5 Sammanfattning och slutsatser
5.5 Slutsatser
Nyemissioner kan leda till ödesdigra resultat för den aktieägare som inte deltar. Oavsett emiss- ionsform kan en aktieägare drabbas av såväl ägarandelsutspädning som ekonomisk utspädning mot sin vilja. Om nyemissionen riktas till en annan befintlig aktieägare blir dessa följder ännu mer påtagliga.
Låt säga att en person (X) i ett aktiebolag innehar aktier värda en miljon kronor som innebär en ägarandel om femton procent. En nyemission beslutas där aktiebolaget emitterar lika många aktier som redan finns i bolaget, med en emissionskurs som motsvarar 80 procent av befintliga aktiers värde. X har inte möjlighet att delta i emissionen. Efter nyemissionen är X:s aktier endast värda 900 000 kronor och innebär en ägarandel som understiger tioprocentsspärren. X blir
därefter tvångsinlöst av majoritetsaktieägaren, enligt 22 kap. 1 § ABL. Lösenbeloppet mot- svarar aktiernas befintliga värde enligt 22 kap. 2 § ABL, vilket är 900 000 kronor.
För X innebär emissionen att aktierna rasat i värde med 100 000 kr. En tvångsinlösen innebär vidare att X förlorar hela sitt delägarskap i aktiebolaget. För majoritetsaktieägaren innebär ny- emissionen att denne kommer i en position som möjliggör ett förvärv av aktier som tidigare inte varit möjliga att köpa. Dessutom medför nyemissionen att dessa aktier kan köpas till en rabatt om tio procent med hänsyn till sitt tidigare värde. Denna fördel kan med ledning i den värdeöverföring som skedde i NJA 2000 s. 404 anses som otillbörlig. Med hänsyn till NJA 2013 s. 1250 är dock en tvångsinlösen, som är en indirekt följd av nyemissionen, inte nödvän- digtvis en otillbörlig fördel. I stället ska emissionens utformning beaktas för att avgöra om denna var rättsenlig.
Om emissionen var en kontantemission med avsteg från aktieägares företrädesrätt kan majori- tetsaktieägarens fördel genom avsteget förklaras med att aktiebolaget varit i akut behov av kapital. X ingick inte i kretsen som emissionen riktades till på grund av att emissionen behövde genomföras på ett mycket effektivt sätt. Med tanke på att emissionsvillkoren och emissions- kursen sattes till en rimlig och marknadsenlig nivå är generalklausulens tillämplighet begrän- sad.
Om emissionen var en apportemission är generalklausulens tillämplighet om möjligt ännu mer begränsad. Syftet med apportemissioner är att tillhandahålla aktiebolag den egendom som behövs för verksamheten. Likabehandling av aktieägare får ge vika för vinstsyftet, vilket är påtagligt vid denna emissionsform.
Det kan ifrågasättas om inte nyemissioner när aktier betalas med fungibel apportegendom inte i allt väsentligt motsvarar kontantemissioner. Skillnaden mellan pengar och annan fungibel egendom utgör i det närmaste endast en formell distinktion. För att bättre jämställa dessa betal- ningsmedel skulle en principiell företrädesrätt för aktieägare kunna införas vid nyemissioner som betalas med fungibel apportegendom. Att kräva två tredjedelars majoritet för att frångå denna (i likhet med vad som gäller vid kontantemissioner) skulle möjligen vara att gå för långt med hänsyn till att syftet är att tillföra aktiebolaget egendom som är eller kan antas vara till nytta för verksamheten. En principiell företrädesrätt skulle däremot begränsa möjligheten att utan egentliga skäl utesluta viss aktieägare från att delta i emissionen.177
För att återgå till exemplet ovan är generalklausulens tillämplighet mycket begränsad om det rör sig om en företrädesemission. Om aktiebolaget består av flera aktieslag och X endast inne- hade aktier av det slag som inte emitterades, samt om bolagsordningen föreskriver olika före- trädesrätt, kan X inte förvänta sig att likabehandlas. Genom att införa olika aktieslag görs en uttrycklig distinktion mellan aktiers rättigheter i bolaget. Till vilket resultat en sådan emission leder beror på om det är det starkare eller svagare aktieslaget som emitteras.178 I exemplet ovan,
då X hamnat under tioprocentsspärren, spelar detta däremot ingen roll, eftersom tvångsinlösen endast tar sikte på ägarandelar och inte rösträtt eller liknande.
Om det endast finns ett aktieslag i aktiebolaget krävs det antagligen att X lyckas lägga fram mycket konkreta bevis på att illojala skäl ligger bakom emissionen för att generalklausulen ska kunna tillämpas.179 Eftersom emissionen har genomförts med en emissionsrabatt talar denna
177 Se vidare avsnitt 4.3.3. 178 Se vidare avsnitt 4.5.5.
för att X haft ännu bättre möjligheter till att delta i emissionen än om emissionskursen hade motsvarat befintliga aktiers värde.
5.6 Sammanfattning
Möjligheten att tillämpa generalklausulen vid nyemissioner verkar vara tämligen begränsad. Detta medför att möjligheten till att rikta en nyemission till viss aktieägare är stor, i vart fall så länge det (utifrån sett) finns företagsekonomiskt riktiga skäl bakom emissionsbeslutet.
Dessa möjligheter är betydligt mindre för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad än i privata aktiebolag, i och med att såväl Kollegiet för svensk bolags- styrning och Aktiemarknadsnämnden utövar tillsyn över de tidigare.
Privata aktiebolag omfattas däremot inte av samma tillsyn. Aktieägare i dessa bolag kan därför drabbas av en reell förlust om en nyemission innebär en betydande utspädning. Det är dock viktigt att komma ihåg att privata aktiebolags aktier inte är ämnade att spridas (1 kap. 7 § ABL) och att aktiebolag presumeras att ha ett vinstsyfte (3 kap. 3 § ABL). En enskild aktieägares intresse i ett privat aktiebolag åsidosätts alltså när det ställs mot aktiebolagets vinstintresse.
Källförteckning
Litteratur
Andersson, Sten, Johansson, Svante & Skog, Rolf, Aktiebolagslagen: En kommentar (Vers- ion 15, JUNO).
Arvidsson, Niklas, Associationsrättens likhets- och likabehandlingsprinciper. En analys i ljuset av NJA 2013 s. 1250, JT 2014/15 s. 263–275.
Bergström, Clas & Samuelsson, Per, Aktiebolagets grundproblem, 6 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2021.
Dahlman, Christian, Begreppet rättskälla, Dahlman, Christian & Wahlberg, Lena (red.), Juri- diska grundbegrepp, 1 u., Studentlitteratur, Lund, 2019, s. 55–74.
Eklund, Karin & Stattin, Daniel, Aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt, 3 u., Iustus förlag, Uppsala, 2021.
Hellner, Jan, Metodproblem i rättsvetenskapen – Studier i förmögenhetsrätt, 1 u., Jure, Stock- holm, 2001.
Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s. 1–10.
Johansson, Svante, Bolagsstämma, 1 u., Juristförlaget, Stockholm, 1990 [cit. Johansson, Bo- lagsstämma].
Johansson, Svante, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 11 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2014 [cit. Johansson, Associationsrätt].
Lehrberg, Bert, Aktiebolagsrätt, 1 u., Iusté, Uppsala, 2016 [cit. Lehrberg, Aktiebolagsrätt]. Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, 10 u., Iusté, Uppsala, 2018 [cit. Lehrberg, Metod]. Nerep, Erik, Samuelsson, Per & Adestam, Johan, Aktiebolagslag (2005:551), Lexino, 2020-01-01 (JUNO).
Nial, Håkan, Minoritetsskydd i aktiebolag, SvJT 1941 s. 702–720.
Peczenik, Aleksander, Juridikens teori och metod, 1 u., Fritzes, Stockholm, 1995.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: Ämne, material, metod och argumen- tation, 4 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018 [cit. Sandgren, Rättsvetenskap].
Sandgren, Claes, Är rättsdogmatiken dogmatisk?, TfR, vol. 118, 2005, s. 648–656 [cit. Sand- gren, Rättsdogmatik].
Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, 6 u., Wolters Kluwer, Stockholm, 2017.
Skog, Rolf, Dags att reglera företrädesrätten till nya aktier i bolagsordningen!, Balans, nr 1, 1996, ”www-faronline-se.db.ub.oru.se/dokument/balans/1996/nr-1/balans_1996_n01_a0007/”, hämtad 2021-05-07 [cit. Skog, Företrädesrätt].
Skog, Rolf, Kontantemissioner av aktier i svenska aktiemarknadsbolag, Skog, Rolf (red.), Ny- emissioner av aktier – de lege lata och de lege ferenda, Iustus förlag, Uppsala, 2004, s. 9–34 [cit. Skog, Kontantemissioner].
Svensson, Ola, Begreppet normgivning, Dahlman, Christian & Wahlberg, Lena (red.), Juridiska grundbegrepp, 1 u., Studentlitteratur, Lund, 2019, s. 75–114.
Westermark, Dennis & Lagercrantz, Monica, Om nyemission, 1 u., Norstedts Juridik, Stock- holm, 2013.
Zetterquist, Ola, Begreppet prejudikat, Dahlman, Christian & Wahlberg, Lena (red.), Juridiska grundbegrepp, 1 u., Studentlitteratur, Lund, 2019, s. 163–190.
Offentligt tryck
Ds 2012:37 Ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag
Prop. 1973:93 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om konvertibla skuldebrev m.m. Prop. 1975:103 Regeringens proposition med förslag till ny aktiebolagslag, m.m.
Prop. 1993/94:196 Ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385) m.m. Prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag
Prop. 2013/14:86 Förenklingar i aktiebolagslagen
SOU 1941:9 Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m.m. SOU 1971:15 Förslag till aktiebolagslag m.m.
SOU 1992:83 Aktiebolagslagen och EG SOU 1995:44 Aktiebolagets organisation
Rättsfall
EU-domstolens dom av den 10 april 1984, Von Colson, 14/83, EU:C:1984:153 NJA 1963 s. 431
NJA 1977 s. 393 NJA 2000 s. 404 NJA 2009 s. 550 NJA 2013 s. 1250
Svea hovrätts dom av den 8 maj 2007 i mål nr T 1438-05
Elektroniska källor
Aktiemarknadsnämnden, Om Aktiemarknadsnämnden, ”www.aktiemarknadsnamnden.se/om- aktiemarknadsnamnden/om-aktiemarknadsnamnden__3597”, hämtad 2021-05-04.
Bolagsverket, Statistik om företag och föreningar: Hela landet 2020, Registrerade aktiebolag och handelsbolag, ”www.bolagsverket.se/pb/etjanster/statistik/statistik”, hämtad 2021-05-04. Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, Om Föreningen för god sed på värdepap- persmarknaden, ”www.godsedpavpmarknaden.se/om-foreningen/om-foreningen-for-god-sed- pa-vardepapper__16”, hämtad 2021-05-04.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Vårt uppdrag, ”www.bolagsstyrning.se/om-kollegiet/vart- uppdrag__3642”, hämtad 2021-05-04.