• No results found

Förhållandet mellan tjänstemän och politiker

4. Fallet Norrköpings kommun

5.5 Vad formar den politiska styrningen?

5.5.1 Förhållandet mellan tjänstemän och politiker

Som tidigare nämnts spelar förhållandet mellan politiker och tjänstemän en stor roll för styrningen av kommunen. Ett flertal av de intervjuade menade att det förekommer olika former av styrning inom kommunen, dels en styrning baserad på den politiska ledningen och det man politiskt vill uppnå, dels en styrning baserad på förvaltningen och hur man i praktiken ska verkställa den politiska viljeinriktningen.

Både politiker och tjänstemän poängterade att ett bra samarbete mellan politiker och tjänstemän är mycket viktigt för att den politiska styrningen skall fungera. En tjänsteman menade att om politiker och tjänstemän är sampratade blir dom politiska signalerna mycket tydligare. Särskilt betonades att politiker och tjänstemän måste ha förtroende för varandra och

kunna kommunicera. En politiker menade att det är viktigt att det är högt i tak och att det existerar en öppen dialog mellan politiker och tjänstemän. Ett flertal tjänstemän framhöll också att det är viktigt att ”känna av” vad det är politikerna vill och sedan försöka omvandla detta till operativ verksamhet.

”Man måste respektera när man är förvaltningschef att det inte är jag som driver det här utan det gäller att politikern, som jag samarbetar med uppfattar idéer och tankar som dom kan associera som sina, annars så är det ju helt kört. Då sitter man ganska kort tid som förvaltningschef om man hela tiden som förvaltningschef hamnar i kollisionskurs med politikerna”.

Förvaltningschef

Samtidigt menade samtliga politiker att det är viktigt med starka politiker som är tydliga i sina budskap. Abdikerar politikerna riskerar kommunen att bli tjänstemannastyrd. En tjänsteman framhöll att den politiska styrningen är beroende av politikernas förmåga att samarbeta och styra sin förvaltning. Han säger följande:

”Politisk styrning handlar mycket om att ha förmågan att utnyttja sin förvaltning” Kommundirektören

Flera politiker menade att den politiska styrningen skall ske på alla nivåer men att det inte får bli på detaljnivå. För att styrningen skall fungera måste det finnas en tydlig delegering mellan politiker och tjänstemän. Detta förhindrar inte att politikerna informerar sig i vissa specifika ärenden samt förmedlar kontakter mellan tjänstemän och medborgare. En politiker beskrev det som att de skall fungera som olja i maskineriet eftersom vilken fråga som helst kan bli politiserad, men att det i kommunallagen står att politiker skall ägna sig åt ”frågor av större vikt och principiell betydelse”.

”Det skall förekomma på alla nivåer tycker jag, på olika sätt, men oavsett i vilken styrelse eller nämnd du sitter som politisk företrädare så ska det vara politisk styrning.”

Ett flertal av de intervjuade, både politiker och tjänstemän, poängterade att det är politikerna som fattar besluten och tjänstemännen som tar fram underlag och att detta inte får blandas samman. En politiker framhöll följande:

”Tjänstemännen är och förblir våra rådgivare när det gäller beslutsfattandet”

Kommunfullmäktiges ordförande

En tjänsteman menade att tillvaron i kommunen går att dela upp i beslut och verkställande, där politikerna fattar beslut och ställer upp ramarna och tjänstemännen verkställer. Det är då viktigt att tjänstemännen är medveten om sin stödjande roll till politikerna som faktiskt har det övergripande ansvaret och medborgarnas förtroende. Ett flertal politiker framhöll dock att det inte går att komma ifrån att politikernas arbete influeras av tjänstemännen i och med deras vetande och de beslutsunderlag som de tar fram. Tjänstemännen initierar många förslag till hur verksamheten skall förändras eftersom det är de som är närmast den operativa verksamheten.

Kommunstyrelsens ordförande menade följande:

”Jag har ju inte hela mitt liv i politiken men jag har ju ändå lärt mig det att ett politiskt beslut som förvaltningen inte gillar är nästan omöjligt att genomföra.”

Kommunstyrelsens ordförande

5.5.2 Oppositionen

”En kommun är ju komplexare, jag menar affärsidén är ju att vara osams.”

Kommundirektören

Speciellt för den kommunala organisationen och som många utav de intervjuade påpekade är den inbyggda oppositionen. Flera menade att oppositionens uppgift är att kritiskt granska den verksamheten och att detta är specifikt för kommuner.

”Det folk som kommer från näringslivet upplever som konstigt är att det finns en inbyggd opposition, det finns människor i ledningen i kommunen som har i upp- drag att ifrågasätta och säga att det inte är bra.”

Kommunstyrelsens Ordförande

Ett flertal av politikerna menade att den politiska debatten eller oppositionen är mest tydlig i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen medan det på nämndnivå råder en större konsensus. Detta förklarades med att besluten fattas inom kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och där sker eventuell reservation. Några politiker menade också att eftersom kommunfullmäktiges sammanträden är öppen för allmänheten vill politikerna gärna tydliggöra sin ståndpunkt. När besluten sedan är fattade framhöll politikerna att man ställde sig bakom beslutet oavsett vad man tyckte från början.

Att ha en stark opposition ansågs av de flesta politiker vara viktigt dels för att få liv i politiken men även för att det blir en vitalare majoritet om kommunen har en stark opposition. Politikerna menade även att ett väl förankrat beslut hos oppositionen är lättare att driva igenom i praktiken. En politiker i majoriteten beskrev att hon gärna vill ha med sig oppositionen vid beslutsfattande, särskilt i stora frågor. Detta menade hon gynnar kommunen vid ett eventuellt maktskifte, då partierna följer samma linje.

Oppositionen menade själva att deras uppgift är att granska och ifrågasätta om beslutsunderlaget ej är tillräckligt. Eftersom de inte själva har några utredningsresurser yrkar de ofta återremiss, vilket leder till att beslutsfattandet tar längre tid men förhoppningsvis får en högre kvalité.

”Vi i oppositionen ser ju ibland till att det tar längre tid än det annars skulle ha gjort genom att vi yrkar på återremiss. Det gör vi för att vi många gånger tycker att vi inte får tillräckligt med underlag. Ärendet behöver då gå tillbaka. Det är när vi anser att det är så pass viktiga beslut det handlar om att det får ta sin tid – så att det blir rätt beslut.”