Förklaring till sammanslagning av åldersgrupper

Under varje faktor presenteras resultatet från hela urvalet, bestående av åldersgrupperna 19 år eller yngre, 20-29 år, 30-39 år, 40-49 år, 50-59 år, 60-69 år samt 70 år eller äldre. Därefter framförs en jämförelse mellan resultaten från den yngre generationen, -19 år samt 20-29 år, och den äldre generationen, 60-69 år samt 70- år. Vid inmatning av data i SPSS där varje åldersgrupp motsvarade en siffra, 1-7, gick det att se att vissa åldersgrupper hade lika svar på majoriteten av frågorna. Ett independent samples t-test genomfördes för att signifikanstesta medelvärden mellan grupperna -19 år och 20-29 år. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan de två grupperna och forskarna valde därför att slå ihop dem.

Åldersgrupperna -19 år samt 20-29 år fick därmed representera den yngre generationen vid fortsatta tester. Även mellan åldersgrupperna 60-69 år och 70- år genomfördes ett independent samples t-test, vilket också resulterade i att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan de två grupperna. Därmed slogs även dessa grupper samman och fick representera den äldre generationen. Vad gäller de resterande åldersgrupperna, 30-39 år, 40-49 år samt 50-59 år, genomfördes även här independent samples t-test grupperna emellan. Eftersom ett independent samples t-test inte kan utföras på fler än två grupper testades först grupp 3 och 4, därefter grupp 4 och 5 och slutligen grupp 3 och 5. Det visade sig även här att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan grupperna, därav slogs även dessa samman och fick representera mellangruppen. Anledningen till varför forskarna har valt att jämföra den yngre generationen med den äldre är för att det vid inmatning av data gick att se att svaren bland de yngre respondenterna gentemot de äldre skiljde sig markant från varandra. Dessutom utfördes ett

independent samples t-test som påvisade att det fanns en signifikant skillnad mellan de två åldersgrupperna och därför ansågs det vara mest intressant att undersöka. De svar som mellangruppen uppgav skiljde sig inte lika mycket i medelvärde från den yngre generation och den äldre, utan uppvisade ett resultat mellan de två generationerna. Därmed ansågs det av forskarna inte lika intressant att undersöka.

5.3.2 Faktorernas betydelse för respondenterna före respektive under coronapandemin Trevlig och hjälpsam personal:

Figur 8: Trevlig och hjälpsam personal

Den första faktorn som undersöktes vid val av dagligvarukedja före respektive under coronapandemin var trevlig och hjälpsam personal. Medelvärdet minskade från 4,11 till 3,52, vilket innebär att denna faktor har en allt mindre påverkan hos många av respondenterna under coronapandemin i jämförelse med vad det hade före utbrottet. Figur 8 visar i det vänstra diagrammet att 127 stycken av de totalt 229 respondenterna (55,5 %) svarade 5 i likertskalan och menar därmed att trevlig och hjälpsam personal hade en stor påverkan på deras val av dagligvarukedja före pandemin. Antalet respondenter som svarade 5 i skalan minskade till 51 stycken (22,3 %) när samma fråga riktades till hur det är nu under pandemin. Istället ökade svarsalternativ 3, motsvarande att det inte är något respondenterna lägger större vikt vid, från

33 respondenter (14,4 %) före pandemin till 74 stycken (32,3 %) under pandemin. Även svarsalternativ 4 ökade, från 42 respondenter (18,3 %) före pandemin till 68 stycken (29,7 %) under pandemin. Både svarsalternativ 1 och 2 ökade med några procentenheter, vilket innebär att trevlig och hjälpsam personal inte längre har lika stor betydelse för en del av respondenterna.

Ett paired samples t-test tillämpades för att jämföra medelvärdena av personalens påverkan vid två olika tidpunkter, före respektive under coronapandemin. Det visade sig finnas en signifikant skillnad mellan medelvärdet före pandemin (M= 4,11, SD= 1,22) och under pandemin (M= 3,52, SD= 1,14); t(228) = 8,811, p < ,001. Dessutom tillämpades ett independent samples t-test för att jämföra hur den yngre generationen gentemot den äldre värdesätter trevlig och hjälpsam personal vid val av dagligvarukedja, såväl före som under pandemin. Det fanns en signifikant skillnad i hur trevlig och hjälpsam personal värdesattes före pandemins utbrott mellan den yngre generationen (M= 3,47, SD= 1,28) och den äldre generationen (M= 4,96, SD= 0,2); t(116,804) = -11,717, p < ,001. Även under pandemin var det en signifikant skillnad mellan den yngre generationen (M= 3,24, SD= 1,27) och den äldre generationen (M= 3,8, SD= 0,89); t(128,309) = -3,135, p = ,002.

Dagligvarukedjans produktutbud:

Figur 9: Produktutbud

Därefter tillfrågades respondenterna vilken betydelse produktutbudet hade före pandemin respektive har under pandemin vid val av dagligvarukedja. På denna fråga var svaren inte lika

utspridda som vid föregående, medelvärdet minskade från 4,51 till 4,36. 154 stycken (67,2 %) ansåg att produktutbudet hade en stor påverkan före pandemins utbrott och svarade därmed 5 i likertskalan. Betydelsen av produktutbudet under pandemin minskade till 55,9 %, vilket motsvarar 128 stycken av totalt 229 respondenter. Svarsalternativ 4 ökade istället från 52 respondenter (22,7 %) till 72 stycken (31,4 %). Även svarsalternativ 2 och 3 ökade med några procentenheter, medan svarsalternativ 1 är oförändrad.

Genom att tillämpa ett paired samples t-test för produktutbudets påverkan visade det sig finnas en signifikant skillnad mellan medelvärdet före pandemin (M= 4,51, SD= 0,86) och under pandemin (M= 4,36, SD= 0,91); t(228) = 2,894, p = ,004. Dessutom tillämpades ett independent samples t-test för att jämföra hur den yngre generationen gentemot den äldre värdesätter utbudet vid val av dagligvarukedja, såväl före som under pandemin. Det visade sig finnas en signifikant skillnad i hur utbudet värdesattes före pandemins utbrott mellan den yngre generationen (M= 4,3, SD= 1,02) och den äldre generationen (M= 4,84, SD= 0,55); t(149,628) = -4,253, p < ,001. Även under pandemin var det en signifikant skillnad mellan den yngre generationen

(M= 4,22, SD= 1) och den äldre generationen (M= 4,65, SD= 0,66); t(134,188) = -3,237, p < ,002.

Butiksstorlek (jag föredrar att handla i en mindre butik):

Figur 10: Butiksstorlek

93 stycken av de totalt 229 respondenterna (40,6 %) menar att butiksstorleken inte hade någon påverkan alls vid val av dagligvarukedja före pandemins utbrott. Däremot under pandemin är det endast 38 respondenter (16,6 %) som anser att butiksstorleken inte har någon påverkan alls.

Även antalet respondenter som svarade 2 eller 3 minskade aningen. Däremot har antalet respondenter som svarade 4 i likertskalan ökat markant, från tidigare 23 stycken (10 %) till 77 stycken (33,6 %). Även svarsalternativ 5, motsvarande att butiksstorleken har stor påverkan vid val av dagligvarukedja, ökade från 7 respondenter (3,1 %) till 35 stycken (15,3 %). De båda diagrammen i figur 10 visar att allt fler respondenter föredrar att numera besöka en mindre butik när de ska handla sina dagligvaror. Sammantaget har medelvärdet ökat från 2,14 före pandemin till 3,16 under pandemin.

Genom att tillämpa ett paired samples t-test för butiksstorlekens påverkan visade det sig att det fanns en signifikant skillnad mellan medelvärdet före pandemin (M= 2,14, SD= 1,15) och under pandemin (M= 3,16, SD= 1,32); t(228) = -10,936, p < ,001. Dessutom tillämpades ett independent samples t-test för att jämföra hur den yngre generationen gentemot den äldre värdesätter butiksstorlek vid val av dagligvarukedja, såväl före som under pandemin. Det fanns ingen signifikant skillnad i hur butiksstorleken värdesattes före pandemins utbrott mellan den yngre generationen (M= 2,17, SD= 1,13) och den äldre generationen (M= 2,18, SD= 1,17);

t(154) = -,079, p = ,824. Däremot var det en signifikant skillnad under pandemin mellan den yngre generationen (M= 2,44, SD= 1,27) och den äldre generationen (M= 4,18, SD= 0,86);

t(132,127) = -10,063, p < ,001.

Priset på dagligvarukedjans varor (ett lågt pris är viktigt för mig):

Figur 11: Pris

Figur 11 visar i det vänstra diagrammet att pris är en faktor som många av respondenterna ansåg ha en relativt stor påverkan vid val av dagligvarukedja före pandemin. 100 stycken av de totalt 229 respondenterna (43,7 %) svarade 4 i likertskalan och 66 stycken (28,8 %) svarade 5. När prisets betydelse under pandemin istället efterfrågades var det allt fler, 86 stycken (37,6 %) gentemot tidigare 44 stycken (19,2 %), som istället uppgav 3 i likertskalan och som därmed menar att priset inte är något de lägger större vikt vid. Antalet respondenter som svarade 1 i skalan var densamma före som under pandemin, 7 stycken (3,1 %). Svarsalternativ 2 ökade från 5,2 % till 9,6 %, från 12 till 22 respondenter. Sammantaget minskade medelvärdet av prisets påverkan vid val av dagligvarukedja från 3,9 före pandemin till 3,52 under pandemin.

Genom att tillämpa ett paired samples t-test för prisets påverkan visade det sig finnas en signifikant skillnad mellan medelvärdet före pandemin (M= 3,9, SD= 0,98) och under pandemin (M= 3,52, SD= 1); t(228) = 7,789, p < ,001. Dessutom tillämpades ett independent samples t-test för att jämföra hur den yngre generationen gentemot den äldre värdesätter priset på varorna vid val av dagligvarukedja, såväl före som under pandemin. Det visade sig finnas en signifikant skillnad i hur priset värdesattes före pandemins utbrott mellan den yngre generationen (M= 3,67, SD= 1,08) och den äldre generationen (M= 4,27, SD= 0,78); t(124,825)

= -3,868, p < ,001. Däremot under pandemin var det inte en signifikant skillnad mellan den

yngre generationen (M= 3,64, SD= 1,1) och den äldre generationen (M= 3,53, SD= 0,77);

t(129,289) = 0,748, p = ,456.

Dagligvarukedjans avstånd till där jag bor:

Figur 12: Avstånd

Enkätundersökningen visade att avståndet till butiken har en stor påverkan vid val av dagligvarukedja för många av respondenterna, särskilt under pandemin. Betydelsen före pandemin resulterade i ett medelvärde på 3,73, som under pandemin ökade till 4,22. 15 respondenter (6,6 %) ansåg att avståndet inte hade någon påverkan alls vid val av dagligvarukedja före pandemins utbrott. 27 stycken av respondenterna (11,8 %) svarade 2 och 38 stycken (16,6 %) svarade 3, motsvarande att det är något som de inte la större vikt vid före pandemin. Samtliga av svarsalternativ 1, 2 och 3 minskade när samma fråga riktades till hur respondenterna ser på det nu under pandemin. Då var det endast nio stycken (3,9 %) som svarade 1, elva stycken (4,8 %) som svarade 2 och 17 stycken (7,4 %) som svarade 3. Antalet respondenter som svarade 4 i skalan var ungefär lika många före som under pandemin, 74 stycken (32,3 %) gentemot 76 stycken (33,2 %). 75 respondenter (32,8 %) svarade 5 i likertskalan och menar därmed att avståndet hade stor påverkan vid val av dagligvarukedja före pandemin. Antalet respondenter som svarade 5 i skalan ökade under pandemin till 116 stycken (50,7 %).

Genom att tillämpa ett paired samples t-test för avståndets påverkan visade det sig finnas en signifikant skillnad mellan medelvärdet före pandemin (M= 3,73, SD= 1,22) och under pandemin (M= 4,22, SD= 1,04); t(228) = -7,318, p < ,001. Dessutom tillämpades ett independent samples t-test för att jämföra hur den yngre generationen gentemot den äldre värdesätter avståndet till butiken från deras bostäder vid val av dagligvarukedja, såväl före som under pandemin. Det visade sig inte finnas en signifikant skillnad i hur avståndet värdesattes före pandemin mellan den yngre generationen (M= 4,23, SD= 1,1) och den äldre generationen (M= 3,12, SD= 1,05; t(154) = 5,919, p = ,893. Inte heller under pandemin var det en signifikant skillnad mellan den yngre generationen (M= 4,18, SD= 1,14) och den äldre generationen (M= 4,45, SD= 0,71); t(140,017) = -1,184, p = ,072.

Att dagligvarukedjan har fräscha och välorganiserade butikslokaler:

Figur 13: Butikslokaler

Fräscha och välorganiserade butikslokaler är en faktor som visade sig vara ungefär lika viktig såväl före som under coronapandemin för den övervägande majoriteten av respondenterna.

Medelvärdet ökade från 4,65 före pandemin till 4,69 under pandemin. Vid val av dagligvarukedja före pandemin var det 171 stycken (74,7 %) som ansåg att fräscha och välorganiserade butikslokaler hade stor påverkan, gentemot 180 stycken (78,6 %) under pandemin. Antalet respondenter som svarade 4 minskade från 41 stycken (17,9 %) till 33 stycken (14,4 %). För resterande svarsalternativ, 1, 2 och 3, har det skett en ytterst liten förändring eller ingen förändring alls.

Genom att tillämpa ett paired samples t-test för påverkan av fräscha och välorganiserade butikslokaler visade det sig inte finnas en signifikant skillnad mellan medelvärdet före pandemin (M= 4,65, SD= 0,69) och under pandemin (M= 4,69, SD= 0,67); t(228) = -1,196, p = ,233. Dessutom tillämpades ett independent samples t-test för att jämföra hur den yngre generationen gentemot den äldre värdesätter att butikerna är fräscha och välorganiserade vid val av dagligvarukedja, såväl före som under pandemin. Det fanns en signifikant skillnad i hur fräscha och välorganiserade butikslokaler värdesattes före pandemins utbrott mellan den yngre generationen (M= 4,46, SD= 0,85) och den äldre generationen (M= 4,88, SD= 0,39); t(153,996)

= -4,230, p < ,001. Skillnaden var även signifikant under pandemin mellan den yngre generationen (M= 4,54, SD= 0,77) och den äldre generationen (M= 4,88, SD= 0,53); t(131,041)

= -3,176, p = ,002.

Dagligvarukedjans öppettider:

Figur 14: Öppettider

För många av respondenterna har öppettiderna blivit en allt viktigare faktor vid val av dagligvarukedja under coronapandemin i jämförelse med före utbrottet. Medelvärdet ökade från 3,16 till 3,91. Betydelsen av öppettider resulterade i en markant ökning av svarsalternativ 4 och 5 i likertskalan. Antalet respondenter som svarade 4 ökade från 50 stycken (21,8 %) till 84 stycken (36,7 %). Även antalet respondenter som svarade 5 ökade, från 39 stycken (17 %) till

81 stycken (35,4 %). Antalet respondenter som svarade 1 minskade istället från 23 stycken (10 %) till 9 stycken (3,9 %) och antalet respondenter som svarade 2 minskade från 45 stycken (19,7 %) till 20 stycken (8,7 %). Dessutom har svarsalternativ 3, motsvarande att öppettider är något som inte läggs större vikt vid, minskat från 72 respondenter (31,4 %) till 35 stycken (15,3 %).

Genom att tillämpa ett paired samples t-test för öppettidernas påverkan visade det sig finnas en signifikant skillnad mellan medelvärdet före pandemin (M= 3,16, SD= 1,22) och under pandemin (M= 3,91, SD= 1,1); t(228) = -9,579, p < ,001. Dessutom tillämpades ett independent samples t-test för att jämföra hur den yngre generationen gentemot den äldre värdesätter öppettiderna vid val av dagligvarukedja, såväl före som under pandemin. Det var ingen signifikant skillnad i hur öppettiderna värdesattes före pandemins utbrott mellan den yngre generationen (M= 3,52, SD= 1,14) och den äldre generationen (M= 2,86, SD= 1,06); t(154)

= 3,453, p = ,127. Inte heller under pandemin var det en signifikant skillnad mellan den yngre generationen (M= 3,82, SD= 1,11) och den äldre generationen (M= 4,16, SD= 1,14); t(154)

= -1,768, p = ,902.

Dagligvarukedjans erbjudanden (jag lägger stor vikt vid dagligvarukedjans reklamblad):

Figur 15: Reklamblad

Det är ingen större skillnad på hur respondenterna vid val av dagligvarukedja värdesatte reklamblad före pandemins utbrott i förhållande till hur det värdesätts under pandemin.

Medelvärdet minskade från 3,34 till 3,21. Antalet respondenter som svarade 2 eller 3 ökade medan antalet respondenter som svarade 1, 4 eller 5 istället minskade. Svarsalternativ 2 ökade från 22 respondenter (9,6 %) till 26 stycken (11,4 %). Svarsalternativ 3, motsvarande att reklamblad är något som inte läggs större vikt vid, ökade från 37 respondenter (16,2 %) till 52 stycken (22,7 %). Antalet respondenter som svarade 4 minskade från 80 stycken (34,9 %) till 73 stycken (31,9 %) och antalet respondenter som svarade 5 minskade från 50 stycken (21,8 %) till 39 stycken (17 %). Svarsalternativ 1 har endast minskat med 0,5 procentenheter, vilket motsvarar en respondent. Svarsalternativet med flest svar i de båda diagrammen i figur 15 är 4, vilket innebär att reklamblad hade och fortfarande har en relativt stor påverkan på respondenternas val av dagligvarukedja.

Genom att tillämpa ett paired samples t-test för påverkan av reklamblad visade det sig finnas en signifikant skillnad mellan medelvärdet före pandemin (M= 3,34, SD= 1,38) och under pandemin (M= 3,21, SD= 1,33); t(228) = 3,399, p < ,001. Dessutom tillämpades ett independent samples t-test för att jämföra hur den yngre generationen gentemot den äldre värdesätter reklamblad vid val av dagligvarukedja, såväl före som under pandemin. Det var en signifikant skillnad i hur reklamblad värdesattes före pandemins utbrott mellan den yngre generationen (M= 2,81, SD= 1,49) och den äldre generationen (M= 4,18, SD= 0,75); t(152,461) = -7,608, p < ,001. Även under pandemin var det en signifikant skillnad mellan den yngre generationen (M= 2,75, SD= 1,45) och den äldre generationen (M= 3,96, SD= 0,89); t(141,522) = -6,395, p < ,001.

Att dagligvarukedjan erbjuder hemleveranser:

Figur 16: Hemleveranser

En faktor som fått en allt större påverkan under coronapandemin vid val av dagligvarukedja för många av respondenterna är att hemleveranser erbjuds. Medelvärdet ökade från 1,48 före pandemin till 2,62 under pandemin. Hemleveranser visade sig inte ha någon påverkan alls vid val av dagligvarukedja före pandemin hos en majoritet på 174 respondenter (76 %) som svarade 1 i likertskalan. Däremot under pandemin har det visat sig vara allt viktigare att dagligvarukedjor erbjuder hemleveranser och antalet respondenter som svarade 1 minskade till 81 stycken (35,4 %). Antalet respondenter som svarade 2 i skalan ökade från 19 stycken (8,3 %) till 46 stycken (20,1 %). Även antalet respondenter som svarade 4 eller 5 ökade.

Svarsalternativ 4 ökade från fyra respondenter (1,7 %) till 34 stycken (14,8 %) och svarsalternativ 5, motsvarande att hemleveranser har en stor påverkan vid val av dagligvarukedja, ökade från sju respondenter (3,1 %) till 43 stycken (18,8 %). För svarsalternativ 3 som motsvarar att hemleveranser är något som respondenterna inte lägger större vikt vid har det inte skett någon förändring, utan resulterade i 25 respondenter (10,9 %) såväl före som under pandemin.

Genom att tillämpa ett paired samples t-test för påverkan av hemleveranser visade det sig finnas en signifikant skillnad mellan medelvärdet före pandemin (M= 1,48, SD= 0,97) och under pandemin (M= 2,62, SD= 1,54); t(228) = -12,044, p < ,001. Dessutom tillämpades ett

independent samples t-test för att jämföra hur den yngre generationen gentemot den äldre värdesätter att hemleveranser erbjuds vid val av dagligvarukedja, såväl före som under pandemin. Det var en signifikant skillnad i hur hemleveranser värdesattes före pandemins utbrott mellan den yngre generationen (M= 1,64, SD= 1,13) och den äldre generationen (M= 1,29, SD= 0,82); t(125,214) = 2,191, p = ,030. Även under pandemin var det en signifikant skillnad mellan den yngre generationen (M= 2,18, SD= 1,56) och den äldre generationen (M= 3,78, SD= 1,19); t(119,205) = -7,017, p < ,001.

Att dagligvarukedjan erbjuder e-handel:

Figur 17: E-handel

Att e-handel erbjuds hade för majoriteten av respondenterna, 159 av totalt 229 stycken (69,4 %) ingen påverkan alls vid val av dagligvarukedja före coronapandemin. När respondenterna istället tillfrågades vilken betydelse e-handel har under pandemin så har antalet respondenter som svarade 1 minskat till 58 stycken (25,3 %). Antalet respondenter som svarade 2 eller 3 har också minskat, med några procentenheter. Svarsalternativ 2 minskade från 22 respondenter (9,6 %) till 14 stycken (6,1 %) och svarsalternativ 3 minskade från 32 respondenter (14 %) till också 14 stycken (6,1 %). Istället var det allt fler som valde svarsalternativ 4 eller 5 i likertskalan. Antalet respondenter som svarade 4 ökade från endast sex stycken (2,6 %) till 49 stycken (21,4 %) och antalet respondenter som svarade 5, motsvarande att e-handel har en stor påverkan vid val av dagligvarukedja, ökade från tio stycken

(4,4 %) till 94 stycken (41 %). Sammantaget har medelvärdet ökat från 1,63 före pandemin till 3,47 under pandemin.

Genom att tillämpa ett paired samples t-test för påverkan av e-handel visade det sig finnas en signifikant skillnad mellan medelvärdet före pandemin (M= 1,63, SD= 1,1) och under pandemin (M= 3,47, SD= 1,65); t(228) = -16,414, p < ,001. Dessutom tillämpades ett independent samples t-test för att jämföra hur den yngre generationen gentemot den äldre värdesätter att e-handel erbjuds vid val av dagligvarukedja, såväl före som under pandemin. Det visade sig vara en signifikant skillnad i hur e-handel värdesattes före pandemins utbrott mellan den yngre generationen (M= 1,77, SD= 1,25) och den äldre generationen (M= 1,35, SD= 0,78); t(139,788)

= 2,556, p = ,012. Det var även under pandemin en signifikant skillnad mellan den yngre generationen (M= 2,5, SD= 1,66) och den äldre generationen (M= 4,57, SD= 0,91); t(148,735)

= -10,009, p < ,001.