Förskoleåldern är en intensiv period i barnets utveckling. Fram tills nu har barnets värld framför allt utgjorts av hemmet och föräldrar-na. Många barn börjar i förskolan kring ett års ålder, vilket medför att världen plötsligt blir mycket större. Samtidigt ska barnet skaffa sig mängder av nya kunskaper och färdigheter.
Fysisk och motorisk utveckling
Kroppens proportioner ändras när den spolformade ettåringen för-lorar babyhullet och får en mer långsmal kroppsform. Ben, armar och fingrar blir längre. Tillväxten och den kroppsliga mognaden gör att barnet kan utveckla fler färdigheter.
Under förskoleåldern kommer barnets motorik att utvecklas väl-digt mycket. Ettåringens stora, klumpiga rörelser ersätts efter hand med sådana som är precisa och väl avvägda.
Redan vid födseln kan man se skillnader i temperament hos olika spädbarn.
Enligt en omfattande studie som genomfördes under längre tid kan man hos nyfödda barn se skillnader i följande aspekter av temperamentet (Chess & Tho-mas, 1987):
• Aktivitetsnivå: Vissa spädbarn är lugna och stilla, andra är mer aktiva.
• Regelbundenhet: Vissa barn är redan vid födseln väldigt regelbundna när det gäller sömn och ätande.
• Aktivitet eller tillbakadragenhet i nya situationer: Att göra något för första gången, t.ex. åka bil eller bada, väcker positiva känslor hos vissa barn, med-an med-andra blir skrämda och oroliga.
• Anpassning efter förändringar: Vissa barn reagerar starkt på förändringar i omgivningen, medan andra barn anpassar sig med en gång.
• Reaktionströskel: Några barn är lättväckta och reagerar kraftigt på starka ljud eller ljus.
• Humör: En del spädbarn är nöjda och glada, medan andra skriker och gråter mycket.
• Intensiteten i reaktionerna: Glädje och missnöjdhet uttrycks olika starkt hos olika barn.
• Distraktion: Några barn är lätta att distrahera, t.ex. när de äter, medan an-dra kan avskärma omgivningen.
• Uthållighet och uppmärksamhet: Vissa barn ger upp snabbt om det är nå-got de inte klarar av, andra fortsätter med full koncentration.
Utifrån dessa aspekter delades spädbarnen in i tre kategorier: ”lätta barn”, ”svå-ra barn” och ”barn som behöver värmas upp”. Studien visade också att barnets egenskaper påverkar hur föräldrar och omgivning bemöter det. ”Lätta barn” får ett mer positivt bemötande än barn som är väldigt gnälliga eller drar sig undan.
Ålder Motorisk utveckling
• Ritar prickar, streck och cirklar
• Äter med sked utan problem
• Dricker ur glas utan att spilla
3 år Grovmotorik:
• Balansen blir mycket bättre
• Står på ett ben
• Cyklar på trehjuling Finmotorik:
• Börjar kunna rita ansikten och huvudfotingar
• Kan lägga enkla pussel
• Börjar kunna äta med kniv och gaffel
• Kan ta på sig en del kläder själv
4 år Grovmotorik:
• Bra kontroll över sina rörelser
• Går balansgång
• Hoppar på ett ben Finmotorik:
• Knäpper knappar
• Trär upp pärlor på ett snöre
• Klipper ut enkla former
5 år Grovmotorik:
• Färglägger och pysslar
Att bli blöjfri
Barn blir ofta blöjfria i två- eller treårsåldern, men det är inte hel-ler ovanligt att fyraåringar har blöja. Barn idag blir torra senare än för några decennier sedan. Detta beror delvis på att dagens blöjor är så bekväma, både för förälderna och för barnet, att motivationen att snabbt bli blöjfri inte är lika stor.
Intellektuell utveckling
Det är många delar av den intellektuella utvecklingen som ska for-mas under förskoleåldern. Förutom språket så ska barnet lära sig en rad olika abstrakta koncept och sammanhang.
Den intellektuella mognaden är en viktig faktor i utvecklingen, stimulans från omgivningen en annan. Åsikterna om hur mycket man bör ”pusha på” skiljer sig mellan olika epoker och kulturer, men också från familj till familj. Förr i tiden fick barnen tidigt lära sig praktiska färdigheter som att sköta sig själva och hjälpa till i hemmet.
I Kina och flera andra länder pottränas barn framgångsrikt redan i spädbarnsåldern. Man använder en gammal metod som går ut på att föräldtrarna lär sig ”läsa av” när barnet behöver toaletten. Barnet hålls över toalet-ten och föräldern gör ett visslande ljud. Efter ett tag kopplar barnet ihop kissandet med visslandet, så att det i princip kan kissa på kommando.
Medan västvärldens barn tillbringar sina första år i blöja, anses blöjor i många andra länder skadliga för barnet och ohygieniska.
I delar av dagens västerländska samhället är kraven i stället ofta högre på intellektuella färdigheter, som att kunna läsa och räkna.
Vissa människor har ett elittänkande som bland annat kan leda till att man börjar ”träna” sitt barn mycket tidigt. I USA finns det speciella institutioner där man tränar barns intellektuella förmåga redan från spädbarnstiden. Samtidigt finns det röster i samhället som sätter sig emot den tidiga träningstrenden och menar att barn ska få vara barn längre.
Försenad språkutveckling
Att ett barn är sent i den språkliga utvecklingen behöver inte be-tyda att det har en nedsatt intellektuell förmåga. Det kan bero på att barnet lägger mer energi på andra delar av utvecklingen eller att det helt enkelt inte vill tala än, även om det förstår. Ett barn som är sent med talet kan också ha problem med hörseln — det är därför viktigt att kontrollera barnets hörsel om man märker att talet är sent.
Ålder Intellektuell utveckling
1-2 år • Språk: En språkexplosion sker ofta kring två års ålder.
Ordförrådet utökas och barnet börjar använda tvåords-meningar. Barnet samtalar genom frågor och svar — ”E de?” är en av de vanligaste fraserna. Tvåspråkiga barn kan ha en något försenad språkutveckling under denna period.
• Sorterande: Tvååringen älskar att sortera föremål och utvecklar på så sätt förmågan att kategorisera. Katego-riserandet är ett sätt att göra tänkandet mer effektivt.
Det ställer alla skor på rad, jämför och studerar likheter och skillnader.
• Abstrakta koncept: Barnet har svårt för tidsbegrepp som rör andra tidpunkter än ”nu”. Det börjar dock få försåelse för beskrivande koncept som ”stor” och ”li-ten”.
3 år • Språk: Barnet börjar bygga längre och mer komplicera-de meningar. Det har tagit till sig språkliga regler och använder dem ofta utan undantag: ”Jag gådde”. Det ställer frågor i det oändliga och ”varför”-dialogen kan pågå under många minuter. Däremot har barnet själv svårt för att förklara eller ge svar på varför. Många barn har svårigheter med uttal av vissa ljud, i synnerhet R, S, K, G och sje-ljud.
• Problemlösning: Många treåringar älskar att pussla. De kan koncentrera sig under långa perioder och lär sig hur man passar ihop bitarna på ett effektivt sätt.
• Minne: Barnet minns och kan återge händelser som in-träffade flera månader tidigare. Det kan berätta vad det gjort under dagen och vad det åt till lunch. Det ”leker”
gärna sådant som det upplevt och lärt sig, t.ex. besöket hos doktorn eller bussresan till stan.
• Abstrakta koncept: Barnet utvecklar sin förmåga att skilja på tungt och lätt, långt och kort, varmt och kallt och andra motsatser. Nu brukar barn också kunna de vanligaste färgerna. I treårsåldern kan många barn räk-na till tio och använder sig gärräk-na av siräk-na kunskaper för att räkna föremål (även om det inte alltid blir rätt). Tids-uppfattningen är bättre, men ännu inte fullt utvecklad.
Försenat tal kan orsakas av hörselnedsättningar.
Ålder Intellektuell utveckling
4 år • Språk: Ordförrådet fortsätter att öka och grammatiken blir bättre. Barnet plockar gärna upp fina ord och fraser från vuxenvärlden, vilket kan få dem att låta lillgamla.
Vissa barn börjar stamma i fyraårsåldern, ofta på grund av den snabba språkutvecklingen. Många barn klarar nu av uttal av S, K och G.
• Undersökande: En fyraåring är nyfiken och vetgirig och vill gärna lära sig hur allt fungerar. Att plocka isär saker för att se hur de ser ut inuti är populärt och ”Varför?”
är fortfarande en vanlig fråga.
• Abstrakta koncept: Barnet har nu en ganska bra tids-uppfattning. Det känner till veckans dagar och börjar få en förståelse för de olika årstiderna. Det kan uppfatta nyanser i färgerna och kategorisera föremål efter egen-skaper som längd, vikt, storlek och mängd.
5 år • Språk: Barnet hanterar nu språkets grundläggande reg-ler och har också lärt sig regreg-lerna för hur man kommu-nicerar i sociala sammanhang. Det vet att man inte ska avbryta och att man ska prata artigare med främmande vuxna än med kamrater. Nu visar en del barn intresse för att lära sig läsa och skriva. R- och sje-ljuden kan fort-farande vara svåra.
• Kunskap: Femåringen är törstig på kunskap. De gräver ofta ner sig i specialområden som bilar, hästar eller di-nosaurier och vill veta allt om dessa. Många femåringar intresserar sig för lärandesituationen och leker gärna skola.
• Tänkande: Femårsåldern ses ofta som en lugn period, då barnet gärna ägnar sig åt att observera och tänka.
Det kan koncentrera sig under längre perioder och me-morerar gärna böcker som lästs högt, för att sedan återberätta dem för sig själv med hjälp av bilderna. När det uppstår problem använder sig barnet av sina kun-skaper och erfarenheter för att komma på smarta lös-ningar.
diskutera
·
fundera på1. I Sverige får många barn vara med och bestämma ganska mycket - allt ifrån frukostflingor till vad man ska göra på semestern. Är det positivt eller negativt?
2. I en del länder börjar barn skolan vid fyra eller fem års ålder. Tycker du att det borde vara så i Sverige också? Motivera.
3. Många barn börjar idag med fritidsaktiviteter redan i förskoleåldern.
Vad finns det för för- och nackdelar med detta?
Emotionell och social utveckling
De flesta barn har vid ett års ålder skapat en trygg anknytning med sina föräldrar. Den grundtrygghet som finns i barnet är en förut-sättning för många steg och delar i den fortsatta emotionella och sociala utvecklingen.
Ettåringen
Ettåringen är fortfarande väldigt fäst vid de personer som står den nära, något som ofta märks när den ska lämnas på förskolan första gången. Inskolningen på förskola är ett stort steg i barnet socialisa-tion — plötsligt är hemmets och föräldrarnas trygghet utbytt mot ett ställe med andra vuxna och barn som man aldrig träffat förut.
Barnet blir mer och mer medvetet om sin egen person. Det kän-ner igen sitt namn och använder det för att prata om sig själv. Under den här perioden brukar barn leka ensamma.
Tvååringen
Runt två års ålder blir barnet mer medvetet om vad det vill. När saker inte går som det vill, visar sig frustrationen i massor av skrik och tårar. Nu kommer nämligen den period som brukar kallas
”den första trotsåldern”, som är en första frigörelse till ett eget ”jag”.
Tvååringen är full med frustration över allt den vill, men inte kan eller får göra. Trotset lugnar ner sig efter hand som barnet får lätt-tare för att uttrycka sig och klara av saker på egen hand.
Barnet är nu fullt medveten om sig själv och sin identitet. Det har upptäckt vilket kön det tillhör och jämför sig själv med omgivningen.
Runt två års ålder börjar barnen bli mer medvetna om varandra och leka sida vid sida, i så kallad parallellek.
Tvååringen kan bli mycket svartsjuk om någon ”lägger beslag på”
mamma eller pappa. Ett nytt syskon kan orsaka rivalitet.
Treåringen
Treåringen har lärt sig att man ibland måste vänta på att få sina behov tillgodosedda, något som innebär att mycket av skriken och gråten försvinner.
Intresset för andra barn ökar stort under treårsåldern. Barnet leker nu tillsammans med andra och börjar utveckla vänskap med vissa. Det lär sig sociala regler som turtagning, hjälpsamhet och omtänksamhet.
Fyraåringen
Fyraåringen kan och vill mycket själv. Den vill gärna visa upp sina kunskaper och har ett stort behov av bekräftelse. Känslorna är ofta starka i den här perioden, eftersom barnet slits mellan att vara stor och liten.
Nu börjar ofta killar och tjejer dela upp sig och utesluta varan-dra från sina lekar. Barnet identifierar sig med föräldern av samma kön och tar till sig rådande könsroller, ofta på ett överdrivet sätt.
Rollekar är vanliga i fyraårsåldern. Genom att leka ”mamma, pappa, barn” eller ”polis och tjuv” får man prova på att vara vuxen, men också att planera och genomföra en lek tillsammans med andra.
Femåringen
I femårsåldern skapas starkare vänskapsband mellan barn. Vännerna blir viktiga och barnet kan börja gråta om deras bästis inte är på förskolan en dag.
Femåringen jämför sig mycket med andra som en del i identi-tetsskapandet. Jämförandet kan leda till såväl skryt som självkritik.
Barnet vill gärna härma och vara lik andra barn som det tycker om.
Trotsålderns humörsvängningar enligt en bild som publicerades i Allers Familj-Journal 1903.