På denna fråga var det 148 elever som hade möjlighet att svara. Sex elever svarade inte och 13 visste inte, så deras svar finns inte med i stapeldiagrammen. Resultatet är baserat på 129 ja och nej svar.
Diagram 6
Sammanfattning av ja – kommentarer
De flesta av de övriga som kommenterat frågan skrev att de skickade sin rapport/sammanfattning till företaget.
Ja - citat
”Vi har skickat en kopia på det vi redovisade för klassen”
”Vi skickade en rapport, som vi samtidigt redovisade för de andra i våran årskurs”
Fråga 16. Övrigt
Kommentarer
Några elever skrev att praon var bättre än vad VISA är. Några elever skrev att de vill ha tillbaka praon. En elev skrev att den vill att det ska finnas en studie och yrkesvägledare på varje skola som det var förut.
Citat
”Detta blir säkert bra om man får mer info och om det planeras bättre med transporter m.m.” ”Mer tid till VISA”
”Ta med mer yrken i VISA, så som omvårdnad, det är ett viktigt yrke och fanns inte ens med”
”Det var tråkigt att va på VISA för man fick bara vara på besöket 1 timma.”
”VISA var inte spec. bra, inte alls bra planerat av rektor, lärare och dem som kommit på själva idén, inget bra alltså!”
11. Sammanfattning av resultat
Fem studie- och yrkesvägledare i Falköping besvarade en enkät. Av den framkom det att studie- och yrkesvägledarna där under en vecka, till stora delar arbetar antingen på grundskolor och på gymnasiet eller på grundskolor och LärCenter. En av studie- och yrkesvägledarna arbetar även på resursskolorna.
Några positiva saker som går att utläsa ur enkätsvaren är att studie- och yrkesvägledarna tycker att arbetet är omväxlande, givande och det är roligt att arbeta i grupp. Att träffa olika individer i olika åldrar och få insikt om både gymnasiet och grundskolan, liksom att kunna utbyta erfarenheter, kompetens och tankar med de andra studie- och yrkesvägledarna i gruppen är andra saker som de upplever som positiva.
Oförståelse över flertalet arbetsplatser, stress och en splittrad arbetssituation är några av de negativa saker som går att utläsa av enkäten.
Arbetsmiljön upplever studie- och yrkesvägledarna som skiftande. De anser att arbetsmiljön på LärCenter är bra eller mycket bra. Arbetsmiljön på grundskolorna skriver en av dem är bra, medan en av de andra skriver att den inte är lika bra.
Arbetsmiljön på gymnasiet skriver en av dem är mindre bra psykiskt och fysiskt, och en av dem skriver att det är mycket ljud som stör på gymnasiet.
Respekt och tillhörighet, tillgång till tekniska hjälpmedel, som skrivare, telefon och inredning och delning av arbetsrum är saker, som också verkar påverka hur studie- och yrkesvägledarna upplever sin arbetsmiljö.
Alla fem vägledarna svarade att de fått erbjudande om att få gå någon form av
kompetensutveckling. Konferenser och kortare kurser är de former av kompetensutveckling som enligt svaren, verkar vara mest vanligt förekommande.
Att träffa de vägledningssökande, ha vägledningssamtal, bra kollegor och tillhöra en grupp, liksom omväxling och flexibilitet och friheten i att själv få planera sitt arbete är saker som studie- och yrkesvägledarna upplever som det bästa med sitt nuvarande arbete.
Svårigheter med att hålla sig uppdaterad på många olika nivåer, arbetstoppar, för mycket tid till förflyttning, utanförskap, för lite tid till elever och lönen är några av de saker som de nämner är mindre bra med sitt nuvarande arbete.
På frågan om det nuvarande arbetet är som de förväntade sig att det skulle vara så var svaren blandade. Hälften svarade ja, hälften nej och en både ja och nej.
Praon, administrativt arbete på gymnasiet, ingåendet i elevvårdsteamet är några arbetsuppgifter som studie- och yrkesvägledarna nämner fanns tidigare bland arbetsuppgifterna, men som inte finns idag.
Arbetsuppgifter som finns i de nuvarande tjänsterna, men som inte fanns innan i Falköping är att mer tid är avsatt för vägledning. De arbetar även med åttorna i grundskolan och har mer gruppinformationer, samt arbetar med utbildningsfrågor på alla nivåer. De försöker också göra vissa saker tillsammans, som till exempel föräldrainformation. Annan som skiljer sig åt jämfört med hur det var innan är att de inte finns på varje skola varje dag och att de har flera arbetsplatser.
Formellt träffas studie- och yrkesvägledarna cirka två gånger per vecka, då de har möten. Men oftast träffas de mycket mer.
Samarbete sker mellan studie- och yrkesvägledarna på gymnasiet, där de arbetar med gruppvägledning. Andra tillfällen som de arbetar två och två är vid gruppinformationer i årskurs åtta och i samband med föräldramöten.
Hela gruppen gör gemensamt material inför presentationer och informationer. De anordnar även mässor och andra större evenemang tillsammans. Klassinformation till avgångsklasser och högskoleprovsinformation, är andra saker som arbetar tillsammans med på gymnasiet. Att de inte längre regelbundet är med på några elevvårdsmöten verkar de flesta av dem tycka ha mest positiva fördelar. De är då nåbara och kan använda den arbetstiden till andra saker. De har även större möjlighet att vägleda eleverna utan förutfattade meningar. En negativ sak som en av dem nämner är att de inte lär känna den övriga personalen som de har elevärenden ihop med. När det gäller frågan om för och nackdelar med att ha flera olika kontor att gå till under veckan så svarade studie- och yrkesvägledarna att det är positivt att se hur det är på andra arbetsplatser. Man får en större förståelse och inblick i de olika utbildningsnivåerna och man får en bredd kompetens, vilket blir bra för de individer som de vägleder i olika åldrar. Det negativa med att flera olika kontor att gå till under veckan är att det är fysiskt tungt att ha kontoret på fickan, det krävs mer planering. Det framkom också i enkäten att arbetstiden på grundskolor och gymnasieskolan är för kort. Andra mindre bra saker som framkom är att man glömmer saker och missar att vara en del av skolans helhet, och vet inte vad som händer och är på gång.
Enkäten till eleverna besvarades av 69 män och 77 kvinnor, som går i årskurs nio i Falköpings kommun.
Många av eleverna tyckte att den information som de fick utav sin studie- och yrkesvägledare inför sitt gymnasieval var bra eller mycket bra. Ett antal tyckte att informationen var mindre bra, och några få tyckte att den inte alls var bra.
Mer än hälften av eleverna som svarade på enkäten tyckte att det samtal som de hade med sin studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet hjälpte dem att komma fram till vilket
gymnasieprogram som de skulle välja.
De flesta av eleverna som hade några frågor rörande sitt gymnasieval tog kontakt med studie- och yrkesvägledaren när den befann sig på skolan. Några ringde också, men e-mailade var det få som gjorde.
De flesta elever har då de har pratat med sin studie- och yrkesvägledare, velat ha hjälp med mer information om det eller de program som de funderar på att välja. Många har också velat ha information om antagningspoäng. Endast 35 elever ville ha hjälp i form av vägledning. När det gäller VISA besöken så kände sig endast 12 av eleverna mycket väl förberedda. 44 av eleverna kände sig bra förberedda och 49 av eleverna kände sig ganska förberedda. 41 av eleverna kände sig inte alls förberedda.
Lite fler än hälften av eleverna tyckte att det arbetsplatsförlagda studiebesöket var bra. 20 elever tyckte att det var mycket bra. Den andra hälften av eleverna tyckte att besöken var mindre bra eller inte alls bra. 88 av eleverna fick inte ut vad de hade förväntat sig av besöket. 54 av eleverna tyckte att de fick ut vad de hade förväntat sig av besöket. 24 av eleverna fick prova på någon arbetsuppgift under VISA - studiebesöket. Cirka två tredjedelar av eleverna fick svar på de frågor som de funderade över kring företaget/arbetsplatsen som de besökte. Ett antal fick delvis svar. Endast några få fick inget svar alls.
Sättet som eleverna redovisade besöken på inför klassen varierade. En grupp visade hur en försäkring fungerar på overhead och sketch. En annan grupp skrev lite information om företaget och visade lite roliga filmer.
Det var bara en liten del av företagen som hade fått ta del av den sammanfattning som eleverna skrivit om VISA-besöket.
Annat som framkom i enkäten var att några elever önskade mer tid till VISA, och en elev önskade att det fanns fler yrken att välja på i VISA. En del elever tyckte att besöken var för korta. Planering av tider inför VISA-besöken, så att de passar med kollektiva färdmedel till och från arbetsplatsen, var andra saker som några elever tyckte fungerade mindre bra. De flesta av de elever som fått möjligheten att prova på en arbetsuppgift själva under studiebesöket/VISA-besöket verkade dock nöjda eller mycket nöjda.
12. Diskussion
Metoddiskussion
Enkäten till studie- och yrkesvägledarna har besvarats av samtliga studie- och yrkesvägledare i Falköping, vilket är bra då resultatet speglar vad samtliga tycker.
När det gäller elevenkäten så anser jag att metoden jag använt mig av, är mycket bra då den speglar vad en klass på varje högstadieskola, där det går niondeklassare, i kommunen tycker. Urvalet skedde ju med hjälp av lottning, så där fick slumpen avgöra.
För att tydliggöra syftet med enkäterna skickade jag även med ett personligt brev till eleverna. studie- och yrkesvägledarna hjälpte mig med att dela ut och samla in enkäterna på de olika skolorna. En nackdel med att jag inte personligen delade ut och samlade in enkäterna, i de olika klasserna på de olika skolorna, är att jag inte vet vad för information, förutom mitt personliga brev, som eleverna fick innan de skulle fylla i enkäterna. Jag vet inte om den eventuella information som eleverna fick innan de fick enkäten i sin hand, i vissa fall kan ha påverkat vad eleverna svarat i enkäten.
När det gäller själva frågorna i enkäten så tycker jag nu så här i efterhand, att jag kunde ha haft mindre plats i enkäten för att skriva kommentarer. Dels på grund utav antalet elever som fick möjlighet att besvara enkäten. Den stora mängden kommentarer gjorde
resultatsammanställningen svår. Men jag har å andra sidan lärt mig desto mer och fått en tydligare bild av varför eleverna svarat som de gjort, vilket har varit mycket intressant. Intervjuerna med projektledaren och koordinatorn gjorde jag för att få ett faktaunderlag till min undersökning, då det inte finns så mycket litteratur kring ämnet.