Förfördelad på grund av sitt kön

Trots att de båda pedagogerna inte kunde definiera helt klart vad jämställdhet är upplever vi, utifrån våra observationer och barnens svar, att de ändå lyckas bra med sitt professionella uppdrag. Ingen av de nio flickorna i skolår sex ansågs sig någon gång blivit orättvist behandlade på grund av sitt kön. Däremot var det två av de nio pojkarna som upplevt detta. Den ene av pojkarna ville inte uttala sig om vilka situationer eller tillfällen detta inträffat medan den andre menar att när en kille gör ett fel blir han bestraffad medan en tjej som gör samma sak inte blir det. Vi funderade på om det är så att flickor överlag är mer ”tränade” att inte ta plats och därmed nöjda med situationen. Det kan också vara så att det inte förekommer någon orättvis behandling i klassen och att de därför inte är missnöjda.

5.5 En levande genusdiskussion

Vi ville veta om genus är något som diskuteras kontinuerligt på pedagogernas arbetsplats. För att få ett fungerande jämställdhetsarbete är vi övertygade om att det behövs en levande diskussion i vilken frågor, idéer och tankar väcks och lyfts. I denna fråga hade de två pedagogerna olika uppfattning.

Lotta tycker att diskussion bör föras med jämna mellanrum, speciellt när man sätter ihop olika grupper och när teman väljs. Hon är medveten om att vissa förskolor har genus som sin profil. Det har dock inte Lottas förskola, men genus diskuteras ibland och då finner hon det väldigt intressant och tror att det kan leda till en bättre jämställd verksamhet. Micke säger att på hans arbetsplats diskuteras inte genus särskilt mycket. Han är personligen emot hela den diskussionen som han tycker placerar pojkar och flickor i olika grupper. På arbetsplatsen diskuteras det mer utifrån individerna. Micke tycker att det är intressantare att diskutera utifrån lugna, studiemotiverade personer med god självkänsla kontra stökiga personer med

stort rörelsebehov och dålig självkänsla. Han ser en större finess med att diskutera hur det pedagogiska arbetet ska läggas upp, vilket material som ska användas och hur arbetet ska gå till, utifrån de två ovannämnda grupperna.

Anledningen till pedagogernas olika svar kan kanske vara att arbetssätten på de båda arbetsplatserna är olika. I förskolan arbetar man i grupp och har ett gemensamt ansvar för barngruppen medan man i grundskolan oftast arbetar enskilt och har ensamt ansvar för sin klass. Vi uppfattar att detta innebär att man i förskolan arbetar närmare sitt arbetslag än i grundskolan. Lotta arbetar varje dag tillsammans med två andra pedagoger med vilka hon ständigt för en diskussion, inte bara om genus. Micke däremot jobbar ensam i sitt klassrum och träffar endast sitt arbetslag på raster och möten, vilket gör att han måste ”spara” sina tankar till dessa tillfällen. Vi tänker oss att det är mer genomförbart överhuvudtaget att ha en levande diskussion när arbetssättet är som i förskolan. Eller kan en orsak till de olika svaren vara att de båda tillhör olika kön?

5.6 Sammanfattning av resultatet

Vi har, precis som det i tidigare studier visats, sett att det brister i jämställdhetsarbetet i den pedagogiska verksamheten. Trots att vi gjort en mycket liten studie ser vi ändå att våra informanter visar tecken på att de är präglade av samhällets typiska könsmönster. Som exempel kan nämnas att vissa ord förknippas med ett specifikt kön, att pojkar tar störst utrymme och att det finns olika förväntningar och tolerans på pojkar och flickor.

Pedagogerna hade en bild av vad begreppen jämställdhet och jämlikhet står för, men de var inte riktigt överens med sig själva om vilket som var vilket.

Barnen i vår undersökning är överlag nöjda med den uppmärksamhet de får i verksamheten. Av skolbarnen uppger alla utom två att de inte känner sig förfördelade på grund av sitt kön.

Ingen av våra informanter skulle vilja återinföra skolor med enbart flickor eller pojkar. Pedagogerna och två av eleverna menar dock att det vid vissa tillfällen kan vara att föredra könsindelade grupper.

6 Diskussion

Det är svårt att dra några slutsatser från en så pass liten undersökning som vår. Trots detta ser vi ändå att de traditionella könsmönstren existerar. Flickorna i vår undersökning känns mer neutrala i sin inställning till manligt och kvinnligt. De är nöjda överlag och svarar mer könsneutralt på orden. Vi funderar på om det kan bero på att de är ”tränade” på att passa in i sin könsroll och att vara till lags. Dock ser vi en tendens att pojkarna inte är lika nöjda. Trots att de får mer av uppmärksamheten vill de ha ännu mer. Återigen ser vi att könsmönstren stämmer. För pojkar är det självklart att de ska få den mesta uppmärksamheten och ta det största utrymmet.

Nya undersökningar visar att flickor på många sätt håller på att bli mer aktiva och mer initiativtagande än pojkar. Det finns en tendens till att flickor inte längre är så följsamma, inte lika behagliga och inte lika till lags. Anledningen till att flickorna i vår undersökning svarar mer könsneutralt på orden tror vi kan hänga ihop med att flickorna är en bit på väg till att erövra den manligt genusifierade världen. Vi tror att detta är tecken på att flickorna håller på att ta sig ur den ”kvinnliga världen” och in i den ”manliga”.

Vi tycker att det är viktigt att förskolan och skolan arbetar mot samma mål i jämställdhetsarbetet. Trots att vi arbetar för att flickor ska bli frispråkiga, spontana och ta mer plats är risken med denna nya flickroll att skolan inte har någon beredskap för dem. Det kan betyda att allt arbete som lagts ner i förskolan, att få barn oavsett kön och egenskaper att ta utrymme, raseras när de kommer till skolan. Drömeleverna är tysta och lydiga som gör som dom blir tillsagda. Det är illa nog att pojkar är som dom är, ska nu flickor också bli sådana?71 Vår övertygelse är att människan vill sortera in andra människor i olika kategorier, som stämmer överens med de ”normalitetsramar” vi har. Dels tror vi att man sorterar utifrån de föreställningar om hur en flicka/kvinna och pojke/man ”ska” vara. Dels också utifrån individer med olika behov (ej kopplat till kön). Vi tror att allt detta spelar roll för huruvida ett jämställt arbete i den pedagogiska verksamheten kan uppnås. I jämställdhetshetsarbetet anser vi att man måste ta hänsyn till den enskilde individen, trots att det till största del handlar om jämlikhet mellan könen.

I ett försök att nå bättre resultat i jämställdhetsarbete menar vi att det nog måste till mer utbildning. Utan medvetenhet och kunskap upplever vi att det kan vara svårt att göra några

förändringar. En svårighet kan vara att verksamheterna inte är medvetna om behovet av utbildning. Det kan också vara så att rätt personer aldrig får reda på att det finns utbildningar att delta i. Ytterliggare en faktor kan vara, som i så mycket annat i den pedagogiska verksamheten, en resursfråga.

Den förra regeringen gjorde ett försök att utbilda genuspedagoger. Denna

10-poängsutbildning Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap gavs i både Umeå och Göteborg. Dessvärre var intresset svalt och kommunerna skickade inte deltagare dit. Idag är utbildningen nerlagd och vi spekulerar i om det beror på det låga deltagarantalet. Trots att det verkar som om utbildningar som dessa inte är attraktiva och kanske inte heller upplevs som nödvändigt, tror vi ändå att utbildning är ett steg i rätt riktning.

Vi reagerar över att jämställdhetsarbetet ofta går ut på att det är flickorna som ska förändras – och inte pojkarna. Detta görs inte sällan genom att dela in pojkar och flickor i olika grupper. Varken vi eller våra informanter tycker att det är någon bra lösning, även om det i vissa fall kan vara motiverat. Men genom att göra detta tror vi att det finns en risk att man försvagar kvinnan och ser de traditionellt kvinnliga egenskaperna som mindre önskvärda samtidigt som den traditionella manliga normen accepteras. Istället borde man intressera sig för mer för pojkars beteende – minska deras makt och kontroll – och inte tillåta dem att vara dominanta. Enligt Hirdman är det inte heller meningsfullt att försöka hitta en orsak till den kvinnliga underordningen och ta reda på ”vems fel” det är. Istället tycker hon att man borde fokusera på att förstå och förändra de genuskontrakt som både kvinnor och män ingår i. Dessa kontrakt gör att kvinnor och män upprepar mönster av kvinnligt och manligt, generation efter generation.72

Vi är övertygade om att allt jämställdhetsarbete måste börja och utgå från oss själva. Varje individ är tvungen att göra sig själv medveten om sina föreställningar och sitt agerande för att kunna se eventuella problem. Först därefter tror vi att ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kan påbörjas.

71 _{Gens. Från vagga till identitet, 2002:50. Se jämställdhetsprojekt Tittmyran och Björntomten.}

7 Nya insikter

Under arbetets gång har nya tankar väckts, vilka många gånger har lett till diskussion oss emellan. Vi har båda fått tankeställare över våra egna föreställningar om könsmönster och jämställdhet.

Vi vill inte påstå att vi är närmare någon lösning till ett tillfredsställande jämställdhetsarbete, men däremot kan vi båda säga att vi fått upp ögonen för de förhållanden som råder. Det har fått oss att tänka på hur vi själva agerar, både i verksamheten och privat. Vår övertygelse ligger i att vi med hjälp av detta arbete kommer att vara mer observanta på vad som sker i de situationer vi i framtiden kommer att ställas inför.

Det har dykt upp nya infallsvinklar under arbetets gång som skulle ha varit intressanta att undersöka. Om ett nytt arbete inom genus och jämställdhet skulle göras, kan vi tänka oss en fördjupning i: läromedel och planering, genusutbildning, kvinnliga kontra manliga pedagoger, upptäcka traditionella könsmönster hos barnen, handlingsplaner för kränkande behandling och jämförelse av verksamheten mellan olika geografiska områden. Vi har också kommit underfund med att en undersökning nog tjänar på att ha tydligare begränsningsområde än vad vår har haft.

Även om viss del av vår litteratur är från början av 1990-talet har vi valt att använda oss av den. Detta för att en del av den rekommenderades för vårt arbete men också för att det inte fanns överdrivet mycket relevant litteratur att tillgå. Den tidiga litteraturen visar på samma resultat som den senare och detta gjorde att vi kände tillit även till denna.

Genus och jämställdhet är välbekant för de allra flesta men vi är på det klara med att det inte gör det till ett mindre laddat område. På grund av att det är ett laddat område funderar vi över om det kan ha varit svårt för våra informanter att svara helt ärligt. De kan tänkas att de varit rädda att gå utanför ”normalitetsramen” och på så sätt medfört att vår undersökning fått ett missvisande resultat. Vi vet inte heller om informanterna svarar utifrån sin profession eller som privatpersoner, om de talar till oss som om vi var kolleger, privatpersoner eller reportrar. Detta är också en vinkling som finns utifrån hur vi tolkar svaren. Vi funderar även över andra faktorer som kan ha haft betydelse för resultatet, till exempel att man levererar det svar som man tror förväntas av en. Återkommande i våra tankar är om könet spelat någon roll i de intervjuer vi gjort. Tilltalar vi pedagogerna olika på grund av att de representerar olika kön? Hade de svarat på samma sätt om vi varit en man och en kvinna, eller två män? Tolkar vi

svaren olika för att pedagogerna är en man och en kvinna? Vi är övertygade om att det svar, tolkning och resultat vi fått beror på hur situationen sett ut, alltså två kvinnor som intervjuar en man och en kvinna.

Vi vill avsluta med att ge Er följande citat73 att begrunda och med en förhoppning att Ni, liksom vi, fått insikt i och vidgat Ert tänkande kring genus och jämställdhet.

Varje kvinna blir lik sin mor - det är hennes

tragedi.

Ingen man blir lik sin mor - det är hans tragedi.

Referenser

Litteratur

Bell, Judith. (1993) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bjerrum Nielsen, Harriet & Rudberg, Monica. (1991) Historien om flickor och pojkar.

Könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Davies, Bronwyn. (2003) Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber AB. Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2000) Att förstå barns tankar.

Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag. (1992) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Fagrell, Birgitta. (2000) De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om kvinnligt och

manligt i relation till kropp, idrott, familj och arbete. Stockholm: HLS Förlag.

Gens, Ingemar. (2002) Från vagga till identitet. Hur flickor blir kvinnor och pojkar blir män. Jönköping: SEMINARIUM Utb. & Förl. AB.

Henkel, Kristina. (2006) En jämställd förskola – teori och praktik. Skärholmen: Jämställt.se. Hirdman, Yvonne. (2001) Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Månsson, Annika. (2000) Möten som formar. Interaktionsmönster på förskola mellan

pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Malmö Högskola:

Lärarutbildningen.

Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål. (1999) Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Steenberg, Ann. (1997) Flickor och pojkar i samma skola. Solna: Ekelunds Förlag AB. Tallberg Broman, Ingegerd. (2002). Pedagogiskt arbete och kön. Lund: Studentlitteratur. Wehner-Godée, Christina. (2000). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp

Rapporter

Forsberg, Ulla. (1998) Jämställdhetspedagogik. Stockholm: Liber. Skolverket, rapport. beställningsnummer 98:339.

Skolverket (1994) Flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor. Stockholm: Liber. Rapport nr. 47. Beställningsnummer 94:80.

Särtryck

Berg, Bettina. (2000) Genuspraktika för lärare. Stockholm: Lärarförbundet.

Lindqvist, Ulla & Sandquist, Anne-Marie. (1999) En jämställd skola. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.

Lärarförbundet. (1998) Lika för lika – strategier för en jämställd skola. Stockholm: Lärarförbundet.

Artiklar

Fagrell Birgitta. (2000) Vakthunden Genus i Tema forskning 2000/01 – Genus. Stockholm: Lärarhögskolan.

Nätsidor

Filosofiska Institutionen. Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap. Göteborg: Göteborgs Universitet.http://maya.phil.gu.se/genus/ On line 2006-12-15.

Jämställdhetsombudsmannen. (2006) www.xn--jmo-gla.se/lagarna/lagenomforbudmo.asp Senast uppdaterad 2006-04.03. Ansvarig för sidan: Tillberg, Anneli. On line 2006-11-20. Jämställdhet.nu. (2006) www.jamstalldhet.nu/jmst/maktkon/hirdman/hirdman.htm

Ansvarig utgivare: Granvik, Margot. Granvik Produktion. On line 2006-12-04. Jämställt.se. (2006) http://www.jamstallt.se/Girls_Will_Be_Boys.pdf Ansvarig utgivare:

Henkel, Kristina; jämställdhetskonsult. On line 2006-11-22.

Wikipedia. (2006) http://sv.wikipedia.org/wiki/Aristoteles Uppdaterad senast 2006-11-28 kl. 21.42. On line 2006-12-07.

Wikipedia.* (2006) http://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4mst%C3%A4lldhet. Uppdaterad senast 2006-11-29 kl.11.07. On line 2006-12-07.

http://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4mlikhet. Uppdaterad senast 2006-11-28 kl. 23.53.

On line 2006-12-07.

Bilaga 1

FÖRSKOLA SAMLING

Flickor Pojkar

Räcker upp handen

Pratar Får tillsägelse Får beröm FÖRSKOLA MATSITUATION Flickor Pojkar Ber om hjälp Får hjälp Pratar Får tillsägelse Får beröm GRUNDSKOLA DISKUSSIONSLEKTION Flickor Pojkar

Räcker upp handen Får frågan

Får tillsägelse Får beröm

EGET ARBETE

Flickor Pojkar

Räcker upp handen Får hjälp

Bilaga 2

Du ska nu få besvara ett antal frågor som handlar om hur du upplever hur du blir bemött i skolan.

Ringa in det alternativ som passar bäst.

1. Är du

Pojke Flicka

2. Vi utgår ifrån fyra olika slags uppmärksamhet som du kan få av din lärare.

A. Får frågan vid diskussioner/läxförhör B. Beröm

C. Tillsägelse D. Hjälp vid behov

Känner du att du får tillräckligt med uppmärksamhet när det gäller punkt A? Ja Jag skulle vilja ha mer Jag skulle vilja ha mindre Får alla i klassen lika stor uppmärksamhet av er lärare när det gäller punkt A? Ja Nej

Om nej, kan du svara på vem som får mest uppmärksamhet när det gäller punkt A?

Mestadels flickor Mestadels pojkar Ungefär lika många flickor som pojkar Känner du att du får tillräckligt med uppmärksamhet när det gäller punkt B?

Ja Jag skulle vilja ha mer Jag skulle vilja ha mindre Får alla i klassen lika stor uppmärksamhet av er lärare när det gäller punkt B? Ja Nej

Om nej, kan du svara på vem som får mest uppmärksamhet när det gäller punkt B?

Mestadels flickor Mestadels pojkar Ungefär lika många flickor som pojkar Känner du att du får tillräckligt med uppmärksamhet när det gäller punkt C?

Ja Jag skulle vilja ha mer Jag skulle vilja ha mindre Får alla i klassen lika stor uppmärksamhet av er lärare när det gäller punkt C? Ja Nej

Om nej, kan du svara på vem som får mest uppmärksamhet när det gäller punkt C?

Mestadels flickor Mestadels pojkar Ungefär lika många flickor som pojkar Känner du att du får tillräckligt med uppmärksamhet när det gäller punkt D?

Ja Jag skulle vilja ha mer Jag skulle vilja ha mindre Får alla i klassen lika stor uppmärksamhet av er lärare när det gäller punkt D? Ja Nej

Om nej, kan du svara på vem som får mest uppmärksamhet när det gäller punkt D?

Bilaga 2

3. Pratar du rakt ut i klassrummet?

Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig

4. Om du pratar rakt ut, varför gör du det? (flera alternativ kan fyllas i)

Annars får jag inte komma till tals Jag hinner glömma vad jag ska säga

Jag glömmer räcka upp handen Det är obehagligt när alla tittar på mig när jag får frågan Annat_______________________________________________________________________________

5. Upplever du att någon ofta pratar rakt ut, utan att räcka upp handen?

Ja Nej

Om ja, vilka då?

Mestadels flickor Mestadels pojkar Ungefär lika många flickor som pojkar

6. Om du behöver hjälp med något under lektionen, hur gör du då?

Räcker upp handen och väntar på läraren Hojtar rakt ut att du behöver hjälp Frågar en kompis Ingenting

Annat________________________________________________________________________________

7. Tycker du att du får den hjälp du behöver, när du behöver det?

Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig

8. Om du får en tillsägelse av din lärare, vad beror det på? (flera alternativ kan fyllas i)

Jag får aldrig tillsägelser Jag pratar utan att räcka upp handen Jag gör inte det jag ska Jag bråkar Jag snackar med klasskamrater under lektionstid

Annat________________________________________________________________________________

9. Läs igenom orden nedan. Fundera över om du tycker de är typiska för pojkar (P), flickor (F) eller passar lika bra för båda (B). Markera vid varje ord: P, F eller B.

Rosa Bestämmer Flitig Sjunga

Tillbakadragen Gevär Inomhus Gnälla Sitta tyst i skolan Blå Osäker Tycka om små barn

Svärord Tala högt Skvallra Rolig

Tuff Spela fotboll Tävlingsinriktad Vissla

Lego Smutsig Stark Docka

Kunna vänta på sin tur Tyst Nyfiken Bilar

Hårgelé Lila Skriva dagbok Lat

Modig Spotta Utomhus Ger lätt upp

Störig Lastbil Rädd Dataspel

Saknar du några ord? Skriv dem här (glöm inte markera med P, F eller B).

__________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________

Bilaga 2

10. Hade du tagit större utrymme i klassrummet om det hade diskuterats om något som du kan mycket om och är intresserad av?

Ja Nej

11. Skulle du vilja gå i en skola där alla elever har samma kön (pojke/flicka) som du själv?

Ja Nej

Motivera ditt svar:________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________

12. Skulle du vilja ha vissa lektioner tillsammans med bara elever av samma kön som du själv?

Ja Nej

Motivera ditt svar:________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________

13. Känner du någon gång att du blir orättvist behandlad pga. att du är flicka/pojke?

Ja Nej

Om ja, är det i några speciella situationer? Vilka?

_____________________________________________________________________________________

14. Har du något annat du skulle vilja tillägga? Skriv nedan

__________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________

Tack för

din

hjälp!

Bilaga 3

Intervjumall pedagoger

In document Flickor är pojkar är flickor är... (Page 51-69)