I nuläget finns det för få studier som kan ge underlag för att beräkna hur en ökning eller minskning av grönstruktur i Stockholm kan påverka risken för hälsoeffekter.
Både ekonomiska faktorer och tillgången till grö-nområden påverkar hur mycket människor
expone-6 Urban green spaces and health. A review of evidence. WHO Regional office for Europe, Copenhagen, 201expone-6.
ras för grönstruktur. Om det finns grönområden inom gångavstånd från människors bostäder är det mer sannolikt att de vistas i dessa områden. Enligt MHE 15 besöker 80 procent av de svarande som har ett grönområde inom gångavstånd från bostaden ett grönområde varje vecka, jämfört med 33 procent av dem som inte har ett grönområde inom gångavstånd (Figur 7.4). Med genomtänkt stadsplanering skulle det alltså gå att öka den tid som människor vistas i grönområden. Besöksfrekvensen påverkas dock av både hushållsinkomst och kommuntyp (Figur 7.4 a och b).
Flera olika faktorer påverkar hur människor upp-lever grönstruktur och hur de bedömer grönskas betydelse för hälsan. Utbildningsnivån är en av dessa faktorer. I MHE 15 anger 90 procent av de sva-rande med högskoleutbildning att de tror att grön-områden påverkar deras hälsa positivt, jämfört med 83 och 70 procent bland svarande med gymnasie- respektive grundskoleutbildning (figur 7.5 a). Även
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100
0-299 999 kr 300
000-599 999 kr ≥ 600 000 kr 0-299 999 kr 300
000-599 999 kr ≥ 600 000 kr 0-299 999 kr 300
000-599 999 kr ≥ 600 000 kr
Storstadskommuner Förortskommuner Övriga kommuner
■
Grönområde inom gångavstånd■
Ej grönområde inom gångavstånd Figur 7.2. Grönområde inom gångavstånd och inkomstAndel (procent) av befolkningen i Stockholms län med eller utan grönområde inom gångavstånd från bostaden, uppdelat på kommungrupp och hushållsinkomst (observera att skalan inte börjar från 0).
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100
Mycket
gott Gott
Någor-lunda Dåligt Mycket
dåligt
Mycket
gott Gott
Någor-lunda Dåligt Mycket
dåligt
Mycket
gott Gott
Någor-lunda Dåligt Mycket
dåligt
0–299 999 kr 300 000–599 999 kr >600 000 kr
■
Grönområde inom gångavstånd■
Ej grönområde inom gångavstånd90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100
Mycket
gott Gott
Någor-lunda Dåligt Mycket
dåligt
Mycket
gott Gott
Någor-lunda Dåligt Mycket
dåligt
Mycket
gott Gott
Någor-lunda Dåligt Mycket
dåligt
Storstadskommuner Förortskommuner Övriga kommuner
■
Grönområde inom gångavstånd■
Ej grönområde inom gångavstånd Figur 7.3. Grönområde inom gångavstånd och självskattad allmänhälsaSjälvskattad allmänhälsa (procent) hos befolkningen i Stockholms län beroende på tillgång till grönområde inom
gångavstånd från bostaden, uppdelat på hushållsinkomst (a) och kommungrupp (b) (observera att skalan inte börjar från 0).
a.
b.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Ja Nej Ja Nej Ja Nej
0–299 999 kr 300 000–599 999 kr >600 000 kr
■
Varje vecka■
Varje månad■
Några gånger per år■
Aldrig0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej
Storstadskommuner Förortskommuner Övriga kommuner Alla svarande
■
Varje vecka■
Varje månad■
Några gånger per år■
Aldriga.
b.
Figur 7.4. Besök i grönområde
Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län, med eller utan tillgång till grönområde inom gångavstånd från bostaden (Ja/Nej), som anger hur ofta de besöker ett grönområde, uppdelat på hushållsinkomst (a) och kommungrupp (b).
uppväxtmiljö och kulturell bakgrund har stor betydelse för hur man använder och värderar grön-struktur78.
I MHE 15 anger 87 procent av befolkningen som är födda i Sverige att de tror att grönområden har en positiv inverkan på hälsan, medan motsvarande andel bland människor födda utanför Europa är 63 procent (figur 7.5 b). Vetenskapliga studier visar också att föräldrarnas attityd till gröna ytor påver-kar hur barnen använder och tänker om dem, vilket gör att kulturella skillnader kan bestå över flera generationer9 10. Över 85 procent av dem som har föräldrar födda i Sverige eller Norden uppskattar grönskan som positiv för hälsan i MHE 15, medan
7 Thompson CW, Aspinall P, Montarzino A. The childhood factor: Adult visits to green places and the significance of childhood experience.
Environment and Behavior. 2008;40:111-143.
8 Peters K, Elands B, Buijs A. Social interactions in urban parks: Stimulating social cohesion? Urban Forestry & Urban Greening. 2010;9:93-100.
9 Thompson CW, Aspinall P, Montarzino A. The childhood factor: Adult visits to green places and the significance of childhood experience.
Environment and Behavior. 2008;40:111-143.
10 Peters K, Elands B, Buijs A. Social interactions in urban parks: Stimulating social cohesion? Urban Forestry & Urban Greening. 2010;9:93-100.
11 Thompson CW, Aspinall P, Montarzino A. The childhood factor: Adult visits to green places and the significance of childhood experience.
Environment and Behavior. 2008;40:111-143.
bara 65 procent av dem som har föräldrar som är födda utanför Europa ger samma svar (figur 7.5 c).
Mer upplysning om grönskans positiva effekter och fler anordnande sociala aktiviteter i grönområ-den skulle kunna öka människors motivation att besöka grönområden. Om grönområdena är plane-rade på ett sätt som gör att man kan använda dem både för fysisk aktivitet och för socialt umgänge ökar också sannolikheten att flera olika grupper i befolk-ningen använder dem. Det bästa är om man redan i tidig ålder vänjer sig vid att använda grönområden11. Det ökar betydelsen av skolors och förskolors utflyk-ter och spelar särskilt stor roll för barn från familjer som inte har vanan att besöka grönområden.
50 60 70 80 90 100
Grundskola Gymnasieskola Högskola
■
Mycket positivt/Positivt■
Ingen påverkan/Ej relevant■
Negativt/Mycket negativt50 60 70 80 90 100
Sverige Övriga
Norden Övriga
Europa Övriga världen
■
Mycket positivt/Positivt■
Ingen påverkan/Ej relevant■
Negativt/Mycket negativta. b.
Figur 7.5. Närhet till grönområde
Andel (procent) av befolkningen i Stockholms län som anger hur de tror att närheten till grönområden påverkar deras hälsa, uppdelat på utbildningsnivå (a), födelseland (b) och föräldrarnas födelseland (c), (observera att skalan inte börjar från 0).
50 60 70 80 90 100
Båda föräldrarna från Sverige
En förälder från Sverige
Minst en förälder från
Norden
Minst en förälder från Europa
Övriga världen
■
Mycket positivt/Positivt■
Ingen påverkan/Ej relevant■
Negativt/Mycket negativt c.MED GENOM-TÄNKT STADS-PLANERING KAN VISTELSETIDEN I GRÖNOMRÅDEN
ÖKAS