Resultatdiskussion

Utifrån våra erfarenheter i förskolans verksamhet har vi tidigare uppfattat det som att barns delaktighet främst påverkats av hur mycket barn kan eller väljer att uttrycka sig verbalt med ord. Vi har därav undersökt hur pedagoger går tillväga för att möjliggöra alla barns, verbala som icke verbala, delaktighet i förskolan. Som vi nämnt i uppsatsens inledning har vi tidigare sett att barns delaktighet i förskolan tillgodoses på olika vis och i olika stor grad. I läroplanen uttrycks att ”barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen” (Lpfö 18, s. 16). Vårt resultat tyder på att barns delaktighet i förskolan möjliggörs genom pedagogers aktiva lyssnande på vad barnen uttrycker.

Lyssnandet, både efter verbala uttryck med ord samt utefter vad barn förmedlar till pedagogerna med sitt kroppsspråk, ses som det mest väsentliga i möjliggörandet av

delaktighet. Att pedagogerna genom lyssnandet blir mottagliga för barns intresse och på så vis kan de även göra dem delaktiga utifrån barns egna viljor. För att undvika att generalisera vad individuella barn vill ägna sig åt erbjuder pedagogerna även vid de flesta aktiviteter olika alternativ för att möjliggöra individens delaktighet i den stora barngruppen. En grundläggande faktor som Bae (2009) pekar på kring barns möjligheter till deltagande i förskolan är

pedagogers bemötande samt lyhördhet mot barnen. Denna lyhördhet kan, enligt författaren, i sin tur identifiera barns kompetenser samt behov av att lära och utvecklas (ibid.). Kopplat till vårt resultat innebär det att pedagogers lyssnande leder till att barn blir aktiva deltagare inför samt av pågående aktiviteter och projekt vilket i sin tur resulterar i att barn lär och utvecklas.

Vi har utifrån vad som presenterats i vårt resultat kommit fram till tre faktorer som skapar möjligheter för barn, verbala som ickeverbala, att få delaktighet i förskolan utifrån pedagogers

35

perspektiv. Faktorerna inkluderar kommunikation, miljö samt pedagogers förhållningssätt vilka skapar förutsättningar för att sam-verkan pedagoger och barn emellan ska kunna ske. Kommunikation, verbal som ickeverbal, vid barn och pedagogers sam-verkan är en av

grunderna för att barns delaktighet kan möjliggöras. Närvarande pedagoger som är lyhörda för barns verbala samt kroppsliga språk är en förutsättning för att skapa kommunikation dessa parter emellan. Ungerberg (2009) beskriver att barns inflytande och relationer kan framträda genom olika möten individer emellan där olika affekter kan möjliggöra ett så kallat

tillsammansskapande inflytande. Barnen uttrycker sig genom olika affekter som de

kommunicerar genom sitt kroppsspråk samt andra känslouttryck. Därefter läser pedagogen i sin tur av vad barnen uttryckt och detta skapar då ett tillsammanskapande inflytande (ibid.). Likt vårt resultat, i avseende att möjliggöra barns delaktighet, är det av stor vikt att pedagoger lyssnar till barns alla uttryckssätt, inte enbart det verbala språket för att ett

tillsammansskapande inflytande ska bli möjligt.

Förskolans miljö innefattar både den fysiska omgivningen, pedagogers eller eventuella vikariers närvaro samt barngruppens storlek. Vårt resultat tyder på att miljön som helhet ses av pedagogerna som en förutsättning för att barns lärande ska kunna ske där bland annat barns delaktighet i utformandet av den fysiska miljön tycks gynna deras lärande. Engdahl &

Ärlemalm-Hagsér (2011) beskriver att delaktighet är grunden för skapandet av demokratiska processer och att barn har rätt till inflytande över sitt eget lärande. I författarnas

forskningsprojekt fick barnen använda olika uttryckssätt, för att få möjlighet att förmedla sina tankar om hur de själva ville att förskolans fysiska miljö skulle se ut (ibid.). Till skillnad från vårt resultat, då pedagogerna utförde förändringar av miljön utifrån vad de såg att barnen intresserade sig av, för pedagogerna i Engdahl & Ärlemalm-Hagsérs (2011) projekt en aktiv dialog med barnen genom olika uttryckssätt oberoende av barnens verbala förmågor. Utifrån detta perspektiv kan det i vårt resultat ses som att barnen inte fått vara delaktiga över sitt eget lärande i den fysiska miljön. Huruvida pedagoger ska kunna möjliggöra delaktighet är även beroende av barngruppens storlek. I Westlunds (2011) resultat presenteras det att pedagogerna skapar tillfällen för samtal med barnen genom att dela in dem i mindre grupper, vilket kan möjliggöra att alla barn får uttrycka sin åsikt. Även vårt resultat pekar på att det finns svårigheter för pedagoger att kunna lyssna till alla barn i en alltför stor barngrupp, vilket begränsar deras möjlighet till att göra alla barn delaktiga.

Pedagogers förhållningssätt är den sista av faktorer som vi utifrån vårt resultat anser möjliggör barns delaktighet i förskolan. Exempelvis är ett tillåtande eller lyssnande

36

förhållningssätt positivt för barns möjligheter till delaktighet. Genom att pedagoger har ett tillåtande förhållningssätt menar Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2011) att möjligheterna för pedagoger att tillvarata barnens egna åsikter ökar. Det tillåtande förhållningssättet som synliggjorts i vårt resultat innebär att pedagogerna har en strävan mot att skapa större

utrymme för barns egna viljor vilket kan skapa en större möjlighet för delaktighet. Westlund (2011) beskriver i sitt resultat olika arbetsformer som pedagogerna använder sig av för att öka barns möjligheter till inflytande. Det handlar om att få till en god samtalsmiljö, ett

tillvaratagande av barnens behov och intressen samt ge barn möjlighet att göra olika val och själva fatta beslut (ibid.). Arbetsformerna kan tolkas vara olika sätt för pedagogerna att lyssna till vad barn uttrycker. Kopplat till vårt resultat är detta fördelaktiga arbetsformer för att möjliggöra barns delaktighet i förskolan. Vi har kommit fram till att vid den sam-varo och sam-verkan som sker när pedagoger har ett lyssnande förhållningssätt tillvaratas och realiseras barns intressen och på så vis blir barnen delaktiga i sin vardag på förskolan.