Förmågor i ämnet engelska

Angående frågeställningen hur läromedlen låter eleverna arbeta med delarna från det centrala innehållet i kursplanen i engelska för årskurs 1–3 för att stärka sina förmågor i det engelska språket, visar studiens resultat att genom övningarna i alla tre läromedlen ges eleverna möjlighet att utveckla följande förmågor:

• förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika texter, • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,

• anpassa språket efter olika syften, mottagare, och sammanhang (Skolverket, 2019, s. 33).

När elever läser en text, oavsett vilken typ av text, måste de tolka innehållet för att förstå vad texten talar om för läsaren. I alla tre läromedlen finns information eleverna behöver läsa och förstå för att kunna påbörja, komma vidare och avsluta olika övningar. Eleverna ska också förstå och tolka talad engelska de får lyssna till. Oavsett vilket av de tre läromedlen eleverna jobbar med, möter de olika hörövningar. Pinter (2017, s. 53) anser att det är lättare för elever att lyssna till en lärare som läser instruktioner än till en inspelning. Läraren kan upprepa meningen, ändra talhastighet samt använda sitt kroppsspråk för att förstärka det hen säger (s. 53) och på så sätt hjälpa eleverna förstå och tolka innehållet. Det har dock inte framkommit i studien om manus till hörövningarna i de tre läromedlen går att hitta i lärarhandledningarna då de inte har varit en del av studien. Hörövningarna får eleverna lyssna till med hjälp av det digitala materialet. Trots att eleverna får lyssna till inspelningar kan läraren välja att pausa inspelningen efter en mening, spola tillbaka och spela upp den igen. Om läraren är duktig på datorer kan hen säkerligen ändra någon inställning för att justera talets hastighet i inspelningen. På så sätt kan det digitala materialet påminna om lärarens sätt att förmedla innehållet, och det enda som saknas är tillgången till kroppsspråket. Studier har visat att hörövningar inspelade av en person med brittisk accent är vanligt förekommande (Büyükahıska & Uyar, 2019). Detta stämmer överens med hörövningarna i Magic!, i övningarna pratar en man och en kvinna med brittisk accent.

32

Vilken accent hörövningarna i Champ och Learn English förmedlar har inte kunnat fastslås då det digitala materialet inte varit tillgängligt för analys.

De analyserade läromedlen bidrar alla till att eleverna utvecklar sin kommunikativa förmåga i både tal och skrift. Övningar där eleverna övar på att kommunicera i tal finns i alla tre läromedlen. Det som skiljer dem åt är vad de innehåller och hur eleverna arbetar med övningarna. I Magic! går de flesta övningarna ut på att eleverna i par ska läsa en text eller dialog, de turas om att ställa och svara på frågor, som redan finns nedskrivna. Övningarna blir således väldigt mekaniska (Lopéz-Jimenéz 2009; Nordlund & Norberg, 2020), då eleverna inte behöver ha någon kunskap om ordens betydelse. De läser högt och behöver inte tänka efter för att ställa eller svara på en fråga. Vid ett fåtal tillfällen uppmanas dock eleverna att ställa egna frågor efter att de uttömt de tillhandahållna frågorna. Intervjuer är emellertid den vanligaste formen av samtalsövning i Learn English. Eleverna arbetar med olika ämnen i kapitlet för att kunna använda kunskapen de tillägnat sig genom övningarna, i intervjun med kamraterna. På liknande sätt arbetar eleverna med Champ. De får till exempel mingla i klassrummet för att samtala med kamrater och samtalen kopplas ihop med kapitlets ämne. Sådana övningar bidrar till en kognitiv utveckling där eleverna lär sig av och med sina klasskamrater genom en meningsfull interaktion, vilket Ghosn (2013, s. 69) anser vara viktigt för att elever ska förvärva språket. För att språkutvecklingen ska optimeras måste samtalen dock ske på engelska. Läraren behöver därför också mingla i klassrummet för att i möjligaste mån se till att eleverna samtalar på målspråket. Om kapitlet handlar om färger, kan mingelövningen gå ut på att gå runt i klassrummet och fråga kamraterna om deras favoritfärg och på så sätt koppla kapitlets innehåll till sig själv (Pinter, 2017, s. 67; Skolverket, 2017). I såväl Learn English som i Champ får eleverna, precis som i Magic!, förslag på frågor de kan ställa. De får dock inte några förslag på svar till frågorna utan måste själva fundera ut vad och hur de ska svara på frågan. Detta innebär följaktligen att övningen inte längre är en mekanisk övning. Istället blir övningen kommunikativ, eftersom eleverna måste ha en förståelse för språket. Det finns också mer än ett rätt svar på frågan och eleverna måste interagera med en kamrat för att kunna slutföra övningen (Lopéz-Jimenéz, 2009; Nordlund & Norberg, 2020).

Förmågan att kommunicera i skrift övar eleverna vid flera tillfällen i de tre läromedlen. Övningarna har olika svårighetsgrader, allt från att eleverna skriver ord som saknas eller meningar som de hittar på själv eller med hjälp av föreslagna ord. Sådana övningar kan enligt Folse (2006) i högre grad bidra till att eleverna utvecklar en ordförståelse som inkluderar hur ordet kan användas, än om eleverna endast skriver meningar. En nackdel med fill-in-the-blank- övningar är emellertid att elever som inte har förståelse för ordens betydelse kanske gissar vilket ord som ska stå på den tomma raden. Eleven kan då gissa rätt, vilket leder till att läraren inte vet huruvida eleven har förvärvat kunskapen eller inte. I Champ skriver eleverna också dialoger vid ett fåtal tillfällen, det är en övning som inte finns i något av de andra läromedlen. Många av skrivövningarna är kombinerade med en annan övning. Till exempel ska eleverna skriva bokstäver de hör i en hörövning, eller läsa ett påstående och skriva om det är sant eller falskt. De kombinerade övningarna bidrar till att eleverna tränar på fler förmågor än att endast kommunicera i skrift.

33

Den tredje förmågan elever stärker genom övningarna i de tre läromedlen handlar om språkliga strategier. Strategier kan påverka elevers lärande både på ett positivt och negativt sätt, och de behöver därför ha en förståelse för vilken strategi de ska ta hjälp av vid olika övningar (Tornberg, 2015, s. 27). När elever kommunicerar på ett främmande språk, i detta fall engelska, använder de den språkkunskap de har tillägnat sig fram till den aktuella tidpunkten. Om elevens språkkunskaper inte räcker till kan problem uppstå (Tornberg, 2015, s. 56). Exempelvis om eleven själv eller den de pratar med inte förstår måste eleven använda strategier för att förändra situationen, och på så sätt bidra till att eleven själv eller den som lyssnar ska förstå budskapet. Det kan handla om att omformulera sig, ställa frågor och/eller använda kroppsspråket (Skolverket, 2017, s. 7). Dock är elever som arbetar med de läromedel som ingått i analysen unga, och det kan därför svårt för dem att byta strategi för att anpassa sig till olika situationer och mottagare. Detta kan i sin tur leda till att eleverna istället för att be om hjälp fortsätter samtalet på modersmålet, och då går miste om möjligheten att tillägna sig målspråket. Strategier unga elever använder sig av kan vara att använda sitt kroppsspråk för att visa vad de menar. Om en elev som till exempel tycker om att åka skidor blir intervjuad om sin favoritaktivitet och inte kan det engelska ordet kan hen istället visa hur aktiviteten utförs. Om intervjuaren kan det engelska ordet talar hen om det. Om hen däremot inte kan det engelska ordet måste eleverna byta strategi för att förstå. De kan då välja att exempelvis fråga en kamrat eller använda en surfplatta (om sådana finns tillgängliga) och slå upp ordet. Det är skolans uppgift att tillhandahålla sådan undervisning som bidrar till att eleverna utvecklar strategier för att tillägna sig språket (Pinter, 2017, s. 111).

Den fjärde och sista förmågan som läromedlen bidrar till att eleverna utvecklar handlar om att eleven ska öva på att anpassa sitt språk efter olika syften, mottagare och sammanhang. De tredje och fjärde förmågorna går hand i hand. För att elever ska kunna anpassa sitt språk för olika mottagare och syften måste de använda strategier de utvecklat. De behöver också ha en förståelse för kulturella koder för att kunna anpassa sitt språk, samt förstå skillnaden mellan formella och informella situationer (Kramsch & Whiteside, 2008, s. 664; Skolverket, 2017, s. 7). Vid en övning som exempelvis går ut på att skriva ett mejl till en äldre person (mormor, farfar), kan eleven inte använda samma språk som hen gör med en kamrat eftersom risken då finns att den äldre personen inte förstår innehållet om eleven använder slangord. I takt med att eleverna bli äldre och utvecklar sina kunskaper i det engelska språket kommer de att lära sig att använda mer avancerade strategier för att anpassa språket efter situation, mottagare och syfte. Det finns även en femte förmåga som undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar. De ska ges möjlighet att ”reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används” (Skolverket, 2019, s. 33). Analysen av läromedlen visar att ingen av dem har övningar där eleverna övar på just den förmågan. Däremot möter eleverna detta i bilderböckerna i Learn English eftersom de behandlar vardagsliv och sociala tillställningar. Det är också möjligt att eleverna lär sig om livsvillkor, sociala och kulturella företeelser i de filmer som tillhör materialet, det är dock inget den här studien kan styrka. Avsaknaden av övningar som stärker denna förmåga betyder däremot inte att eleverna inte tar del av övningar och samtal om livsvillkor, samhällsfrågor och/eller kulturella företeelser. Hemmet är något som återfinns i alla tre läromedlen, däremot talar inte övningarna om för eleverna var i världen hemmet de arbetar om finns. Eleverna

34

reflekterar säkerligen inte heller över det, för dem kan det lika gärna vara ett grannhus på bilden. Läraren kan då välja att föra ett samtal med eleverna om likheter och skillnader mellan hem i olika länder. Det går säkerligen att hitta filmer på internet från hemmiljöer i olika länder som de kan titta på och samtala om. Alternativt bjuda in en person från ett engelsktalande land till skolan, som kan berätta om skillnader och likheter mellan hemmet i Sverige och hemmet i hemlandet. Ghosn (2003) anser det vara väsentligt för språkinlärningen att lära sig om målspråkets kultur och rekommenderar att använda litteratur skriven för barn. Litteraturen bör innehålla internationella teman som beskriver landets kultur på ett realistiskt sätt (s. 297–298). Ett möte med en person som kommer och berättar om exempelvis hemmet och dess kultur, skulle kunna ersätta en bok som förmedlar samma sak. Hemmet är ett internationellt tema som eleverna kan relatera till. Ett möte med en person innebär också att eleverna kan ställa frågor som de också får direkta svar på. Om de istället skulle läsa en bok med samma tema och har en fråga kan svaret på frågan bli en tolkning av läraren då hen eventuellt inte vet det egentliga svaret. Ett möte med en person bidrar även till att eleverna övar på att ställa frågor till en person som de inte träffar på varje dag i skolan, och får på så sätt möjlighet att öva på engelska de kan använda utanför skolan.

Det är också intressant att inget av de tre analyserade läromedlen tar upp någon högtid. Visserligen finns det information om tre högtider i Magic pages, som tar upp några vanligt förekommande ord kring högtiderna, samt instruktioner till hur eleverna skriver exempelvis ett julkort. Sidorna hör däremot inte till berättelsen. Inget kapitel i något av läromedlen behandlar någon högtid, vilka är kulturella företeelser, vilket också Ghosn (2003, s. 296–297) har noterat ofta saknas i texter och dialoger i läromedel. Genom samtal och övningar som behandlar högtider kan eleverna utveckla en förståelse för likheter och skillnader i hur högtider firas i olika engelsktalande länder. Att exempelvis Storbritannien och Sydafrika är två länder som båda firar jul, innebär inte per automatik att firandet ser ut på samma sätt.