Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och behandlar förutom villkor för individers lärande och utveckling även specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter. Med det som utgångspunkt och i relation till aktuell utbildnings- och skoldebatt om förbättrad resursfördelning gör vi den viktiga insikten utifrån studiens resultat, att resursfördelning är så mycket mer än ekonomi. Under studiens gång har vi insett att för att förstå skolan som institution och dess förutsättningar måste man också förstå den växelverkan mellan juridisk, ekonomisk och ideologisk styrning som historiskt och i dag sampelar och utgör skolans ramar. Insikten om ramar förstår vi som varandras förutsättning och begränsning och inom vilka studiens dilemman inom förskolornas och grundskolornas verksamheter framträder. Individers olika villkor för lärande är en viktig utgångspunkt för det specialpedagogiska ämnesområdet men också de villkor i lärmiljön som dessa individer möter i förskola och grundskola. Vi har utifrån ett dilemmaperspektiv, från makro- till mikronivå fått en ökad förståelse för att resursfördelning skiljer sig mycket åt i olika kommuner, vilket skapar olikvärdiga förutsättningar i förskola och grundskola. Ytterligare en insikt framträder ur respondenternas svar, att verksamma i förskolan och grundskolan ställs inför dilemman som ska lösas och hanteras på kort och lång sikt oavsett förutsättningar. Vår lärdom är att rektorer ges ett statligt resursfördelningsmandat utifrån alla barns rätt till en god utbildning som inte går ihop med kommunens ekonomiska resursfördelning. Detta innebär dilemman på verksamhetsnivå som påverkar barnet eller eleven.
33
Referenser
Ahlström, B. (2014). Rektors ansvar – att ta ställning? I Nihlfors, E. & Johansson, O. (Red.).
Skolledare i mötet mellan nationella mål och local policy, (s. 179-190). Gleerups.
Allodi Westling, M., & Fischbein, S. (2000). Boundaries in school: Educational settings for children perceived as different. Scandinavian Journal of Disability Research, 2(2), 63-89. doi:10.1080/15017410009510760
Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden (2., [uppdaterade och utökade] uppl.). Liber.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: Experiments by nature and
design. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Cobb-Clark, D. A., & Jha, N. (2016). Educational achievement and the allocation of school resources: Educational achievement and school resource allocation. Australian Economic
Review, 49(3), 251-271. doi: 10.1111/1467-8462.12159
Creswell, J. W., & Poth, C. N. (2016). Qualitative inquiry and research design: Choosing among
five approaches. Sage publications.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107–115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.
Europeiska Unionen. (2018). Education and Training Monitor 2018. Country Analysis. Sweden: Publications Office of the European Union.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.). Handbok i kvalitativ analys (Upplaga 3.). Stockholm: Liber AB.
Gadler, U. (2011). En skola för alla – gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i skolans
verksamhet. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet.
Grissom, J. A., Egalite, A. J., & Lindsay, C. A. (2021). How principals affect students and
schools: A systematic synthesis of two decades of research. New York: The Wallace
Foundation
Hægeland, T., Raaum, O., & Salvanes, K. (2012). Pennies from heaven? Using exogenous tax variation to identify effects of school resources on pupil achievement. Economics of
Education Review, 31(5), s. 601–614. doi: org/10.1016/j.econedurev.2012.03.004
Hanzek, I. (2019). Att organisera för och leda skolutveckling mot beprövad erfarenhet: Rektors perspektiv. I Å. Hirsh, & M. Segolsson (Red). Skolutveckling som gemensamt projekt: att organisera för och genomföra professionsdriven skolutveckling, (s. 49-67). Stockholm,
Sverige: BoD - Books on Demand.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Studentlitteratur. Lund.
Jacobsson, K., & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande: för utbildningsvetenskap. Studentlitteratur.
34 Jervik Steen, L. (2014). Vem styr skolledaren-om skolledarens handlingsutrymme. I E. Nihlfors,
& O. Johansson. (red.). Skolledare i mötet mellan nationella mål och local policy. Gleerups.
Kornhall, P. (2013). Barnexperimentet, svensk skola i fritt fall. Leopard förlag. Stockholm. Lindensjö, B., & Lundgren, U.P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. HLS förlag.
Stockholm.
Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy : dilemmas of the individual in public services. Russell Sage Foundation.
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy : dilemmas of the individual in public services (30th
anniversary expanded ed). Russell Sage Foundation.
Lundqvist, J., Westling Allodi, M., & Siljehag, E. (2019). Values and Needs of Children With and Without Special Educational Needs in Early School Years: A Study of Young Children’s Views on What Matters to Them. Scandinavian Journal of Educational Research, 63(6), 951–967. doi: org/10.1080/00313831.2018.1466360
Lundström, U., Holm, A.-S., & Erixon Arreman, I. (2017). Rektor i skärningspunkten mellan likvärdighet och skolmarknad. Utbildning & Demokrati, 26,(1), 19-41.
Magnússon, G. (2015). Traditions and Challenges: Special Support in Swedish Independent
Compulsory Schools. Mälardalens Högskola, School of Education, Culture and
Communication, Educational Sciences and Mathematics. Magnússon, G. (2020). Det svenska skolimperiets fall.
https://www.dagensarena.se/essa/det-svenska-skolimperiets-fall/
Mitchell, D. (2014). What Really Works in Special and Inclusive Education: using evidence-
based teaching strategies, (2. uppl.). Routledge.
Nihlfors, E., & Johansson, O. (2014). Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy (1. uppl.). Gleerups.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik - Vilka är de grundläggande perspektiven? I Pedagogisk
forskning i Sverige, 10(2), 124–138.
Nilholm, C. (2020). Perspektiv på specialpedagogik, 2020. Studentlitteratur: Lund.
Pareliussen, J., C. André & Hwang, H. (2019). Improving school results and equity in compulsory education in Sweden, Economics Department Working Papers, No. 1587, OECD Publishing, Paris. doi: org/10.1787/99a20fbe-en.
Prop. 1997/98:93. Läroplan för förskolan.
https://www.regeringen.se/49b72d/contentassets/e69ca711b19f4b25a04003c1ac65872f/pro p.-19979893
Pulkkinen, J., & Jahnukainen, M. (2016). Finnish reform of the funding and provision of special education: The views of principals and municipal education administrators. Educational
35
Svensk författningssamling, SFS. (2010:800). Skollag. Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen. (2016:5915). Socioekonomisk resursfördelning till förskolan.
https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-
statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2016/socioekonomisk-resursfordelning-till- forskolan/
Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö 98.
1998.pdf (gu.se)
Skolverket. (2009:330). Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2009/resursfordelning-utifran- forutsattningar-och-behov?id=2204
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Läroplan (Lgr11) för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet - Skolverket
Skolverket. (2011:365). Resursfördelning till grundskolan - rektorers perspektiv.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2011/resursfordelning-till- grundskolan---rektorers-perspektiv
Skolverket. (2012:374). Likvärdig utbildning i svensk grundskola?
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2012/likvardig-utbildning-i-svensk- grundskola-en-kvantitativ-analys-av-likvardighet-over-tid.?id=2816
Skolverket. (2013:391). Kommunernas resursfördelning till grundskolor.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2013/kommunernas- resursfordelning-till-grundskolor
Skolverket. (2015). Kvalitetsarbete i praktiken (skolverket.se)
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö18.
Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (skolverket.se)
Skolverket. (2019). Introduktion till styrning av skolan.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/introduktion-till- styrning-av-skolan
Skolverket. (2020a). Likvärdig utbildning - krav, målsättning eller princip?
Likvärdig utbildning – krav, målsättning eller princip? - Skolverket.
Skolverket. (2020b). Skolverkets lägesbedömning 2020.
https://www.skolverket.se/publikationer?id=6436
SOU. (2020:28). En mer likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad
resurstilldelning. Norstedts juridik AB.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) (2018).
36
Sveriges kommuner och regioner. (2021,16 mars) Så mycket kostar skolan.
Så mycket kostar skolan
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (vr.se)
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
37
Bilaga 1
Studiens respondenter
Kommun Titel Beskrivning Deltagande
Storstad Tjänsteman Controller på barn-och
utbildningsförvaltningen. Arbetat i den här kommunen < 3 år, tidigare arbetat med liknande uppdrag i mindre kommuner.
Teamsintervju, 46 min.
Dokument 1, Skriftlig förklaring av
typförskola/ typskola.
Dokument 2,Mall, typförskola.
Storstad Rektor förskola
Arbetat i kommunen hela sitt
yrkesverksamma liv, >30 år. rektor för 3 förskolor i kommunen.
Teamsintervju, 38 min.
Storstad Rektor grundskola F- till åk 6
Lärare i >10 år inom fristående verksamhet,. < 5år som rektor på den här kommunala F- till åk 6 skolan.
Teamsintervju, 47 min.
Storstad Specialpedagog förskola
Har arbetat som specialpedagog i > 5 år, i kommunens centrala team för förskolan.
Tidigare arbetat i förskola.
Teamsintervju, 45 min.
Dokument 3, Roll- och funktions-
beskrivning.
Dokument 4, Förtydligande av
arbetet för specialpedagoger.
Dokument 5, Arbetsgång för
specialpedagoger vid fördelning av uppdrag,
Storstad Specialpedagog grundskola
Arbetat i förskolan
Utbildade sig till specialpedagog, arbetat i 1,5 år på en F- till åk 6 skola, precis börjat på ny skola, åk 4-9 som specialpedagog.
Teamsintervju: 35 min.
Storstad Övrigt Offentliga handlingar grundskolan:
Dokument 6, Verksamhetsplan för
grundskolan 2020.
Dokument 7,Grundskolenämndens
verksamhetsbudget 2020.
Offentliga handlingar förskolan:
Dokument 8, Verksamhetsplan för
Förskolan.
Dokument 9, Förskolans
verksamhetsbudget, 2020.
Kommun Titel Beskrivning Deltagande
Småstad Tjänsteman Kvalitetsutvecklare från förskola – gymnasie, kommunens aktivitetsansvar upp till 21 år.
Teamsintervju, 70 min.
Dokument 10, Mål och budget
2021-2023.
Dokument 11, Delårsrapport 2020.
Småstad Rektor förskola
Rektor för 2 förskolor sedan 1 år, arbetat som förskollärare i >30 år, haft andra pedagogiska tjänster.
Teamsintervju, 47 min.
Dokument 12, budgetkommentarer
2020. Småstad Rektor
grundskola
Rektor för F- till åk 6 skola sedan 1,5 år tillbaka. Lärare i 30 år, arbetat som bitr, rektor.
Teamsintervju, 70 min.
Småstad Specialpedagog förskola
Förskollärare sedan 1970-talet, specialpedagog ca 20 år i kommunen, arbetat mycket med nyanlända barn, föreläsare.
Telefonintervju, 46 min
Dokument 13, Annons, utlyst tjänst
specialpedagog. Småstad Specialpedagog
grundskola
38
Bilaga 2
Intervjuguide
Allmänna frågor: (lätta upp stämningen, lära känna varandra)
• Kan du berätta lite, vem du är? Beskriv dig själv, yrkeserfarenhet) • Berätta om din kommun, lite övergripande. ställ följdfrågor
Resursfördelning
• Vi är ju särskilt intresserade av den här frågan i vår studie: - Vad tänker du på när jag säger ordet resursfördelning? Låt hen berätta.
• Hur kommer det sig att ni gör så då? Fördelar – nackdelar
• Kan du berätta om er resursfördelning till specialpedagogiska insatser? (Tilläggsbelopp, socioekonomisk ersättning)
• Rektor - (chef på mellannivå), Hur upplever du rollen att både förväntas styra och samtidigt bli styrd?
• Specialpedagog - När du träffar din rektor, pratar ni pengar, resurser, (vad innebär det)? • Specialpedagog - Har du någon påverkansmöjlighet vad gäller resursfördelning?
Specialpedagogisk verksamhet
• Rektor, specialpedagog - Hur fördelas resurser till ditt område, Specialpedagogik (elevhälsa, elevassistenter, särskilda undervisningsgrupper, modersmålsstöd) • Om de inte själva pratar specialpedagogik, hur ser fördelningen ut till de mindre
grupperna? (ex. På svar, Valfritt för rektorer, öronmärkta pengar, på vilket sätt)
Likvärdig skola
• Upplever du att resursfördelningen bidrar till likvärdighet i förskola/skola? Vad är bra? Önskar du att det var på något annat sätt än det är nu?
Dilemman
• Upplever du i ditt arbete dilemman kring resursfördelning? Vilka svåra val står du inför? Vad är det enkla? Några val som bekymrar dig?
• Vilka dokument rekommenderar du att jag ska ta del av/ läser som ni har? Som ytterligare kan få mig att förstå de här bitarna. (verksamhetsplan, riktlinjer)
Uppföljning
• Sker det någon uppföljning av resursfördelningen? I så fall, på vilket sätt?
• (Är det någon som arbetar med resursfördelning, just till förskolan/skolan som du kan föreslå att vi pratar med?)
39
Bilaga 3
Samtyckesbrev
Vi är två studenter på Specialpedagogprogrammet på Mälardalens högskola som har påbörjat utbildningens sista termin, som innebär att skriva ett självständigt arbete under VT 2021. Vi har vår bakgrund i olika verksamheter, förskolan respektive grundskolan.
Det självständiga arbetet genomförs som en fallsstudie som avser att belysa hur olika kommuner väljer att fördela sina resurser till förskola och grundskola.
Arbetet har som syfte att undersöka hur tjänstemän och rektorer i kommun A och Kommun B motiverar fördelningen av resurser till förskolor och skolor, i sina respektive verksamheter, och vilka dilemman som man ställs inför.
Vi är särskilt intresserade av resursfördelning kopplat till det specialpedagogiska området, så som elever i behov av särskilt stöd. Uppkomna dilemman i resursfördelning är ett outforskat område och vi är intresserade av att få mer kunskap kring detta ämne utifrån din yrkesroll och verksamhet. Vi skulle därför verkligen uppskatta din medverkan.
Intervjun kommer att ske individuellt på telefon eller via teams, zoom, efter ditt önskemål. Intervjun beräknas ta 30 - 45 minuter. Intervjun kommer att spelas in och transkriberas. Inför intervjun kommer du att få ett samtyckesbrev som ska skrivas under och skickas per post/ skannas in och mailas tillbaka till oss. Det är när som helst okej att avbryta sitt deltagande under studiens gång utan att förklara varför.
Vi garanterar konfidentalitet I vår studie. Materialet kommer att förvaras säkert enligt forskningsetiska regler. Det innebär att det inte kommer att vara möjligt att identifiera enskilda individer eller kommuner i vårt självständiga arbete. Efter examination av vårt arbete kommer allt insamlat material att förstöras enligt gällande regler. Undersökningen kommer att resultera i en rapport som du är välkommen att ta del av.
Återkoppla ditt svar/ medverkan till oss på nedanstående mail eller telefon.
Med vänlig hälsning
Dragica Pekic Eriksson och Susanne Hedlund
YYY-YYY XXX-XXX
40
Jag lämnar mitt godkännade att delta i den här intervjun och att data behandlas så som beskrivits i brevet. Datum: _______________ Namnunderskrift: Namnförtydligande. _____________________________________________________________ Telefonnummer: _____________________________________________________________ Mailadress: _____________________________________________________________ Befattning: _____________________________________________________________
Påskrivet samtyckesbrev kan scannas eller fotograferas och därefter skickas till Dragica Pekic Eriksson eller Susanne Hedlund.