I andra musikstunden för vi ett musiksamtal om den sång som vi tillsammans komponerat utifrån berättelsen om Måns. Vi är nu samlade sittandes i en ring:
1. Parva - Ja okej! såhär då. Ja nu har vi ju sjungit om den här historien men vi
undrar hur skulle det låta ifall om vi satte det i ljud?
Genom att samla barnen sittandes i en ring skapades lugn och ro vilket vi tolkar som en förutsätt- ning för att alla ska få möjlighet att medverka i samtalet. Vi sätter igång samtalet med den inle- dande frasen ”Vi undrar…” (tur 1). Barnen börjar utforska ljud tillsammans. Samtalet kommer igång:
1. Max - Eehh med instrument 2. Max gestikulerar med händerna
3. Maja - Instrument har vi en som säger där 4. Maja riktar uppmärksamhet mot Max
5. Parva - Okej, vad finns det för instrument då? 6. Putte - Gitarr
7. Putte hoppar och gestikulerar med händerna 8. Parva - Gitarr är ett instrument
9. Putte - Trummor
10. Putte visar med händer
I musiksamtalet med barnen förtydligar vi det sagda genom att gestikulera. Vi som vuxna ger bar- nen stöd i samtalet. Vi upprepar och förtydligar det som barnen uttrycker, det sker en växelverkan mellan vuxna och barn. Ibland är det barnen som för samtalet framåt och ibland är det vi. Max för samtalet framåt genom att introducera ordet instrument (tur 1). Vi för samtalet framåt genom att upprepa och ställa följdfrågor (tur 3, 5). Putte ger förslag på instrument samtidigt som han hoppar och gestikulerar med händerna (tur 6, 7). Han delar med sig av sin entusiasm. Entusiasmen medför att samtalet utvecklas genom att fler barn deltar. Samtalet kom igång efter att vi komponerat en
31
sång tillsammans. Sångens melodi var av oss i förväg planerad men barnen gav innehåll till sång- texten. Först sjöng vi sången för barnen ett par gånger tills alla kunde sjunga med. Barnen har ge- nom att först lyssna till sången, lärt sig den och på så vis själva kunnat delta i sång. Det kan tolkas som att vi i Lyssnandets cirkel har passerat ”Att lyssna” då barnen har upplevt sången och att vi nu befinner oss under reaktion och respons. Upplevelsen av sången är grund för samtalet och talar om när i tiden som ett musiksamtal förs.
Sammanfattning
I våra musiksamtal med barnen har vi skapat förutsättningar för lugn och ro vilket vi menar är vik- tigt för att alla som deltar ska få möjlighet att medverka. Vi har i samtalen varit runt i Lyssnandets cirkel där det första samtalet hade fokus på att göra ett val. Låten som valdes var baserat på vad barnen lyssnar på just nu vilket kan tolkas som att vi befinner oss under rubriken ”Att välja”. Vi finns med som ett vuxenstöd i alla musiksamtalen med barnen vilket återfinns i mitten av Lyssnan- dets cirkel. Musiksamtalen öppnar upp för två olika ingångar där den ena har fokus på att förmedla kunskap och den andra på att utforska, tolka och att göra nya upptäckter. Generellt för alla musik- samtal oavsett om man analyserar innehållet eller formen så behöver man uppleva någonting av musikalisk karaktär för att ett samtal ska komma igång. Att uppleva någonting kan tolkas som att vi i cirkeln befinner oss under ”Att lyssna” och sedan tar oss vidare till rubriken ”Reaktion och re- spons”. I våra musikstunder pendlar vi emellan dessa två rubriker men kommer aldrig tillbaka till rubriken ”Att välja” då vi stannar vid ett val av låt. Alla musiksamtal inleds av oss men förs framåt av både barn och vuxna. Barnen för samtalen framåt genom att lyssna på varandra, uttrycka tankar och känslor, visa entusiasm, gestikulera, bekräfta varandra och ställa frågor. Vi tolkar det som att barnen i samtalen för ihop verklighet med det som de upplever i fantasin och på så vis skapas nya möjligheter i samtalen, görs nya upptäckter. Som vuxna är vi med i samtalen genom att lyssna, be- kräfta, upprepa det som sägs och att ställa följdfrågor. Chambers (2011) skriver att i slutändan blir de deltagande mer kritiska och medvetna som leder till ett nytt val och på så vis ett nytt varv i Läsandets cirkel.
5.3 Sammanfattning
Vårt införande av begreppet musiksamtal menar vi kan möjliggöra barns inflytande och delaktighet i de av oss planerade musikstunder. Resultaten av musiksamtalen synliggjorde att beroende på situ- ation gav vi barn olika mycket inflytande i musikstunderna. Våra attityder i samtalen ledde i för- längningen till att vi fick tillträde till barnens tankar och känslor kring musik. Stämningen, vuxna
32
och barn emellan skapade även trygghet och ett positivt klimat. En annan upptäck vi gjorde var att det fanns ”luckor” i planeringens innehåll som barnen kunde fylla med egna tankar och idéer. Vi ser att barn gör kopplingar mellan den egna verkligheten och musik och att de förmedlar nya historier i samtalen med hjälp av sin fantasi.
Resultatet visade att positiva upplevelser av musik gör att barn vill dela med sig genom att ge reakt- ion och respons av det upplevda vilket vi menar ger meningsfulla samtal. Vi upptäckte att genom att samla barnen sittandes i en ring skapades lugn och ro vilket vi menar är en förutsättning för att alla ska få möjlighet att medverka i samtalen. För att lärande ska ske krävs en mer erfaren vuxen vid barns sida. Vi har en variation i vår planering av musikstunderna som innefattar rörelse, sång och instrumentspel. Resultatet visar att variationen öppnar upp olika möjligheter för barnen som innefat- tar kunskapande, utforskande, tolkande och upptäckande.
33
6. Diskussion
I det här avslutande kapitlet diskuterar vi resultaten av studien samt resonerar kring konsekvenser av dessa i ett vidare verksamhetsperspektiv. Vi reflekterar kring innebörden av resultaten för vår framtida yrkesroll. Vi diskuterar även vårt empiriska material utifrån ett nytt perspektiv och kom- mer med en möjlig plan till förändring av förskolans verksamhet utifrån våra resultat. Vi för även en metoddiskussion och avslutar kapitlet med förslag till fortsatt forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien är att undersöka och analysera barns tidigare musikaliska erfarenheter och möj- lighet till inflytande över musikstunder genom musiksamtal. Det finns fyra aspekter som är viktiga för barns inflytande, möjligheten att göra egna val, att ta initiativ, pedagogers attityder och pedago- gers regler (Emilson, 2007). Vår studies resultat visar att vi beroende på situation ger barn olika mycket inflytande i musikstunderna. Vi rör oss mellan att anvisa och informera barn till att de själva initierar och styr aktiviteten. Emilson skriver att pedagogers attityder har olika kvalitéer som lekfull, tillåtande, och mottaglig för känslor. Som erfarna vuxna i våra genomföranden skapar vi ett tillå- tande klimat, där allas initiativ och bidrag uppmuntras. Vi medverkar själva i ett lekfullt samspel och är mottagliga för känslor. Våra attityder leder i förlängningen till att vi får tillträde till barns tankar och känslor. Emilson skriver vidare, för att öka barns inflytande måste variationen i pedago- gers styrning tas i beaktande. Vi har variation i planeringen av våra genomföranden genom att ut- forska förändringar i rörelse, sångtext och dynamik. För att öka barns inflytande behöver pedago- gers styrning över aspekterna, vad och hur, vara svag (Emilson, 2007). Innehållet i våra genomför- anden har tematiserats utifrån fyra lärandeperspektiv, lärande i, om, med och genom musik (Holm- berg, 2014). Resultatet visade på att aspekterna, ”vad” och ”hur”, i innehållet av vår planering var svag och på så vis lämnade utrymme för barns inflytande.
I vår studie har vi försökt direktöversätta boksamtal (Chambers, 2011) till musiksamtal. Vi menar att mötet mellan barn och musik i musiksamtal öppnar upp för olika ingångar där den ena har fokus på att förmedla kunskap och den andra på att utforska, tolka och att göra nya upptäckter. Med nya upptäckter menar vi att nya möjligheter skapas i samtalen genom det barn upplever i fantasin. Mötet mellan barn och litteratur i samtal om det lästa relaterar till förhållande mellan skönlitteratur och verklighet (Eriksson, 2002). I vår studie hade vi ett förberedande samtal med barn där kopplingar görs mellan musik och den egna verkligheten. Vi fick tillgång till barns tidigare erfarenheter och
34
intressen inom musik, den verklighet de lever i. Chambers (2011) skriver om samtalets tre ingredi- enser utbyta entusiasm, utbyta frågetecken och utbyta kopplingar. I våra musiksamtal använder vi oss av samtalets tre ingredienser vilket skapar nya möjligheter i ett utforskande och tolkande. Alla medverkande, vuxna och barn, har lika mycket att bidra med i samtalets tre ingredienser. Samtalen bygger på och pendlar mellan att barnen upplever någonting av musikalisk karaktär och att ge reakt- ion och respons. Alla musiksamtal inleds av oss men förs framåt av både barn och vuxna. ”Jag und- rar…” inbjuder till samverkan och är en fras som inleder en dialog snarare än ett förhör. Barnen får spelrum att uttrycka sina tankar och känslor kring alla typer av texter (Chambers, 2011). Vi har i vår studie använt oss av fraserna ”Jag undrar…” och ”Berätta för mig” vilket kopplar ihop begreppen boksamtal med musiksamtal. Ett musiksamtal kan leda till att barnen uttrycker tankar och känslor kring innehåll i musik. Det handlar om att resonera, tolka och berätta tillsammans.
Stills (2011) ambition var att ta reda på hur planerade musikaktiviteter genomförs och ifall pedago- ger lyckas variera musikstunder så att barn utvecklar sin musikalitet inom olika områden. Resultatet visade på att pedagogers syn på musik och musikalitet har en avgörande betydelse i planeringen av aktiviteterna men att de inte används för att barnen ska utveckla sitt musikaliska kunnande. Studien visade även att pedagoger är måna om att erbjuda barnen musikaktiviteter för att förmedla ett kul- turarv och samtidigt utveckla barnens språkförståelse och sociala förmåga. Liknande resultat visade en studie som undersökte musikstunder på förskolor med musikprofil (Ehrlin, 2012). Pedagogerna i Ehrlins studie styrs mot ett val av innehåll och metoder och talar om musiken som redskap för språkstimulans eller social delaktighet. Vår syn på musik och musikalitet genomsyrar planeringen av våra genomföranden och används bland annat för att utveckla barnens musiksaliska kunnande. Vår studie skiljer sig från Stills och Ehrlins resultat då vi bland annat förmedlar ett musikaliskt in- nehåll.
En av våra slutsatser i studien är att musiksamtal kan ge barn inflytande över musikstunder. Samta- len med barnen har öppnat upp för spännande dialoger igenom vilka vi har fått tillgång till tankar och känslor för att närma oss barns intressen och erfarenheter inom musik. Genom att ha en tillå- tande attityd har vi uppmärksammat att stämningen vuxna och barn emellan skapar trygghet. Ge- nom att utbyta entusiasm, reda ut frågetecken och göra kopplingar kan vi konkret åstadkomma det här positiva klimatet. Vår studies teoretiska perspektiv som delaktighetsstegen (Hart, 1997) och Läsandets cirkel (Chambers, 2011) pekar mot att det krävs en mer erfaren vuxen vid barns sida för att lärande ska ske. Som de mer erfarna vuxna har vi gett barn olika mycket inflytande beroende på situation vilket har skapat struktur, ordning och trygghet i gruppen. Vi har en variation i planeringen
35
där vi rör oss, sjunger och spelar till musik. Variationen öppnar upp olika möjligheter för barnen som innefattar kunskapande, utforskande, tolkande och upptäckande. Vi har uppmärksammat att genom att skapa luckor i vår planering får barn möjlighet att själva fylla i med sina egna tankar. Vi har upptäckt att genom att ge barn inflytande gör de kopplingar mellan sin egen verklighet och mu- sik. Chambers (2011) skriver att läsarens egen verklighet förs samman med textens värld, som i vårt fall är lyssnarens verklighet med musikens värld. I våra musiksamtal har vi tillsammans pendlat mellan att uppleva musik och att ge reaktion och respons på det upplevda. Det här visar på att mu- siksamtalen kan ha en dynamik som inte är linjär utan snarare en spiral.
6.2 Vad händer i musikstunden?
Här diskuterar vi vårt empiriska material utifrån teori om kritisk-konstruktiv didaktik (Klafki, 2009). Vi tar utgångspunkt från egna erfarenheter av dagens sångstunder i förskolan ur vilket vi lyfter blicken och kommer med ett konstruktivt förslag på en möjlig framtid genom musiksamtal. Samtalen som vi genomfört har konkretiserats genom att behandla samspelens uttryck, innehåll och form (Holmberg, 2014). Vi problematiserar även våra musiksamtal och kommer med förslag till förbättring.