De grundläggande mänskliga rättigheterna är en självklar sak för de flesta att stödja, men det är inte alltid lätt att veta hur det ska ske. För att företag ska kunna arbeta med mänskliga rättigheter krävs ett väl etablerat uppföljningssystem. Det krävs att företaget har definierat i vilka relationer som det är möjligt att påverka och arbeta med området.146 Företag, som en central ekonomisk institution i
vårt samhälle, har en viktig roll för samhällsutvecklingen genom att skapa arbetsplatser och bidra med produkter och tjänster som efterfrågas. Företagsstrukturer har en rad relationer till olika grupper i den omgivningen de verkar. Trots att företagsstrukturer förändras spelar företag fortfarande en dominerande roll genom att organisera utbyten av tjänster och produkter över hela jordklotet och erbjuder människor möjligheter till arbete och inkomst.147
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna uppmanar varje individ och varje samhällsorgan att bidra till att främja respekten för dessa rättigheter. Även om företag inte in första hand ser sig själva som samhällsorgan är de vitala delar av samhället och bör därför respektera de mänskliga rättigheterna. Enligt internationell rätt är inte företagen juridiskt förpliktade att rätta sig efter dessa normer men många företag som har brutit mot dem har fått erfara att opinionen fördömer dem. Sådana fördömanden sker på företagens bekostnad. En växande skara av multinationella företag låter därför sina företagsprinciper och uppförandekoder omfatta uttryckliga åtaganden om att respektera de rättigheter som slås fast i FN:s förklaring.148
146 Steinholtz, Daniel. Hållbart Ansvarstagande. En guide till ISO 26000. Den globala vägvisaren för hållbart
ansvarstagande i företag och organisationer. Argument, metoder och verktyg. Stockholm: SIS Förlag AB, 2002. s.188.
147 Grafström, M., Götberg, P. och Windell, K. CSR- Företags ansvar i förändring. s.16.
6.1.1 Företagens uppvisade samhällsengagemang
Jag ser tydliga variationer i vilka verksamhetsområden företagen lägger fokus på när det kommer till utformningen av deras CSR-arbete, vilket är ett självklart resultat då företagen också agerar inom olika branscher. Alla tre företagen har dock valt att ansluta sig till FN-initiativet Global Compact och därför utgår jag från att de tre företagen fokuserar på frågor angående de mänskliga rättigheterna. Företagens verksamheter förlitar sig också på import av varor från låglöneländer vilket torde betyda att de också är intresserade av hur deras underleverantörer sköter sin verksamhet.
Jag har tidigare delat upp ansvarsbegreppet i två delar, den framåtblickande dimensionen som främst handlar om ansvarsskyldighet och den bakåtblickande dimensionen som inriktar sig på ansvarstagande. När det gäller vilken ansvarsskyldighet företagen anser sig ha uttrycker alla att de ska stödja och respektera de mänskliga rättigheterna samt se till att de inte är delaktiga i någon form av kränkningar mot dessa.149 Företagens syfte till ansvarstagandet är relativt likt, de tre företagen
uppger att deras företagsstorlek är motiv till att bedriva CSR-verksamhet i utvecklingsländerna. Detta handlar inte om direkta handlingar till följd av eventuella skador som företagen har orsakat, så det är svårt att bedöma graden av ansvar i denna form. Ansvaret införlivas genom att företagen på olika sätt hindrar andra från att göra ont. Bolagen i min studie anser att deras ansvarsskyldighet är att göra vad de kan för de människor som omfattas av verksamheten och dess omgivningen.150 Den
skapande ansvarigheten är den kategori som förhåller sig längst ifrån de direkta kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Formen av ansvarstagande handlar om ett filantropiskt ansvar där företagen syftar till att skapa goda utfall oavsett vilket förhållningssätt de har till den verkliga problematiken.151 De tre valda företagen har alla skapande intentioner och uttrycker att de vill bidra
till utvecklingen i de samhällen de verkar och skapa positiva och hållbara förändringar (se tabell nedan).
Multinationella företag är ofta inkluderade i komplexa leverantörskedjor. Denna form av produktionsstrukturer gör det nödvändigt att reflektera över hur företaget ska ta ansvar för dessa. De tre valda företagen nämner att deras ansvarsskyldighet sträcker sig längre än för deras anställda och 149 IKEA- Hållbarhetsrapport 2011 (Hämtad 2012-04-23)s.11, Volvo - Hållbarhetsrapport 2011 (Hämtad 2012-04-23)
s.22 samt H&M - Hållbarhetsrapport 2011 (Hämtad 2012-04-23) s.3. 150 H&M - Hållbarhetsrapport 2011 (Hämtad 2012-04-23) s.80. 151 Cane, Peter. Responsibility in Law and Morality. s.31-32.
att de sociala förhållandena inom leverantörskedjorna även ska inkluderas i deras ansvarsområde (se kap 5.1, 5.3, 5.3.1). Framförallt företag inom detaljhandeln har varit framstående med att arbeta strategiskt med ansvarsfrågor. De började tidigt ställa krav på sina leverantörer och i de fall där man hade egen produktion i utvecklingsländer arbetade man med att granska underleverantörer för att kontrollera alla leverantörsled. Arbetsförhållande hos underleverantörer är ett relativt nytt och utökat ansvarsområde som företag idag måste hantera.152 I tabellen nedan presenterar jag kort
företagens CSR-arbete med fokus på ett ledorden i vänsterspalten.
Figur 1: Företagens CSR-arbete
IKEA Hennes & Mauritz Volvo Begrepp Sustainability (sv. hållbarhet) Consious actions (sv. medvetna handlingar) Hållbarhetsarbete
Definitioner Integrera miljö- och social hänsyn i all verksamhet
Integrera miljö- och social hänsyn i all verksamhet Socialt, etiskt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar Redovisning enligt Global Compact Ja Ja Ja
Motiv Lönsamhet. Förbättra villkor för människor. Lönsamhet. Skyldighet. Ansvar. Lönsamhet. Nödvändigt för överlevnad. Praktik Uppförandekoder. Engagemang i produktionen. Uppförandekoder. Intressentdialog. Stötta lokalsamhällen. Uppförandekoder. Intressentdialog.
Transparens Hållbarhetsrapport som komplement till årsredovisning. Hållbarhetsrapport som komplement till årsredovisning. Hållbarhetsrapport som komplement till årsredovisning. Proaktivt arbete Ja Ja Ja
Tabellen visar att företagens sätt att ta sig an CSR har både likheter och skillnader. Först och främst presenterar företagen sitt CSR-arbete genom årliga omfattande hållbarhetsrapporter som komplement till årsredovisningen. Företagen motiverar sitt ansvarstagande på liknande sätt genom 152 Grafström, M., Götberg, P. och Windell, K. CSR- Företags ansvar i förändring. s. 45.
lönsamhet, men på mer detaljerad nivå skiljer sig motiven något. H&M och Volvo uttrycker att de har en dialog med sina intressenter, någonting som inte IKEA lägger lika stor vikt vid. CSR för H&M handlar om att säkerställa att kläderna de säljer har producerats på ett godtagbart sätt medan det för Volvo handlar mer om företags påverkan på miljö och samhälle. Det är tydligt att företagen är medvetna om vilka problem som de med sina resurser kan förbättra, vilket de är noga med att uttrycka i sina rapporter. Det rör sig om en form av lyhördhet. I förhindrandet av dåliga utfall aktualiseras dimensionen av ansvarstagande.