4. Fallet Norrköpings kommun
6.2 Vilka krafter påverkar den politiska styrningen i Norrköpings kommun?
Som vi tidigare nämnt är en generell uppfattning inom institutionell teori är att organisationer anpassar sig till sin institutionella omgivning och att omgivningen tillmäts stor betydelse (Blomquist, 1996). I vår studie har de intervjuade betonat att det finns externa krafter som kan ses som institutioner och som influerar den politiska styrningen i olika hög grad. De mest framträdande krafter kommer nedan att analyseras.
6.2.1 Medborgare
För att behålla sin legitimitet måste politikerna ta hänsyn till de krav som ställs av medborgare och intresseorganisationer. Medborgarna ger order uppifrån och ingen medborgare har någon speciell rätt att styra mer än någon annan (Brunsson, 1998). I vår studie framhåller politiker att medborgarnas direkta möjlighet att påverka styrningen utöver valet är begränsad. Detta kan med Brunssons (1998) förklaring ovan verka förvånande men ligger i linje med Bäck (2000) som diskuterar relationen mellan politiker och medborgare. Författaren menar att agenten (dvs. politikerna) agerar på principalens (dvs. medborgarnas) vägnar och skulle det visa sig att agenten inte skött sitt uppdrag på ett tillfredställande sätt kan principalen i efterhand utkräva ansvar genom att vid nästa val välja en ny agent. Således har inte principalen någon möjlighet att påverka agentens arbete förutom vid val.
Som politiker är det dock viktigt att lyssna på sina medborgare då dessa i grund och botten är skälet till att den kommunala verksamheten finns (Westrup, 2002). Politikerna är också noga med att poängtera att det är viktigt att ha kontakt med medborgarna men menar samtidigt att de fått ett förtroende av medborgarna att företräda dem i kommunala frågor. Det skulle också vara omöjligt att styra kommunen efter vad varje enskild medborgare tycker i olika sakfrågor. Montin (2002) för ett liknande resonemang och menar att den enskilde medborgarens intresse enligt den kommunala självstyrelsemodellen måste underordnas den partistyrda representativa demokratin. De politiker som har blivit valda av medborgarna har fått sitt mandat utifrån
löften om att kommunen skall styras på ett visst politiskt sätt och att vissa politiska mål skall uppnås. Indirekt har medborgarna därmed fått vara med och genom sin röst tala om för politikerna hur de vill att kommunen skall styras.
Även om den enskilde medborgarens möjligheter att direkt påverka är begränsade har det blivit allt vanligare med lobbying och att medborgarna organiserar sig i olika intresseorganisationer för att få mer makt. Detta anses som positivt av politikerna men samtidigt uttrycker en av politikerna en fara i att vissa intressegrupper är för starka.
6.2.2 Stat & Lagar
Staten som institution har stor makt att påverka kommunens arbete, vilket främst sker genom lagstiftning och direktiv som kommunen måste anpassa sig efter. Enligt Pierre (1992) har detaljstyrningen av kommunerna minskat och den lokala autonomin har ökat, dvs. politiker och tjänstemän har mer att säga till om. Ändå upplever samtliga de intervjuade politikerna att det kommunala självstyret under senare år ha begränsats. Som förklaring till att det kommunala självstyret blivit inskränkt menar politikerna är att staten ålägger kommunen allt fler uppgifter utan att tillräcklig ekonomisk ersättning erhålls. Således får kommunen allt mer att göra med allt mindre resurser. Som exempel nämns olika rättighetslagar som t.ex. LSS3 och maxtaxor som är väldigt kostnadsdrivande för kommunen och därmed låser upp politikernas möjlighet att förverkligande de politiska visionerna.
Samtidigt framhåller tjänstemännen att statens betydelse och påverkan på det kommunala självstyret inte får överdrivas. Detta ligger i linje med Pierre (1992) som framhåller att tjänstemän i lägre grad än politiker anser att den statliga styrningen begränsar det kommunala självstyret. T.ex. menar en tjänsteman att Norrköpings kommun är en vårdande kommun och Jönköping en barnvänlig kommun vilket tyder på att kommuner till stor del kan påverka utformningen av verksamheten trots att mycket regleras i lag.
6.2.3 Media
Inom kommunal verksamhet kan vilken fråga som helst lyftas fram och politiseras. Media spelar här en stor roll genom att välja vilka frågor som skall lyftas fram och vilka frågor som
läggs åt sidan. Således kan media som institution till stor del sägas influera den kommunala verksamheten. Media är offentlighetens blickfång och styr som sådan den politiska agendan. Media har således stor makt att influera den politiska styrningen. Opinionsstormar skapas lätt av media vilket politikerna är svaga för.
Men samtidigt som media har stor makt att påverka politikernas arbete söker sig också politiker till media. Förhållandet mellan media och politiker är alltså ömsesidigt och det finns ett gemensamt utbyte. Politiker vänder sig ofta till media för att få hjälp att lyfta fram och belysa politiska frågor som inte har fått tillräcklig uppmärksamhet eller som partierna vill profilera sig med. Därmed blir media en viktig kanal för politikerna att aktivt offentliggöra politiska frågor.
6.2.4 Rikspolitik och partitillhörigheten
Den politiska styrningen i en kommun påverkas av rikspolitiken. Rikspolitiken kommer in via partiernas olika program. Även Gustafsson (1999) betonar rikspolitikens influenser. De frågor och den debatt som förekommer på riksnivå formar den politiska agendan för den kommunala debatten.
Om vi ser till partitillhörigheten märks ingen skillnad bland politikerna i hur dessa uppfattar den politiska styrningen. Däremot medför partitillhörigheten att politikerna har olika ideologiska föreställningar och önskemål om hur kommunen skall styras. Således formas den politiska styrningen av partiernas partiprogram. Detta i sin tur medför att den politiska styrningen kan tänkas ändra inriktning beroende på vilket parti som har majoritet. Som vi dock tidigare nämnt strävar politikerna inom kommunen att uppnå konsensus mellan samtliga partier i beslutsfattandet, vilket skulle kunna tyda på att den politiska styrningen inte skulle förändras särskilt mycket även fast det skulle ske ett maktbyte inom kommunen.