vecka under en tremånadersperiod känner sig besvärade av symptom som de anser beror på inomhusmiljön i hemmet, skolan eller arbetet, Stockholms län jämfört med övriga län och Sverige som helhet, 1999, 2007 och 2015.

0

Stockholm Övriga län Sverige

■

■

■

Figur 16.3. Besvär av bilavgaser eller vedeldningsrök hos personer med astma eller allergi

Andel (procent) i befolkningen med astma eller allergi som besväras av bilavgaser och/eller vedeldningsrök i eller i närheten av sin bostad minst en gång per vecka under en tremånaders-period, Stockholms län jämfört med övriga län och Sverige som helhet, 1999, 2007 och 2015.

0

Stockholm Övriga län Sverige

■

■

■

ning, försämrad inlärning och prestation samt fysiologiska stressreaktioner (läs mer om buller i kapitel 5).

Indikatorn ”Besvär av trafikbuller” definieras som andelen vuxna i befolkningen som under de senaste tolv månaderna har känt sig antingen mycket eller väldigt mycket besvärade av trafikbuller (väg-, tåg- och flygtrafik sammantaget) (figur 16.6).

Indikatorfrågor i MHE 99 var ställda på ett annor-lunda sätt, vilket gör att data från 1999 inte går att jämföra med resultaten från 2007 och 2015. Andelen personer som besväras av trafikbuller är något lägre 2015 jämfört med 2007, både i Stockholm och i res-ten av landet. Andelen som besväras av trafikbuller är dock högre i Stockholms län (11 procent) än i Sverige som helhet (8,0 procent).

Sömnstörda av trafikbuller

Ostörd sömn är viktigt för att människan ska fung-era bra både fysiskt och mentalt. Buller nattetid kan försämra kroppens återhämtning, bland annat

genom att man får svårare att somna, vaknar flera gånger under natten eller vaknar för tidigt. Även sömnkvaliteten kan påverkas på så sätt att de olika sömnstadierna, till exempel djup- och drömsömn, hackas upp och blir mer oregelbundna. Långvariga sömnstörningar kan öka risken för en rad allvarliga sjukdomar, däribland typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdom (läs mer i kapitel 5).

Från svaren i miljöhälsoenkäterna har man upp-skattat andelen vuxna i Sverige som dagligen eller varje vecka året runt uppgivit att de har svårt att somna eller blir väckta av trafikbuller från väg-, tåg- och/eller flygtrafik (figur 16.7). Andelen av befolk-ningen i Stockholms län som blir sömnstörda på grund av trafikbuller visar en uppgående trend från 1999–2015 och är högre i Stockholms län (cirka 4 procent) än i resten av Sverige (2,8 procent).

Ökningen mellan 2007 och 2015 kan dock till viss del bero på att frågan har utökats med ett svarsalter-nativ (från fyra till fem altersvarsalter-nativ) och ska därför tolkas med försiktighet.

Figur 16.6. Besvär av trafikbuller

Andel (procent) i befolkningen som rapporterar att de är mycket eller väldigt mycket störda av trafikbuller (väg-, tåg- och flygtrafik sammantaget), Stockholms län jämfört med övriga län och Sverige som helhet, 2007 och 2015.

0

Stockholm Övriga län Sverige

■

■

Figur 16.5. Bostäder med fukt och mögel

Andel (procent) i befolkningen som rapporterar att de har eller har haft en synlig fuktskada, synlig mögeltillväxt och/eller känt lukt av mögel i bostaden under de senaste 12 månaderna, Stockholms län jämfört med övriga län och Sverige som helhet, 1999, 2007 och 2015.

0

Stockholm Övriga län Sverige

■

■

■

Exponering för miljötobaksrök

Miljötobaksrök är främst ett inomhusproblem.

Röken består av tusentals olika ämnen som vid för-bränning frisätts i form av gaser eller partiklar. Mer än 50 av dessa ämnen misstänks bidra till utveckling av cancer (läs mer om miljötobaksrök i kapitel 10).

Indikatorn ”Exponering för miljötobaksrök”

definieras som andelen vuxna i befolkningen som uppger att de dagligen utsätts för andras tobaksrök i hemmet, på arbetet och/eller på andra platser (figur 16.8). Andelen svarande som utsätts för miljö-tobaksrök har minskat mellan 1999 och 2015, både i Stockholms län och i resten av Sverige. Andelen som utsätt för miljötobaksrök har över åren varit något högre i Stockholms län (cirka 13 procent 1999, cirka 8 procent 2007 och cirka 3,5 procent 2015) än i res-ten av Sverige (cirka 11 procent 1999, cirka 7 procent 2007 och cirka 3 procent 2015), men skillnaderna jämfört med övriga landet visar en tendens till minskning.