I detta avsnitt redogör vi för om dessa åtta pedagoger anser att de arbetar med matematik i verksamheten.
Reggio 1
Pedagog 1 anser att hon synliggör matematiken, exempelvis har hon mätt barnen med hjälp
av bilder på bilar och ska fortsätta det projektet.
”Nu på avdelningen så visade jag de här bilarna, och så tänkte jag, att det blev ju inte så mycket av det. Så nu har jag satt upp dem på väggen. Och så idag så ställde jag dem sidan om och så räknade vi hur många bilar höga barnen var och så fotograferade jag alla barnen. Så jag ska ta och dra ut dem och sätta sidan om och då tycker jag att det syns tydligt vad vi har gjort/…/. ”
(Pedagog 1, Reggio 1) I exemplet med bilarna syftar Pedagog 1 på ett miljöprojekt där de varit ute och reflekterat över sin närmiljö tillsammans med barnen. Barnen fokuserade på just bilar och då tog de foton på bilarna. Dessa foton används på många olika sätt i verksamheten, i detta fall att mäta barnen. Vidare menar Pedagog 1 att det både är barnen och pedagogerna som tar initiativ till matematik i verksamheten. Hon beskriver vidare att de tar in matematiken när de känner för det, det kan vara olika för olika dagar.
”/…/ Jag tycker att för våra små är det upplevelsen att få vara med om många olika saker, att man säger, vi har randiga tröjor, så kommer de och säger jag har randiga strumpor, vad man har på strumporna och vad det finns liksom. Vi räknar fåglar när vi går. Två skator var det, sen var det en skata och sen var det ingen skata. Det finns på det viset hela tiden.”
(Pedagog 1, Reggio 1)
Pedagog 2 hoppas att hon har sina matematikglasögon på sig i verksamheten. Hon försöker
lyssna på vad barnen säger och utmana dem vidare utifrån det. Hon talar om att det är både hon och barnen som tar initiativ till matematik i vardagen. Hon menar vidare att det kan både vara planerade och oplanerade matematikaktiviteter, men att det oftast synliggörs i vardagen. Exempel på hjälpmedel för matematiken i verksamheten är matematikburkar, färger, former, spel, klossar, linjer, måttband, sorteringsmaterial och en våg.
33
Reggio 2
Pedagog 3 anser att hon synliggör matematiken i verksamheten exempelvis genom
turtagande, språk och begreppsbildning. Hon talar om att det är både barn och pedagoger som tar initiativ till matematik i verksamheten. Hon tillägger att en pedagog ska vara lyhörd och se till barns olika behov. I deras verksamhet används rummet som en tredje pedagog, det vill säga att de har olika hörnor i rummen, där det exempelvis kan finnas en matematikhörna. Hon talar om vikten av att erbjuda barn olika saker på ett lekfullt och lustfyllt sätt.
Pedagog 4 talar om att det är både hon och barnen som tar initiativ till matematik i
verksamheten.
”/…/ Man kan inte säga oh, det är alltid barnen för då gör man det väldigt lätt för sig som pedagog.”
(Pedagog 4, Reggio 2) Hon menar att det är en utmaning för pedagoger att göra allt material lustfyllt och spännande för barn.
Exempel på hjälpmedel för matematiken i verksamheten är allt som finns att tillgå, exempelvis har de klippt kvadrater av lera, de har även färdigt material såsom matematikburkar, spel, pussel och så vidare.
Kommunal 1
Pedagog 5 menar att alla barn har en inneboende nyfikenhet och att det är upp till
pedagogerna att skapa förutsättningar och väcka denna nyfikenhet. Hon anser att hon har blivit mer medveten om matematiken och därför synliggör den på ett annat vis än innan. Med det menar hon att hon benämner matematiken för barnen mer idag. Hon tillägger att matematiken finns där hela tiden, då hon anser att den ingår i språkutvecklingen.
Pedagog 6 anser att hon alltid kan bli bättre på att synliggöra matematiken i verksamheten.
Att berätta för barnen att det de gör är matematik menar hon är viktigt. Hon talar om att det är både hon och barnen som tar initiativ till matematik, men hon känner att det blir bäst när barnen kommer självmant, för då känner hon att hon fångar upp dem i något de är intresserade av. Pedagog 6 talar vidare om att de arbetar med matematik varje dag i vardagen, men att de kan bli bättre på att synliggöra den. Hon anser att barnen använder sig av matematik hela tiden i sin lek, exempelvis när de leker ”affär”.
34
Hjälpmedel till matematik i verksamheten är det de kan tillgå och det de har, exempelvis använder sig barnen av sina fingrar. Färdigt material kan vara nallar, kulor med mera.
Kommunal 2
Pedagog 7 anser att matematiken synliggörs mer i vardagen än i planerade aktiviteter. Hon
menar att planerade situationer kan vara under samlingen, men utöver det arbetar hon inte så medvetet med matematik i sin barngrupp. Under samtalet kom det fram att Pedagog 7 arbetar med matematik i många situationer utan att reflektera över det. Hon menar att det är både pedagog och barn som tar initiativ till matematikrelaterat arbete.
Pedagog 8 anser att hon inte synliggör matematiken tillräckligt och att hon skulle kunna bli
bättre på det. Hon menar att med de förutsättningarna de har, med stora barngrupper, försöker de ändå få in matematiken i vardagen, exempelvis genom dukning. Hon anser att det är pedagogerna som tar mer initiativ till matematik när det gäller de yngre barnen, men att de äldre barnen på förskolan ofta visar ett intresse för matematik.
Hjälpmedel är nallar som de kan sortera i olika storlekar och färger, pärlor, bilder, tyngder och en våg där barnen kan lära sig olika begrepp.
Diskussion
Ahlberg (2000) hävdar att det är pedagogens uppgift att synliggöra matematiken för barn i förskolan. Hon menar att barn behöver kunniga pedagoger som utgår från barnens intresse när de synliggör matematiken. Våra informanter anser att de synliggör matematiken, men några av dem menar att de kan bli bättre på det. Pedagog 8 hävdar att orsaken till detta kan vara stora barngrupper, men de försöker att få in matematiken i vardagen. Informanterna berättar om att det både är barn och pedagoger som tar initiativ till matematik i verksamheten. Ahlberg (2000) menar att när pedagoger synliggör olika matematiska begrepp i vardagen kan barn utveckla sina matematiska kunskaper, exempelvis genom att pedagoger benämner olika begrepp. Pedagogen måste ge barn möjlighet att uppleva betydelsen av det matematiska området, det räcker inte med att bara vara medveten om att matematiken finns i barns vardag. Vi kan se vissa skillnader i informanternas synliggörande av matematik. Utifrån deras svar kan vi utläsa att pedagogerna på förskola Kommunal 2 arbetar med matematik i vardagen, ibland utan att reflektera över det. De tillägger att de kan bli bättre på att synliggöra matematiken i verksamheten. Detta tyckte även Pedagog 6 på förskola Kommunal 1. På de
35
två Reggio Emilia– förskolorna anser samtliga pedagoger att de medvetet synliggör matematiken och reflekterar över lär- situationerna.