Vi har erfarenheter från förskolors sångstunder där barns intresse och erfarenheter ges begränsat inflytande. Det lilla inflytande barn får i stunderna är att välja sånger som de vill sjunga. I verksam- heten ser vi att det som presenteras i musik oftast är traditionella barnsånger vilket kan styra i barns val av musik. Vi menar att sångstunderna känns rutinmässiga och att det ofta är en viss veckodag som är tillägnad stunderna. Ibland sker det lite sporadiskt när det enligt pedagoger är ”stökigt” och/eller när barnen ska tystas ner vid matsituationer eller vila. För att närma oss barns inflytande har vi i vår studie direktöversatt Chambers (2011) boksamtal till musiksamtal. Vi menar att musik- samtal är en kreativ lösning för en möjlig framtid (Klafki, 2009).
Innehåll
Innehållet i våra genomföranden har tematiserats utifrån fyra lärandeperspektiv, lärande i, om, med och genom musik (Holmberg, 2014). Det första perspektivet, lärande i musik, kretsar i vår studie kring två ingångar av musiksamtal. Den ena ingången har fokus på att förmedla kunskaper kring musik som musikens byggstenar (vers, refräng, stick, dynamik, tonhöjd, tempo, takt), låtar, artister och instrument. Utifrån den andra ingången får barn spelrum att uttrycka sina tankar och känslor
36
inom musik. I perspektivet, lärande om musik, uppmärksammar vi barnen om tempo, rytm, tonhöjd, namn på instrument och förändringar i musik. Utifrån lärande med musik, ser vi i våra genomföran- den, musiken som ett medel för lärande som socialisation, ett socialt samspel och språk samt infly- tande och medbestämmande. Alla musikstunderna började med en hejsång där vi tillsammans fick möjlighet att hälsa på varandra i ett socialt samspel. Vi menar att språket hela tiden är ett fokus i samtalen med barnen under musikstunderna. Vi ger barnen nya begrepp och verktyg att uttrycka sig verbalt i förhållande till texter, rörelser och ljud. Målet med musiksamtalen var att ge barn möjlig- het till delaktighet, inflytande och medbestämmande. I lärande genom musik utgår vi från ett ut- forskande sätt av musikens grundelement, instrument och rörelse. Barnen utforskar instrument ge- nom att bland annat lyssna efter förändringar i dynamik när de spelar. När musik spelas i våra mu- sikstunder utforskar barnen sin egen kropp i rörelse.
Innehållet i vår planering förorsakade ibland en oflexibilitet när barn uttryckte önskemål. Planering- en bidrog även till att vi i andra situationer blev styrda. Ibland tappade vi fokus på det som barnen sa vilket gav upphov till att vi låg steget efter. Sådana situationer var exempelvis när det var mycket ljud och rörelse i rummet eller när vi försökte anteckna och illustrera det som sades på papper. För att utveckla vår egen roll som förmedlare av musikens innehåll menar vi att fler tillfällen för ge- nomföranden är nödvändigt. Det är en process där övning ger färdighet för alla deltagande.
Form
I musiksamtalen med barnen hade vi en idé om att barnen skulle sitta i en cirkel. Vi menar att en cirkel inger en trygghet, ett för barn känt moment som upplevs i samlingar på förskolan. Cirkelfor- men gör att alla kan se varandra och skapar jämnlikhet då alla är på samma nivå. Vi menar att det kan bidra till att skapa en samhörighet i gruppen. Cirkelformen bryts ibland till förmån för rörelser i situationer där barn förtydligar det sagda eller när barn av egen vilja väljer en egen sittplats i rum- met. Barnens uppmärksamhet riktas på olika saker i rummet som pedagoger, andra barn, musiken, bilder och instrument. Musiksamtalens igångspel (Holmberg, 2014) har en verbal instruktion där vi ibland återkopplade till föregående samtal och/eller ställde frågor utifrån Chambers (2011) modell på boksamtal. Som avslutande moment i alla musikstunder förutom den sista har vi en slutkläm i våra samtal som var inledande för nästkommande musikstund. Den sista musikstunden avslutas med att vi dansade till Hasses ”Guld och gröna skogar” som barnen önskat att höra i alla musik- stunder. Formen för våra musiksamtal innefattar lyssnande på varandra och mot speciella ljud i mu- sikstycken och instrumentspel. Samtalen innefattar även rörelser, sång och instrumentspel. Samta- len om rörelser öppnar upp för koreografi där barnen själva bestämmer. I sångsamtalen fick barnen
37
möjlighet att producera en egen sångtext. Sången igångspelades och upprepades av oss tills barnen kunde ”hänga på”. Under ett samtal fick barnen prova olika instrument i ett utforskande.
I de av oss planerade musiksamtalen har vi i formen inkluderat barns inflytande genom att låta barn få vara med och bestämma innehåll. Samtalen får på så vis en utforskande och producerande karak- tär där vi som pedagoger inte styr mot ett specifikt mål. En process där vägen är målet.
6.3 Metoddiskussion
I den här studien valde vi en kvalitativ forskningsmetod eftersom vi ansåg att den lämpade sig bäst för vår studies syfte. Vi har utfört en interventionsstudie, ett experiment, där de medverkande är med om en handling som prövas. Genom att prova musiksamtal vill vi öka barns möjlighet till del- aktighet och inflytande. Vi anser att genom att själva vara delaktiga i studiens utformning har vi fått möjlighet att komma nära barnens tankar och känslor i samtal vilket gett ett djupare resultat. Något som vi uppmärksammade i de förberedande samtalen var att barnen påverkade varandra vilket kan ha inverkat på vilken låt som valdes till musikstunderna. Vi påverkar även barnen med våra frågor men upplever trots det att våra musiksamtal har flutit på bra. Barnen visade trygghet och entusiasm i samtalen.
Vår studies genomföranden har vi utfört tillsammans. Beslutet att vara tillsammans var för att vi ville ge stöd åt varandra i samtalen och för att minnas vid resultatsammanställningen vad barnen sagt och gjort. I efterhand menar vi att det var ett bra beslut att ta då vi har kunnat diskutera väldigt ingående kring de resultat som framkommit. Vid det förberedande samtalet använde vi oss av dikta- fon vilket hjälpte oss att skapa en korrekt bild av barnens uttalanden. Musikstunderna filmades vil- ket hjälpte oss att kunna återvända och få en bredare förståelse av händelseförloppet.
Barngruppsstorleken i de förberedande samtalen menar vi var ett bra antal dels för att barnen kände trygghet med varandra och för att det gav oss ett rikare resultat. Barngruppen i musikstunderna var en sammaslagning av de båda grupperna i de förberedande samtalen. Vi menar att gruppstorleken var något stor vilket kan ha påverkat barns inflytande och delaktighet i samtalen.
38
6.4 Fortsatt forskning
Ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att barnen blir indelade i grupper där en fungerar som jämförelsegrupp för att tydligare se effekterna av musiksamtal. Ett annat förslag skulle kunna vara att undersöka musiksamtal med yngre respektive äldre barn. Vi har fokuserat på musiksamtal med barn i förskolans äldre åldrar och det skulle därför vara intressant att se ifall det är någon skill- nad.
39
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Balic, Sofia (2014). Rösträtt: musik på barns villkor i Holmberg, Ylva. 1. uppl. Stockholm: Gehrman
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige
Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. Malmö: Runa.
Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Ny, rev., utg. Huddinge: X Publishing
Ehrlin, Anna (2012). Att lära av och med varandra: en etnografisk studie av musik i förskolan i en
flerspråkig miljö. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2012
Emilson, Anette (2007). Young children's influence in preschool. International Journal of Early Childhood, Vol. 39, Issue 1
Eriksson Barajas, Katarina (2002). Life and fiction: on intertextuality in pupils' booktalk. Diss. Lin- köping : Univ., 2002
Eriksson, Marie (2013). Musik i förskolan: inspiration och lärande i sagans värld. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Hart, Roger A. (1997). Children´s participation: the theory and practise of involving young citizens
in community development and environmental care. London: Earthscan
Holmberg, Ylva (2014). Musikskap: musikstundens didaktik i förskolepraktiker. Diss. Lund: Lunds universitet, 2014
Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
40
Klafki, Wolfgang (2009). Kritisk-konstruktiv didaktik. I Uljens, Michael (red.), Didaktik: teori,
reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur
Klafki, Wolfgang (2005). Dannelseteori og didaktik: nye studier (2:a uppl.). Århus:Klim
Kuick, Katarina (2011). Böcker inom och omkring oss i Chambers, Aidan. Ny, rev., utg. Huddinge: X Publishing
Lindström, Lars (2014). Musikskap: musikstundens didaktik i förskolepraktiker i Holmberg, Ylva. Diss. Lund: Lunds universitet, 2014
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentat-
ion. Stockholm: Skolverket
Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö: planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem. Diss.:, Åbo 2011.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forsk-
41
Bilaga 1 - Informationsbrev
Hej!
Vi är två förskollärarstuderande som heter Parva Pirzadeh och Maja Oldén. Parva har under utbild- ningen gjort sin VFU på ….. förskola. Vi går nu näst sista terminen på Malmö Högskola och vi är i gång med att skriva vårt examensarbete som behandlar musik i förskolan.
Studiens syfte är att undersöka och analysera barns möjlighet till inflytande över musikstunder ge- nom musiksamtal. Vårt mål är att undersöka vad som sker när barns intressen och erfarenheter in- kluderas i planering av aktiviteterna.
Aktiviteterna kommer att videofilmas och analyseras. Barnens deltagande är givetvis frivilligt och de kan när som helst avbryta samarbetet. Allt material är strikt konfidentiellt vilket betyder att det som spelas in endast är för internt bruk och inte kommer att finnas offentligt. I examensarbetet kommer varken barn, pedagog eller förskola gå att identifieras.
Vi hoppas att ni vill ta emot oss och att ni vill medverka i studien. Om ni har några frågor kan ni vända er till oss.
Jag godkänner att mitt barn………medverkar och dokumenteras med hjälp av videokamera i musikaktiviteterna.
42