Förhållningssätt

Samtliga informanter uttryckte att en hänsyn togs till om barnen ville göra något annat än det som stod i pedagogernas planering eller att redan pågående aktiviteter kunde förändras utifrån vad barnen uttryckte. I citatet nedan beskrev en pedagog hur barnen i en egeninitierad lek gavs utrymme till ett fortsatt utforskande genom att pedagogerna tillät en ”opassande” lek att fortsätta, vilket pedagogen beskrev vanligtvis hade stoppats i ett tidigt skede.

Amen jag skulle vilja säga att, en aktivitet, som idag till exempel så, så började barnen väl... alltså dem välte inte stolarna de vände stolarna upp och ner, och de gjorde tåg fast de gjorde det upp och ner, och det kände vi ja men alltså, många gånger är man ju väldigt snabb att nu tar vi bort stolarna för stolarna ska ju inte ligga på golvet så men, det blev ändå en bra lek… [...] För, och som pedagog ha ett öppet barnasinne och låta, alltså till, vara tillåtande. Sen ska det ju, och där är vi ju också olika som personal, hur tillåtande är vi egentligen? /Billi

Även följande citat kan knyta an till pedagogers förhållningssätt där pedagogen uttrycker att det alltid kommer vara så att de finns kollegor som inte alla gånger kommer att ha samma sätt att tänka som en själv.

För jag tänker att du kan vara fem barn och fem personal, det är inte säkert att barn får inflytande ändå. Det är ju beroende på vem de fem i personalen är. Och av mina nio år här så har man jobbat med folk som man tycker och tänker men vänta lite, det var ju inte du som skulle välja, det var ju barnen som skulle välja. Och så kommer det alltid vara, man kommer alltid ha sådana kollegor som kanske inte alltid kommer ha samma mindset. /Mika

I intervjuerna framkom dock en generellt enig uppfattning bland informanterna gällande begreppen demokrati, inflytande och delaktighet. Det beskrevs även finnas en samsyn kring dessa begrepp kollegor emellan, det vill säga ett gemensamt förhållningssätt. En pedagog exemplifierar i citatet nedan hur arbetslaget väljer ut att arbeta med ett visst projekt.

Vi såg ju främst intresse när dem skulle, när dem tvättar sig när de står och slabbar med vatten och sen när de sitter och äter att dem stoppar ner saker i vattenglaset och sådana saker…så att då tänkte vi att njaaa då kan vi väl fortsätta med det. /Kim

Sett till den relationella pedagogiken ska läraren hjälpa eleven genom stöttning att utveckla kunskaper. Enligt informanternas beskrivningar kan det tolkas som att pedagogers stöd i form av ett tillåtande förhållningssätt skapar möjligheter för barnen att utvecklas. Exempelvis som citatet med pedagogen Billi beskriver, att när barnen tillåts att ställa stolarna upp och ner kan det förstås som att barnens lek kan fortsätta och nya kunskaper och erfarenheter kan erhållas. När pedagoger utför en sådan stöttande handling kan det tolkas som att en sam-verkan sker det vill säga när pedagogen ser vad barnen vill göra och låter dem förverkliga detta även om leken kan ses som opassande.

31

Tidigare har det berättats om att personalbortfall kan ge en negativ påverkan på om barnen kan ges delaktighet eller inte i förskolan. Dock beskriver informanten Mika att hen upplever att även om antalet vuxna motsvarar antalet barn är det inte någon garanti för att barn kommer att ges inflytande. Vi förstår informanten i fråga som att det handlar om vilket mindset de vuxna, det vill säga pedagogerna, har om huruvida barn ges inflytande eller inte. Ett mindset som beskrivs tolkar vi som samt likställer med det förhållningssätt som pedagoger har. Beroende på vilket mindset pedagoger har så kan detta både ha en positiv eller negativ effekt på barnens direkta lärande. Enligt Mikas förklaring i detta specifika fall kan det uppfattas som att de vuxnas mindset kan ge en negativ inverkan på barns möjligheter till inflytande. Ett direkt lärande sker via pedagogers förhållningssätt, till exempel hur tillåtande pedagogen är. Följaktligen kan det uppfattas som positivt för barnens kunskapsutveckling samt deras direkta lärande om pedagoger har ett tillåtande förhållningssätt. Via detta förhållningssätt kan barnens delaktighet möjliggöras samt upprätthållas.

Vid uppstart av olika projekt i förskolornas verksamheter uttrycker informanterna att projekten utvecklats utifrån att pedagogerna uppmärksammat olika intressen hos barnen. Pedagogerna i fråga har därmed lyssnat till vad barnen uttryckt och sedan

förverkligat barnens intressen genom att starta olika projekt. Pedagogernas lyssnande kan kopplas till sam-varo såtillvida att sam-varo har ett självändamål, det vill säga att barnet söker interaktion med sin omvärld och förväntar sig i denna interaktion ett utbyte från någon annan. Det kan förstås som att när pedagogerna lyssnar till vad barnen på olika sätt uttrycker skapas en sam-varo. Sam-varon kan i sin tur tolkas leda till sam-verkan, det vill säga när pedagogers lyssnande utifrån det som uppfattats som ett intresse, övergår till ett förverkligande av det intresse som uttryckts.

Pedagogers tillåtande förhållningssätt skapar möjligheter för barn att utvecklas genom ett eget utforskande i kombination med pedagogers stöttande handlingar. Även att pedagoger har ett lyssnande förhållningssätt är av betydelse för barns möjlighet till delaktighet i sin vardag på förskolan. Genom det lyssnande förhållningssättet möjliggörs sam-varo och sam-verkan och barns intressen kan därav tillvaratas vid exempelvis spontana samt planerade aktiviteter eller projekt. Vidare är personaltäthet något som ses som betydelsefullt men är däremot inte en garanti för att barn ges delaktighet om pedagoger i ett arbetslag inte har ett likvärdigt förhållningssätt.

32