I resultaten kan vi se attStorstad har en resursfördelningsmodell för både förskola och grundskola, baserad på likvärdig fördelning av resurser till varje enskilt barn/elev. Småstad har inte en systematisk resursfördelningsmodell. Fördelning sker enligt beräkningar utifrån demografi och har varit oförändrad under lång tid.
Gemensamt för rektorer i Storstad och Småstad är svårigheten att hålla budget. I Storstad beskrivs typmallen som svår att applicera i verksamheten då förutsättningar mellan enheterna skiljer sig åt. I Småstad beskrivs befintlig resursfördelning göra det svårt att täcka upp för oväntade utgifter. Resursfördelningen upplevs som orättvis.
Gemensamt för Storstad och Småstad på mikronivå är uppfattningen att personalen är den viktigaste resursen.
Storstad och Småstad uppger att kommunerna har likvärdighet som mål för både förskola och grundskola. Samtliga respondenter framhåller likvärdighet utifrån alla barns rätt till adekvat stöd och uttrycker att de arbetar för likvärdighet i sina verksamheter, men att det inte är realitet idag av olika anledningar. Gemensamt för Storstad och Småstad är upplevelsen av olikvärdig utbildning, då förutsättningar i verksamheterna varierar avseende lokaler, utbildad personal, resursfördelningsprioriteringar samt elever från olika socioekonomiska upptagningsområden. En respondent i Storstad går så långt som att hävda att statlig styrning av skolan är enda möjligheten att nå likvärdighet, vilket inte nämns i Småstad.
28
Respondenterna ger exempel på många olika dilemman som uppstår kopplat till resursfördelning. Ett dilemma som flertalet respondenter uttrycker är uppdraget att följa styrdokumenten om barns/elevers rätt till stöd kontra ekonomi i balans. Trots dilemmat uttrycks att valet är lätt, barnets bästa går före budget, trots eventuella personliga konsekvenser för rektorerna.
Personella resurser är ett återkommande dilemma på alla nivåer i Storstad och Småstad, till exempel omplacering, rekrytering, behålla kompetent personal och elevassistenters anställningsvillkor är exempel som nämns.
Specialpedagogerna inom förskolan i Storstad och Småstad upplever båda dilemman mellan förväntningar och uppdrag på deras yrkesroll. En intressant, avvikande aspekt är att tjänstemannen i Storstad i sin yrkesroll som controller, inte upplevde några direkta dilemman, utan gjorde resursfördelningen utifrån de direktiv som politikerna satt upp.
Hur uppföljning sker i Storstad och Småstad skiljer sig åt i respondenternas svar. Det som är gemensamt är att det finns utvecklingspotential, både i respektive verksamhet, men också mellan mikro- och exonivå. Rektorer i Storstad och Småstad upplever att tjänstemän är intresserade av deras åsikter, men att uppföljningsarbetet sker enligt gamla ramar, utan hänsyn till aktuell lägesbeskrivning.
Småstad har på exonivå skapat ett analysstöd för att kunna utvärdera förskolans verksamhet med mätbara mål, vilket inte funnits tidigare, för att bidra till en mer likvärdig resursfördelning mellan skolformerna, medans Storstad använder sig av liknande typmall för både förskola och grundskola.
Diskussion
Studiens diskussion inleds med en metod- och resultatdiskussion och därefter följer implikationer till specialpedagoger och tips på vidare forskning.
Metoddiskussion
Föreliggande studie utgick från en kvalitativ forskningsstrategi där tvåfallstudie valdes framför enfallstudie som metodansats, vilket enligt Yin (2007) kan ses som en kvalitetsaspekt. Undersökningen har genomförts som en tvåfallsstudie där primär datakälla varit semistrukturerade intervjuer, vars utsagor styrkts och bekräftats med empirins dokument, som enligt Yin (2007) är viktig för alla fallstudier.
En begränsning i studien var att observationer ej var genomförbara utifrån rådande samhällssituation, en annan att enbart kommunal verksamhet undersöktes utifrån studiens tidsram. En tvåfallsstudie genomfördes där tio respondenter i två befolkningsmässigt olika kommuner intervjuades. När antal kommuner fastställts, valdes kommunerna genom ett bekvämlighetsurval utifrån etablerade kontakter på tjänstemannanivå. Valet av övriga åtta respondenter gjordes utifrån en blandning av urval, fyra ur ett bekvämlighetsurval, tre ur ett målstyrt val från respektive kommuns hemsida samt en respondent genom snöbollsurval. Den reflexivitetsbegränsning som uppstod genom bekvämlighetsurvalet löstes genom att intervjun genomfördes av den av oss som inte stod för den etablerade kontakten. Respondenterna bestod av två tjänstemän, fyra rektorer och
29
två specialpedagoger jämt fördelade på förskola och grundskola. Val av tjänstemän med olika bakgrund var både en begränsning och en tillgång. Den förstnämnda för att de i analysen inte var jämförbara, då den ena hade ett ekonomiskt- och den andra ett strategiskt perspektiv. Tillgång för att det bidrog till ett bredare perspektiv på resursfördelning utifrån tjänstemäns olika yrkesroller. Intervjuerna fungerade väl utifrån intervjuguidens öppna frågor och kategorier som märkbart berörde respondenterna i deras yrkesroll. Det resulterade i att planerad intervjulängd förlängdes, där sex intervjuer varade mellan 35-50 minuter och fyra varade i 70 minuter eller mer. Det innabar att författarna erhöll mycket utförliga svar inom samtliga kategorier.
Studiens kvalitativa ansats har valts mot bakgrund av syfte och forskningsfrågor som i sin tur har utgått från tidigare rapporter- och forskningsresultat. Nämnda resultat, i en nationell kontext gör gällande att kommunal resursfördelning inte anses bidra till en likvärdig skola. Med andra ord kan denna studies empiriska generaliserbarhet diskuteras i relation till tidigare resultat.
En begränsning i kvalitativ innehållsanalys är tolkning av empirin och att forskaren behöver vara medveten om att reflektera över sin egen roll (Aspers, 2011; Jacobsson & Skansholm 2019). I studiens diskussionsdel lyfts de viktigaste resultaten fram och diskuterats i relation till begrepp i de teoretiska ramverken. I studien har de teoretiska ramverken använts som ett analysverktyg för att möjliggöra extern validitet samt öka studiens teoretiska generaliserbarhet, vilket enligt Jacobsson och Skansholm (2019) är förknippad med studiens validitet.
Resultatdiskussion
Denna tvåfallsstudies resultat visar hur resursfördelning skiljer sig åt i två kommuner. Det ena fallet har en resursfördelningsmodell där ersättningen är reglerad efter preciserade poster, medan det andra fallet har en mer övergripande resursfördelning baserad på demografi. Trots dessa olikheter framkommer det av studiens resultat, tre viktiga områden där dilemman ofta uppstår (Nilholm, 2005, 2020). Dessa presenteras först i resultatdiskussionen, därefter beskrivs resursfördelning kopplat till likvärdighet och uppföljning. Avslutningsvis diskuteras resultat i förhållande till studiens teoretiska ramverk.