FÖRHANDLING OCH MEDLING

Anmälningskod: Poäng: 30 högskolepoäng, 30 ECTS credit points.

Undervisningsspråk: Svenska.

Kursföreståndare: Universitetslektor HUGO FRIDÉN.

Allmänna förkunskapskrav: För att få påbörja fördjupningskurser gäller att du vid kursstarten måste ha godkänt betyg på fem terminskurser och fullgjort obligatoriet på den sjätte kursen.

Särskilda förkunskapskrav: Godkänt betyg på Terminskurs 4.

Nivå: Avancerad nivå på Juristprogrammet i Uppsala motsvarande C-nivå.

Kurstid: 17 januari - 3 juni 2022.

Kursens innehåll: Många konflikter blir lösta genom förhandlingar. Inte bara jurister förhandlar utan det gör vi alla, även till vardags. Särskilt för jurister är emellertid en god förhandlingsteknik av grundläggande betydelse oavsett yrkeskategori; domare, åklagare, advokater, bankjurister, kommunjurister osv. I kursens första hälft fokuseras på vad man bör tänka på vid förhandlingar, hur de kan planeras, vilken strategi som bör väljas och vilka fallgropar man bör undvika. Konflikt- och förhandlingsteori diskuteras och demonstreras. Förhandlingsdelen avslutas med rollspel som poängsätts. Dessa poäng ingår i examinationen och påverkar således betyget på kursen.

Kan parterna inte komma överens genom att förhandla kanske en tredje person kan hjälpa dem att förhandla – en medlare? Medling kan beskrivas som assisterad förhandling. Efter förhandlingsdelen i kursen kommer därför medling, som innebär att en tredje opartisk person assisterar parterna i deras förhandlingar, det vill säga hjälper dem att förhandla genom att bland annat underlätta kommunikationen, bryta dödlägen och komma med lösningsförslag.

I Sverige förekommer medling enligt lag på vissa områden, till exempel i arbetsmarknadstvister och hyrestvister men även i vissa brottmål. Dessutom finns sedan 2011 en lag om medling i privaträttsliga tvister som bland annat innebär att medlingsöverenskommelser kan verkställas. Enligt rättegångsbalken får vidare rätten utse en särskild medlare i dispositiva tvistemål. Medling i vanliga förmögenhetsrättsliga tvister är än så länge relativt ovanlig i Sverige men en mycket vanlig tvist-lösnings metod i common-law länder och stora delar av Europa. Medling vinner emellertid gradvis större insteg också i Sverige.

Den andra hälften av kursen (de återstående tio veckorna) ägnas åt fördjupning med större och mer komplicerade rollspel. Under denna del av kursen skall varje deltagare skriva en större uppsats och opponera på en uppsats.

Undervisningsform: Undervisningen består huvudsakligen av rollspel. Erfarenheten har visat att förhandling och medling är något som måste läras in och förstås genom praktiska övningar där man spelar en partsroll eller rollen som medlare. Undervisningen ägnas alltså till största delen åt rollspel, men också till diskussion av rollspelen samt förhandlings- och medlingsteori samt för-handlings/medlingsprocessens uppbyggnad.

Examination: Examination sker genom det poängsatta rollspelet i förhandling och författandet av en större uppsats i slutet av kursen.

Ansvarig institution: Juridiska institutionen.

INTERNATIONELL SKATTERÄTT

Anmälningskod: Poäng: 30 högskolepoäng, 30 ECTS credit points.

Undervisningsspråk: Svenska.

Kursföreståndare: Professor MATTIAS DAHLBERG och Docent MARTIN BERGLUND.

Allmänna förkunskapskrav: För att få påbörja fördjupningskurser gäller att du vid kursstarten måste ha godkänt betyg på fem terminskurser och fullgjort obligatoriet på den sjätte kursen.

Särskilda förkunskapskrav: Godkänt betyg på Terminskurs 5.

Nivå: Avancerad nivå på Juristprogrammet vid Uppsala universitet motsvarande C-nivå.

Kurstid: 17 januari – 3 juni 2022.

Kursens innehåll: Kursen i internationell skatterätt omfattar i huvudsak tre delar: intern internationell skatterätt, skatteavtalsrätt och EU-skatterätt. Till nästan uteslutande del avser kursen inkomstbeskattning.

Professor Mattias Dahlberg och docent Martin Berglund är huvudlärare och ansvariga för de flesta av seminarierna.

Syfte: Det övergripande syftet med kursen i internationell skatterätt är att förmedla ett internationellt perspektiv på skatterätten. Den ökade internationaliseringen av ekonomin och den ökade förekomsten av särskilda skatteförmåner i utlandet har satt den internationella skatterätten i fokus och ställer krav på hur den nationella skattelagstiftningen utformas.

Det första delsyftet med kursen är att förmedla kunskap om hur Sverige och andra stater bestämmer sin beskattningsmakt utåt. Studenterna skall lära hur grundläggande skatterättsprinciper som hemvistprincipen och källstatsprincipen är manifesterade i svensk skattelagstiftning som inkomstskattelagen och andra skattelagar som lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) och kupongskattelagen. Det är i detta sammanhang viktigt att studenterna lär hur obegränsad och begränsad skattskyldighet bestäms för både fysiska och juridiska personer. I anknytning härtill diskuteras hur olika länders beskattningsanspråk kolliderar och internationell juridisk dubbelbeskattning uppkommer. Avgränsningen mellan internationell juridisk dubbelbeskattning och ekonomisk dubbelbeskattning belyses. Hur internationell juridisk dubbelbeskattning kan undanröjas i intern rätt behandlas ingående.

Det andra delsyftet är att förmedla kunskap om hur dubbelbeskattningsavtal (skatteavtal) är uppbyggda och vilken metod som används för att tillämpa dem. Sveriges i en internationell jämförelse omfattande nät av dubbelbeskattningsavtal berörs. Kännedom om betydelsen av OECD:s modellavtal som tolkningsfaktor belyses.

Det tredje delsyftet är att förmedla kunskap om hur EU-rätten påverkar medlemsstaternas nationella skattelagstiftning. Moder/dotterbolagsdirektivet, fusionsdirektivet, ränta/royaltydirektivet och skatteflyktsdirektivet behandlas. Stort utrymme ägnas åt de grundläggande fria rörligheter för varor, tjänster, personer och kapital, vilka återfinns i EUF-fördraget. Studenterna skall ha god kännedom

om den metod EU-domstolen använder vid prövningen om en nationell åtgärd på skatterättens område utgör ett hinder för någon av de fria rörligheterna. Vidare skall studenterna få en god kännedom om rättfärdigandegrunder av hinder för de fria rörligheterna som EU-domstolen accepterat respektive förklarat vara verkningslösa. Regler mot otillåtet statsstöd inom skatteområdet behandlas också.

De senaste årens arbete mot internationell skatteflykt och skatteplanering, förekomsten av skatteparadis, behovet av internationellt informationsutbyte och andra gemensamma åtgärder får stort utrymme under hela kursen.

Undervisningsform: Kursens undervisningsmoment omfattar seminarier och författandet av en promemoria på ett förelagt ämne. Promemorian skrivs individuellt och omfattar ungefär tio sidor. Ett par veckor in på kursen kommer studenterna att tilldelas ämnen för promemorian. Inslag av komparativ skatterätt förekommer, i huvudsak amerikansk internationell skatterätt. Studenterna förutsätts vara väl förberedda inför varje seminarium. Några renodlade föreläsningar förekommer inte, men vissa av seminarierna kommer att innehålla mindre föreläsande moment. Till varje seminarium kommer det att finnas skriftliga tillämpningsövningar som kommer att behandlas och lösas på seminariet. Studenterna förutsätts ha förberett uppgifterna i basgrupper. Muntliga föredragningsövningar förekommer.

Närvarokrav: För att få godkänt betyg på kursen är det nödvändigt att delta i samtliga seminarier med undantag för tre stycken. Det är vidare nödvändigt att med godkänt resultat klara den skriftliga promemorian.

Examinationsform: Examinationen innehåller två moment: en skriftlig tentamen vid kursen slut och deltagande med godkänt resultat beträffande PM-uppgiften.

Överlappning: Kursen är upplagd på ett sådant sätt att den inte överlappar med fördjupningskursen i företagsbeskattning.

Ansvarig institution: Juridiska institutionen.

KONSTITUTIONELL RÄTT

Anmälningskod: Poäng: 30 högskolepoäng, 30 ECTS credit points.

Undervisningsspråk: Svenska.

Kursföreståndare: Professor ANNA JONSSON CORNELL.

Allmänna förkunskapskrav: För att få påbörja fördjupningskurser gäller att du vid kursstarten måste ha godkänt betyg på fem terminskurser och fullgjort obligatoriet på den sjätte kursen.

Särskilda förkunskapskrav: Godkänt betyg på Terminskurs 1, 4 och 6.

Nivå: Avancerad nivå på Juristprogrammet i Uppsala motsvarande C-nivå.

Kurstid: 17 januari – 3 juni 2022.

Kursens syfte och innehåll: Denna fördjupningskurs i konstitutionell rätt tar främst sikte på den svenska konstitutionella ordningen ur både teoretiskt och praktiskt perspektiv. Exempel på frågor som studeras under kursen är relationen mellan riksdag och regering, samt förhållandet mellan regering och myndigheter, domstolars ställning och roll, grundläggande rättigheter, normgivningsmakten och finansmakten. Genom att anlägga kritiska perspektiv och alternativa synsätt analyseras den svenska konstitutionella rätten. Kursen utgår från aktuella och praktiska exempel. Som exempel kan nämnas Riksrevisionens roll, domstolarnas och domarnas ställning, konflikter mellan rättigheter och andra intressen och värderingar såsom gränsen mellan yttrandefrihet och hets mot folkgrupp samt Europakonventionens och EU-rättens påverkan på den svenska konstitutionen i vid bemärkelse.

Kursen avser att ge deltagarna

1. Fördjupade kunskaper om konstitutionella grundbegrepp, deras skiftande innehåll och koppling till rättshistoria, internationell rätt, allmän rättslära och statsvetenskap,

2. fördjupade metodologiska färdigheter avseende rättstillämpning, rättsjämförelser och rättsfalls-tolkning, samt insikter i rättspolitisk analys och argumentation,

3. insikter i betydelsen av tvärvetenskapliga perspektiv, i detta fall främst erfarenhet av statsvetenskaplig och nationalekonomisk forskning om staten och samhället,

Kursens upplägg: Kursen är uppdelad i två perioder, A- och B-perioden. A-perioden som består av föreläsningar, litteraturstudier och seminarier, examineras efter halva tiden genom en hemtentamen.

Under kursen andra hälft (B-perioden) tillhandahålls tre olika spår. Det första avser ett traditionellt uppsatsarbete. Det andra avser deltagande i den Nordiska rättegångstävlingen och det tredje deltagande i en MR-klinik. Det ingår i kursobligatoriet att ha fullgjort och blivit godkänd på något av dessa tre spår. Studenter antagana på kursen ges möjlighet att välja spår i början på terminsstart.

Undervisningen består till stor del av seminarier och föreläsningar. Den består också av processpel och studiebesök på myndigheter och domstolar relevanta för ämnet på kursen.

All seminarieundervisning är obligatorisk. Vid laga förfall kan kursföreståndarna ge dispens för enstaka frånvarotillfällen och föreskriva ersättningsuppgifter.

Varje studerande skall delta aktivt i undervisningen genom att förbereda seminarier och aktivt delta i den diskussion som förs. Undervisningen bygger på gemensam kurslitteratur och till varje seminarium särskilt anvisad litteratur enligt anvisningar i seminariematerialet.

Examination: För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga obligatoriska moment godkänts. De moment som under kursen poängsätts och vägs samman till det slutliga betyget är den skriftliga tentamen, samt skriftliga uppsatsarbetet, deltagande i MR-kliniken eller rättegångstävlingDen som underkänts på kursen ges tillfälle till ny prövning genom bedömning av tilläggsuppgifter och muntlig eller skriftlig tentamen.

Ansvarig institution: Juridiska institutionen.

MÄNSKLIG SÄKERHET: FOLKRÄTT, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER,