Företrädesemission i aktiebolag med olika aktieslag

I de föregående avsnitten har utgångspunkten varit att ett aktiebolag endast haft aktier av ett slag och emitterat nya aktier av samma slag. Så är dock inte alltid fallet. Enligt 4 kap. 2 § ABL framgår att aktiebolag kan ha aktier av olika slag. För att det ska kunna finnas olika aktieslag krävs att detta framgår i bolagsordningen.154 _{I de följande avsnitten kommer de olika aktie-}

slagen att kallas A- respektive B-aktier.

Det följande gäller endast vid emissioner där aktierna betalas med kontanta medel.155 _Vid

apportemissioner gäller i stället samma reglering som redogjorts för ovan.156 _{Vidare gäller}

regleringen som behandlas nedan endast vid företrädesemission. Bolagsstämman kan givetvis avvika från reglerna nedan genom att besluta om avsteg från aktieägares företrädesrätt.157 _{I de}

fallen gäller vad som är stadgat ovan om den emissionsformen.158

I de följande avsnitten bortses från situationen då företrädesemissionen innehåller ogynnsamma villkor för viss aktieägare. Vad som stadgats ovan gäller även i tillämpliga delar vid företrädes- emissioner i aktiebolag med olika aktieslag.159

151 _{Svea hovrätts dom av den 8 maj 2007 i mål nr T 1438-05.} 152 _{Westermark & Lagercrantz, s. 208.}

153 _{Jfr avsnitt 3.3.2.}

154 _{Nerep, Samuelsson & Adestam, 4:3.2.1.} 155 _{Prop. 2004/05:85 s. 544.}

156 _{Avsnitt 4.3.}

157 _{Andersson, Johansson & Skog, 4:3.4.} 158 _{Avsnitt 4.2.}

4.5.2 Beslutsförfarandet

Precis som i aktiebolag med ett aktieslag så beslutas en företrädesemission i aktiebolag med flera aktieslag med enkel majoritet (7 kap. 40 § ABL). Eftersom det finns fler än ett aktieslag regleras aktieägares företrädesrätt särskilt (13 kap. 1 § andra stycket 2 a ABL). I 4 kap. 3 § ABL framgår att om de olika aktieslagen medger antingen olika rätt till vinstutdelning eller olika rösträtt ska företrädesrätten för dessa aktier anges i bolagsordningen.160 _{Företrädesrätten för de}

olika aktieslagen kan enligt samma paragraf andra stycket vara antingen lika eller olika.

4.5.3 Lika och olika företrädesrätt

Den första lösningen är lika företrädesrätt och framgår i 4 kap. 3 § andra stycket 1 ABL. Om ett aktiebolag emitterar nya aktier fördelas företrädesrätten till dessa lika mellan samtliga aktie- ägare sett till ägarandelen, oberoende av vilket aktieslag som aktieägarna innehar sedan tidi- gare.161

EXEMPEL 5

I ett aktiebolag finns 100 A-aktier och 100 B-aktier. Aktieägare X innehar samtliga A-aktier och aktie- ägare Y innehar samtliga B-aktier. Båda aktieägarna innehar 50 % av bolagets aktier vardera. Aktie- bolaget emitterar 100 nya A-aktier. X och Y har företrädesrätt till 50 aktier vardera. Om båda aktieägarna tecknar aktier enligt sin företrädesrätt innehar X 150 A-aktier och Y 50 A-aktier och 100 B-aktier.

EXEMPEL 6

I ett aktiebolag finns 100 A-aktier och 100 B-aktier. Aktieägare X innehar samtliga A-aktier och aktie- ägare Y innehar samtliga B-aktier. Båda aktieägarna innehar 50 % av bolagets aktier vardera. Aktie- bolaget emitterar 100 nya A-aktier och 100 nya B-aktier. X och Y har företrädesrätt till 50 A- respektive B-aktier vardera. Om båda aktieägarna tecknar aktier enligt sin företrädesrätt innehar X 150 A-aktier och 50 B-aktier och Y 50 A-aktier och 150 B-aktier.

Den andra lösningen är olika företrädesrätt och framgår i 4 kap. 3 § andra stycket 2 ABL. Olika företrädesrätt kan endast användas om de olika aktieslagen ger olika rätt till bolagets vinst eller har olika röstvärde. Om aktieslagen ger olika rätt i andra aspekter måste enligt 4 kap. 3 § tredje stycket ABL lika företrädesrätt tillämpas. Olika företrädesrätt ger endast företrädesrätt till samma aktieslag som aktieägaren redan innehar.Om ett aktiebolag emitterar 100 A-aktier och 100 B-aktier fördelas företrädesrätten för A-aktierna mellan A-aktieägarna och B-aktierna mel- lan B-aktieägarna.162

EXEMPEL 7

I ett aktiebolag finns 100 A-aktier och 100 B-aktier. Aktieägare X innehar samtliga A-aktier och aktie- ägare Y innehar samtliga B-aktier. Aktiebolaget emitterar 100 nya A-aktier och 100 nya B-aktier. X har företrädesrätt till samtliga A-aktier och Y har företrädesrätt till samtliga B-aktier. Om båda aktieägarna tecknar aktier enligt sin företrädesrätt innehar X 200 A-aktier och Y 200 B-aktier.

Företrädesrätten som ovan exemplifieras är den primära företrädesrätten. Den subsidiära före- trädesrätten, som tillkommer samtliga aktieägare, aktualiseras om emissionen inte fulltecknas

160 _{Prop. 2004/05:85 s. 544.} 161 _Ibid.

162 _{Ibid.; SOU 1992:83 s. 150–151; prop. 1993/94:196 s. 151; Westermark & Lagercrantz, s. 191–192; Nerep,}

av aktieägarna med primär företrädesrätt (4 kap. 3 § andra stycket 2 ABL).163 _{I exemplet ovan}

skulle Y få möjlighet att teckna de A-aktier som X väljer att inte teckna och vice versa. Denna subsidiära företrädesrätt kan inte åsidosättas utan att ett beslut om två tredjedelars majoritet.164

I den mån den subsidiära företrädesrätten inte utnyttjas fördelas de överblivna aktierna mellan samtliga aktieägare i förhållande till det antal aktier de äger. Detta sista steg är alltså utformat på samma sätt som en emission med lika företrädesrätt.

4.5.4 Likabehandling av aktieägare

Lika och olika företrädesrätt förhåller sig något olika till kravet på likabehandling av aktieägare. I båda fallen beaktas likhetsprincipen. Vid lika företrädesrätt kommer likhetsprincipen till uttryck på samma sätt som vid en sedvanlig företrädesemission. Varje aktie ger i förhållande till det totala antalet aktier lika rätt till de nya aktierna. Vid olika företrädesrätt kommer i stället likhetsprincipen till uttryck genom att företrädesrätten regleras i bolagsordningen.165 _{Den reella}

likabehandlingen skiljer sig däremot något mellan företrädesformerna.

Lika företrädesrätt medför att samtliga aktieägare får ta lika del av de olika aktieslagen vid en nyemission. Om A-aktierna är röststarka och B-aktierna är röstsvaga så kommer de befintliga A-aktieägarnas eventuella (kvalificerade) majoritetsställning att försvagas, eftersom även de befintliga B-aktieägarna kommer att erhålla A-aktier, vilket stärker deras position vid en om- röstning på bolagsstämman.166 _{Denna maktförskjutning kan innebära en otillbörlig fördel för}

B-aktieägarna, till nackdel för A-aktieägarna. Eftersom det endast är de röstsvagare aktieägarna som gynnas av en sådan emission är det dock osannolikt att denna maktförskjutning i praktiken skulle ske mot de röststarka aktieägarnas vilja. För att besluta om en sådan emission krävs fortfarande enkel majoritet och de röststarka aktieägarna har en betydligt större möjlighet att blockera ett sådant beslut än de röstsvaga aktieägarna. Den reella fördelningen av delägarskapet kan endast förflyttas från det starkare aktieslaget till det svagare. I dessa fall verkar general- klausulens tillämpningsområde alltså vara begränsat. Om skillnaden mellan A- och B-aktierna i stället avser vinstutdelning kan mycket väl det aktieslag som har rätt till lägre vinstutdelning (stamaktier) överrösta det andra aktieslaget (preferensaktier) vid bolagsstämmobeslut, om stamaktierna är fler till antalet. Eftersom ägarandelsutspädning inte förekommer vid lika före- trädesrätt (förutsatt att samtliga aktieägare deltar i emissionen) beror otillbörligheten på den ekonomiska utspädningen. Ledning kan därför tas i vad som gäller vid riktade kontantemiss- ioner.167

Vid nyemission med olika företrädesrätt blir situationen mer komplex. I de fall då lika många aktier av samtliga aktieslag emitteras leder emissionen inte direkt till någon utspädning om aktieägarna utnyttjar sin företrädesrätt.168 _{Visserligen kan A-aktieägare inte genom emissionen}

få tillgång till B-aktier eller vice versa. Eftersom det ena aktieslaget kan ge rätt till (högre) vinstutdelning eller starkare rösträtt än det andra kan detta leda till att den reella fördelningen av delägarskapet förändras. På detta sätt kan röststarka aktier emitteras till samma antal som röstsvaga aktier. Även om samtliga aktieägare då erhåller lika många aktier av sitt slag kan

163 _{Skog, Företrädesrätt. Subsidiär företrädesrätt har sitt ursprung i den numera gällande artikel 72.2 b) i}

direktiv (EU) 2017/1132; prop. 1993/94:196 s. 112–113.

164 _{Jfr avsnitt 4.2; Westermark & Lagercrantz, s. 194.} 165 _{Se vidare avsnitt 3.2.}

166 _{Jfr exempel 6 i avsnitt 4.5.3.} 167 _{Se vidare avsnitt 4.2.} 168 _{Se exempel 7 i avsnitt 4.5.3.}

röstmajoriteten på bolagsstämman rubbas. Till skillnad från en nyemission med lika företrädes- rätt kan det reella delägarskapet i detta fall flyttas även från det svagare aktieslaget till det star- kare.

EXEMPEL 8

I ett aktiebolag finns 10 A-aktier, värda tio röster vardera, och 100 B-aktier, värda en röst vardera. Aktie- ägare X innehar samtliga A-aktier och aktieägare Y innehar samtliga B-aktier. Aktieägarna innehar alltså 100 röster vardera. Aktiebolaget emitterar 20 nya A-aktier och 20 nya B-aktier. X har företrädesrätt till samtliga A-aktier och Y har företrädesrätt till samtliga B-aktier. Om båda aktieägarna tecknar aktier enligt sin företrädesrätt innehar X 30 A-aktier och alltså 300 röster, medan Y innehar 120 B-aktier och alltså endast 120 röster.

I (det visserligen något osannolika) exemplet har X efter emissionen två tredjedelars majoritet och kan alltså själv driva igenom vissa betydelsefulla beslut – såsom ändring av bolags- ordningen (7 kap. 42 § ABL). Även om detta medför en betydande fördel för X, till nackdel för Y, är det inte säkert att fördelen anses otillbörlig i generalklausulens mening. Med tanke på HD:s domskäl i NJA 2000 s. 404 och NJA 2013 s. 1250 kan det faktum att X inte direkt genom emissionen har agerat illojalt innebära att fördelen inte är otillbörlig. Att X har hamnat i en betydligt bättre position inför kommande bolagsstämmobeslut innebär inte i sig att emissionen kan angripas med generalklausulen. Förutsatt att emissionen har gått rätt till, och framför allt då X och Y innehaft en likvärdig ställning röstmässigt innan emissionen, innebär antagligen inte dessa indirekta följder att emissionen som sådan anses som otillbörlig.169 _{Om de röststarka}

aktierna dessutom sätts till en betydligt högre emissionskurs än de röstsvaga är det inte heller fråga om någon form av reell emissionsrabatt, vilken hade kunnat tala för otillbörlighet.170

Frågan om otillbörlighet blir något annorlunda om endast ett aktieslag emitteras. En emission behöver inte bevara proportionen mellan aktieslagen, varken sett till antalet aktier eller antalet röster.171 _{Det är värt att notera att ett sådant beslut fattas med enkel och inte två tredjedelars}

majoritet, trots att emissionen egentligen riktar sig till endast vissa aktieägare.

EXEMPEL 9

I ett aktiebolag finns 100 A-aktier och 100 B-aktier. Aktieägare X innehar samtliga A-aktier och aktie- ägare Y innehar samtliga B-aktier. Aktiebolaget emitterar 100 nya A-aktier. X har företrädesrätt till samtliga A-aktier. Om X tecknar aktier enligt sin företrädesrätt innehar X 200 A-aktier och Y fortsatt 100 B-aktier.

Eftersom en direkt följd av emissionen i exemplet är att Y:s innehav i aktiebolaget späds ut kan beslutet, i linje med HD:s resonemang i NJA 2000 s. 404, anses vara ägnat att ge X en otillbörlig fördel till nackdel för Y. Att generalklausulen kan bli tillämplig i dessa situationer har tidigare diskuterats i doktrinen.172 _{Att vissa aktieägare skulle hamna under tioprocentspärren skulle vis-}

serligen kunna tala för att det finns illojala skäl bakom emissionen,173 _{men återigen kan det}

finnas företagsekonomiskt riktiga skäl bakom beslutet.174

En möjlig förklaring till att denna möjlighet att rikta en emission finns är att aktiebolag inte utan vidare kan införa aktier av olika slag. Det krävs att detta framgår i bolagsordningen. För

169 _{Se vidare avsnitt 3.3.2.} 170 _{Se vidare avsnitt 4.2.3.}

171 _{SOU 1992:83 s. 151; Westermark & Lagercrantz, s. 192.}

172 _{Skog, Företrädesrätt; Westermark & Lagercrantz, s. 195–196 och s. 210–211.} 173 _{Westermark & Lagercrantz, s. 211.}

att gå från ett till flera aktieslag krävs att bolagsordningen ändras, vilket kräver kvalificerad majoritet om två tredjedelar (7 kap. 42 § ABL). Detta motsvarar majoritetskravet för att besluta om riktad kontantemission.175 _{Det finns alltså ingen vits att besluta om att införa olika aktieslag}

för att sedan rösta igenom en företrädesemission med enkel majoritet, i syfte att slippa undan kravet på kvalificerad majoritet som ställs upp vid riktad kontantemission. När ett aktiebolag väl har infört olika aktieslag har hänsyn redan tagits till minoritetsskyddet i form av kvalificerad majoritet som återfinns vid riktad kontantemission.

När det kommer till denna emissionsform kan det ifrågasättas om inte den subsidiära företrädes- rätten gör det svårare att hävda att det finns företagsekonomiskt riktiga skäl till att endast ett aktieslag ska emitteras. Ett skäl till att emittera endast ett aktieslag skulle kunna vara – precis som vid riktad kontantemission – att aktiebolaget är i stort behov av likvida medel. Genom att endast emittera ett aktieslag säkerställs emissionens genomförande. Denna säkerhet blir dock inte mindre om exempelvis både A- och B-aktier emitteras. A-aktieägarna har ändå företrädes- rätt till A-aktierna och deras möjlighet att förvärva dessa aktier är oförändrad jämfört med om endast A-aktier emitteras. Om båda aktieslagen emitteras tecknas dessutom B-aktierna i den mån B-aktieägarna har möjlighet. De överblivna B-aktierna tillkommer A-aktieägarna genom subsidiär företrädesrätt. Om det i detta läge är känt att samtliga A-aktieägare är mycket positivt inställda till att förvärva fler aktier, medan endast vissa B-aktieägare är positivt inställda till detta, har aktiebolaget möjlighet att emittera något färre aktier av varje slag. A-aktieägarna kan då kan kompensera den något mindre emissionen av A-aktier genom att förvärva även de över- blivna B-aktierna. Aktiebolaget skulle ändå kunna tillföras samma kapital – om inte mer – som om endast ett aktieslag emitterats. Skälet att aktiebolaget är i akut behov av likvida medel skulle alltså antagligen inte kunna användas i samma utsträckning som vid riktad kontantemission.

4.5.5 Sammanfattning

Till skillnad från företrädesemissioner i aktiebolag med endast ett aktieslag så kan en före- trädesemission när endast ett av flera aktieslag emitteras maskera en riktad kontantemission.176

Situationerna skiljer sig beroende på om lika eller olika företrädesrätt gäller. Vidare skiljer sig situationerna åt när endast ett aktieslag emitteras och när samtliga aktieslag emitteras.

Vid nyemission med olika företrädesrätt då endast det starkare aktieslaget emitteras förstärks dessa aktieägares position ytterligare i bolaget. Detsamma gäller när samtliga aktieslag emitte- ras om olika företrädesrätt gäller. Om en nyemission med olika företrädesrätt däremot emitterar endast det svagare aktieslaget förstärks i stället dessa aktieägares position. Detsamma gäller vid nyemission med lika företrädesrätt, oberoende av vilket aktieslag som emitteras.

175 _{Se vidare avsnitt 4.2.} 176 _{Jfr avsnitt 4.2.}