Skolåldern är en relativt lugn period i flera delar av barnets utveck-ling. Färdigheter som barnet lärt sig tidigare utvecklas och blir mer avancerade. Perioden är en ny fas i identitetsutvecklingen och ett steg närmare frigörelsen från föräldrarna.
Fysisk och motorisk utveckling
Den fysiska tilläxten i början av skolåldern följs av ökad motorisk förmåga. Många barn lägger tid och energi på att utveckla olika fy-siska färdigheter - att vara duktig i fotboll, att springa snabbt eller att kunna stå på händer är sådant som ger ökad status och självkänsla.
Tillväxt
I sexårsåldern sker en tillväxtspurt. Barnets knubbighet försvinner och många barn skjuter upp i höjden med tio centimeter under det här året. Kroppen blir smal och axlarna bredare. Den snabba till-växten kan orsaka en period av klumpighet och de nya, långa fing-rarana gör att sådant som tidigare var lätt plötsligt blir svårt igen. När barnet funnit sig i sin nya kropp lär det sig snabbt att hantera den.
Den fysiska tillväxten under resten av skolåldern är ganska jämn ända fram till slutet av perioden. Muskelmassa, hjärta och lungor växer, vilket gör att styrka och uthållighet ökar.
Motorik
I sjuårsåldern verkar barn ta ett stort steg mot ökad motorisk för-måga. Sådana färdigheter som tidigare utförts klumpigt, blir stabila och exakta. Finmotoriken är nu så väl utvecklad att de flesta barn inte har några svårigheter att forma siffror och bokstäver med en penna. Teckningar blir mer detaljerade och barnet kan utföra hant-verk med höga krav på finmotorik, som att sy eller snickra.
Fysisk aktivitet
Barn i skolåldern har ofta ett stort behov av fysisk aktivitet. Deras kroppar verkar spritta av energi och rörelselekarna är en viktig del av utvecklingen.
Det finns en viss skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller vilken typ av fysisk aktivitet man ägnar sig åt. Pojkar är mer benägna att klättra, sparka boll och leka jage, medan flickor oftare dansar, hoppar hopprep eller hage.
Samtidigt som skolåldern anses vara en fysiskt aktiv ålder, ska man vara medveten om att många barns aktivitetesnivå minskat. Tv och datorspel utgör idag en stor del av många barns fritid och den spontana uteleken är inte en sådan naturlig del av vardagen som den var innan tv och dator fanns i alla hem.
Idrottande
Skolåldern är fritidsaktiviteternas period och många barn börjar idrotta på fritiden. Det organiserade idrottandet har krupit ner i åldrarna och idag börjar fotbollsklubbarna sina barnträningar re-dan i fyraårsåldern.
Barnfetma
Över hela västvärlden kommer varningssignaler om den ökade barnfetman. En stillasittande livsstil i kombination med dåliga matvanor har gjort att allt fler barn drabbas av övervikt och fetma.
I Sverige fick barnfetman stor uppmärksamhet under början av 2000-talet och sedan dess har utvecklingen mot ökad fetma bland svenska barn avstannat. Många förskolor har tagit varningssigna-lerna på allvar och anpassat kosten.
Intellektuell utveckling
När barnet börjar i skolan påbörjas också en stor och viktig ut-veckling av dess intellektuella förmåga. Det kommer under den här perioden lära sig läsa, skriva, räkna och bearbeta kunskaper kring olika ämnen. Men framför allt kommer det lära sig att tänka på ett annorlunda sätt.
Minnet
I sexårsåldern utvecklas minnet så att barnet har förmåga att lagra och plocka fram information på ett mer effektivt sätt. Det brukar därför vara lagom att börja läsa kapitelböcker i den här åldern.
Minnesförmågan utvecklas sedan under hela skolåldern, allt efter-som barnet utvecklar strategier för att minnas.
•
Fyra- och femåringar kan i genomsnitt hålla fyra siffror i minnet.•
Sjuåringar kan i genomsnitt hålla fem siffror i minnet.•
Nioåringar kan i genomsnitt hålla sex siffror i minnet.•
Vuxna kan i genomsnitt hålla sju siffror i minnet.Tänkandet
Barnets tänkande utvecklas mycket. Det börjar redan i sexårsåldern fundera djupare kring frågor som liv, död och moral. Det blir mer och mer medvetet om hur världen runtomkring fungerar och att världen ser olika ut för olika människor. I takt med att barnet växer ökar dess förmåga till djupare resonemang och logiskt tänkande.
Intresset för att förstå samband är också stort. Experimentlådor är populära liksom konstruktion av lådbilar eller kojor.
Många barn i skolåldern är intresserade av fakta. De skaffar sig specialintressen och memorerar gärna information om djur, rym-den eller fotbollslaget. Extrema fakta fascinerar och Guiness re-kordbok är en av de mest populära faktaböckerna under skolåldern.
Språket
Sexåringen pratar mer som en vuxen och kan konstruera långa me-ningar med huvud- och bisatser. Uttalet är ofta korrekt, även om vissa fortfrande har problem med R eller S.
Läsa och skriva
Vissa barn kan redan läsa och skriva när de börjar i förskoleklas-sen, men för många är just förskoleklassen grunden för läs- och skrivinlärning.
Människor har olika medfödda förutsättningar när det gäller hur snabbt och korrekt man lär sig läsa och skriva, men de miljömäs-siga faktorerna har också mycket stor betydelse. Barn som växt upp i familjer som ägnar sig åt läsande och skrivande har redan tidigt förstått poängen med skriftspråket. De förstår att bokstäverna rym-mer ett innehåll och de är ofta sugna på att lära sig detta magiska språk, så att de själva kan läsa sina sagor.
I nioårsåldern inträffar den så kallade ”bokslukaråldern”. Det är en period då många barn, både pojkar och flickor, ägnar sig mycket åt läsning. De kan läsa bok efter bok av en särskild typ. Ofta handlar det om klassiska barnböcker som hästböcker eller mysterieböcker med en del spänning och lyckliga slut. Bokslukaråldern är en viktig period i läsutvecklingen.
Ironi och vitsar
Små barn förstår inte ironi. Först i nio- eller tioårsåldern förstår de att man kan säga en sak fast man menar en annan. När barnet väl bemästrar ironin vill de gärna själva använda den, inte minst i vitsar och roliga historier. Att förstå poängen i vitsar är ett tydligt tecken på att tänkandet har fått en djupare dimension.
Från egocentrism till sociocentrism
Sexåringen har fortfarande ett egocentriskt tänkande. Den sätter sig själv i centrum och har svårigheter med att se tillvaron ur andras perspektiv. Under skolåldern kommer barnet utveckla förmågan att sätta sig in i andra människors situation och förstå att världen ser olika ut beroende på var man befinner sig.
Läsinlärningen innehåller två steg —avkodning och förståelse. Avkodning innebär att man lär sig identifiera skrivna ord, alltså ordens form. Förståelse innebär att man kan tolka det skriftliga med-delandet, alltså orden innehåll.
Under skolåldern börjar barn kunna sätta sig in i andras situation och visa äkta omtanke och empati med sin omgivning.
Emotionell och social utveckling
Skolåldern är en viktig period i den sociala utvecklingen. Kamraterna får större betydelse och barnet börjar så smått att frigöra sig från föräldrarna.
Identitetsutveckling
Barnet börjar nu bli mycket medveten om sin egen identitet och hur det uppfattas av andra. Omgivningens bemötande och jämförelser med jämnåriga är viktiga faktorer i hur barnet uppfattar sig själv.
Barn som har med sig en grundtrygghet och en övertygelse om att de duger som de är har goda förutsättningar för att skapa en trygg identitet. Ett kärlekfullt hem är dock ingen garanti för att barnet ska känna sig säkert och tryggt i sig själv — klasskamrater och andra i omgivningen kan vara hårda domare när det gäller hur man ska vara. En del barn har krav från sig själva eller omgivningen att pre-stera bra i skolan eller i idrottssammanhang för att leva upp till sin identitet. De kan brottas med känslor av osäkerhet över den egna identiteten och vem de egentligen är och vill vara.
Könsroller
När barnet börjar skolan är deras könsidentitet i de allra flesta fall helt fastlagd. Barn i den tidiga skolåldern är ofta extremt medvetna om manliga och kvinnliga könsroller. De har regler för hur män och kvinnor bör uppföra sig och håller hårt fast vid dessa stereotypa bil-der av könen. Efter hand släpper den här hårda kategoriseringen och barnen förstår att det finns variation och valfrihet i könsrollerna.
Under hela skolåldern är det vanligast att barn söker sig nästan uteslutande till kamrater av samma kön. Pojkar och flickor formar annorlunda vänskapsrelationer och leker på olika sätt. Medan poj-kar oftare leker i gäng, är det vanligare att flickor bildar par. Att vara
”bästis” verkar vara mycket viktigare för flickor än pojkar.
Kamrater
Under skolåldern minskar familjens betydelse samtidigt som kam-raterna blir viktigare. Att ha en eller flera vänner är något som skapar trygghet och självkänsla hos barnet. Under förskoleåldern var vän-nen någon att leka med, i skolåldern blir kraven högre. En vän ska man kunna lita på och prata med allt om. Vännerna blir dessutom mer och mer viktiga som påverkansfaktorer i barnets socialisation.
Redan vid skolstarten har barnen börjat dela in sig i grupper och hierarkier utifrån social status. Flera olika undersökningar (bl.a.
Ladd & Asher 1985) visar att barn delar upp sig själva i tre eller fyra olika kategorier när det gäller deras sociala status.
•
De populära är ofta sociala, vänliga, utåtriktade och har också ofta ett attraktivt utseende.•
De avvisade är de barn som inte platsar bland de populära på grund av sitt beteende. De kan exempelvis vara stökiga, utåtagerande eller barnsliga.•
De isolerade är de blyga barnen som hamnar utanför. De har svårt att göra sina röster hörda och drar sig ofta undan.•
De kontroversiella är de barn som hamnar någonstans mitt emellan. De gillas av vissa och avvisas av andra.De barn som brukar få det svårast senare i livet är de avvisade bar-nen. De är olyckliga, känner sig missförstådda och hanterar ofta sin frustration genom destruktivt beteende.
Ängslan och oro
Skolbarnet har upptäckt att livet inte alltid är enkelt och tryggt och att människor inte alltid är goda. Barnet kan börja oroa sig över sådant som kan drabba det personligen, att föräldrarna ska skiljas eller att någon i dess närhet kommer att dö. Det kan också bekymra sig över större frågor som krig eller miljöförstöring.
Altruism
Barnets har en ökad medvetenhet om omvärlden samtidigt som det utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation. Detta gör att många barn i den här åldern utvecklar ett altruistiskt tänkande.
Altruism innebär att man bryr sig om och vill hjälpa dem som har det svårt och motverka orättvisor.
Det altruistiska tänkandet kan exempelvis leda till att barnet till-sammans med kompisar skaffar fadderbarn i fattiga länder eller börjar samla in pengar för att hjälpa hemlösa. Det är inte heller ovanligt att skolbarn vill bli vegetarianer, eftersom de känner stark motvilja mot hur djur behandlas i köttindustrin.