• No results found

Tonåren

In document Lärande och utveckling (Page 51-55)

Tonåren är en tid av kraftiga förändringar, såväl yttre som inre.

Många tonåringar glider igenom puberteten och alla dess hinder utan problem. Andra upplever starka känslostormar och svårighe-ter med att finna sig tillrätta i sin nya kropp och sin begynnande vuxenidentitet.

Fysisk och motorisk utveckling

Puberteten är ett av de viktigaste stegen i individens fysiska utveck-ling — det är nu man blir könsmogen och redo för fortplantning.

Det som händer i kroppen under puberteteten kan kännas skräm-mande och konstigt, samtidigt som det är en lättnad. Tonåringarna jämför sig med varandra i smyg för att ta reda på om deras kropps-liga utveckling ligger i nivå med de andras. Trots att variationerna är stora kan det ofta kännas svårt för den som utvecklas tidigt, likväl som för den som utvecklas sent.

Flickor ligger något före pojkar i den fysiska utvecklingen. Störst är skillnaden i 11-12-årsåldern, då många skolfoton visar långa, kvinnliga flickor och korta, pojkaktiga pojkar.

Könsmognad

För flickor innebär könsmognaden att äggstockarna mognar och börjar producera ägg. Det första tecknet på att äggproduktionen kommit igång är menstruationen. Menstruationsdebuten brukar inträffa mellan 10 och 16 års ålder, men den kan komma både tidi-gare och senare. Som en del i könsmognaden, ofta ett par år före den första menstruationen, börjar flickor utveckla bröst för att kunna producera mjölk och bredare höfter för att lättare kunna föda barn.

Pojkars könsmognad visar sig främst genom testiklarnas tillväxt och de ofrivilliga nattliga sädesuttömningarna (pollution), som de själv inte alltid är medvetna om. Precis som med flickors menstrua-tion är spridningen stor när det gäller debuten. Den första nattliga pollutionen kan komma redan vid 11 års ålder, men de kan också dröja till 16 års ålder.

diskutera

·

fundera

1. Ska föräldrarna begränsa hur mycket barnet ska få titta på tv och sitta vid datorn? Vilke gränser tycker du i så fall är lämpliga för en sjuåring? En tioåring?

2. Vems ansvar är det att förebygga barnfetma? Föräldrarnas, statens, livsmedelsbranchens eller medias?

3. Vissa tycker att betyg i tidig ålder är ett bra sätt att snabbt hitta elever som behöver extra stöd, andra tycker det är fel att diagnosti-sera barn tidigt. Vad tycker du?

altruism – omtanke om och önskan att hjälpa dem som har det sämre.

Muskler och fett

Tillväxten under puberteten sker i omvänd ordning från den klas-siska utvecklingsriktningen inifrån och ut. Nu är det kroppens ex-tremiteter, alltså händer och fötter, som växer först. Stora händer och fötter innebär ofta en period av klumpighet i pubertetens bör-jan.Pojkar växer sedan kraftigt under puberteten, dels på längden, dels genom ökad muskelmassa. Axlarna blir bredare och bröstkor-gen större.

Flickor växer också, men för deras del handlar det mer om bre-dare höfter och en ökning av underhudsfettet, vilket visar sig i run-dare former.

Behåring och fet hy

Såväl flickor som pojkar får behåring på könsorgan och i armhå-lor. Pojkar får dessutom skäggväxt och ökad behåring över hela kroppen.

Huden, som tidigare varit mjuk och len, blir nu grövre och får en ökad talgproduktion. Hos vissa tonåringar leder detta till fet hy och akne.

Målbrottet

Hos pojkarna växer struphuvud och stämband. Målbrottet infinner sig och rösten blir mörkare och grövre än tidigare.

Motorik

Om man bortser från den klumpighet som kan infinna sig i sam-band med den plötsliga tillväxten, är puberteten ett toppålder när det gäller motorisk förmåga. Kroppen är ung, frisk och stark, hjärta och lungor är optimalt utveclade för uthållighet och tonåringen har full kontroll över sina rörelser.

De tonåringar som idrottar kan nå riktigt bra prestationer under den här perioden. Ändå är det många som slutar idrotta just under tonåren. Andra intressen tar överhand och sportslig tävling känns inte längre lika viktig.

Intellektuell utveckling

Tonåringens intellektuella förmåga är nästan helt utvecklad, även om emotionella faktorer kan stå i vägen. Djupa tankar och svåra dilemman upptar stora delar av tonåringens tid.

Tänkande

Tonåringen har förmåga att utföra abstrakta tankeoperationer. Det kan alltså föreställa sig ett händelseförlopp och dra logiska slutsatser utifrån detta. Förmågan att tänka logiskt leder ofta till att tonåringen också utvecklar ett kritiskt tänkande. Det kan nu förstå vuxnas reso-nemang och ifrågasätta dessa genom att föra fram sina egna tankar.

Tonåringen har förmåga att känna empati, leva sig in i andras si-tuation och förstå världen utifrån olika pespektiv, men de har också ett visst mått av egocentriskt tänkande. Många tonåringar tror att deras känslor är unika och att de står över, eller utanför, resten av världen. De tror att de är iakttagna, med beundran eller förakt, och är ofta ganska självupptagna.

Skolprestation

Förutsättningarna för inlärning och höga prestationer är stora. Den intellektuella förmågan är välutvecklad och tonåringen har kapacitet att ta till sig kunskap på hög nivå. Ibland räcker det dock inte med goda förutsättningar för att nå bra studieresultat.

Tonåringens sociala och känslomässiga liv kan gå ut över andra delar av utvecklingen, inte minst när det gäller skolan. Många ton-åringar är skoltrötta och tycker det är svårt att känna någon motiva-tion inför skolarbetet. Det kan dessutom vara svårt att koncentrera sig när tankarna upptas av andra viktiga frågor.

Det finns också tonåringar som brinner för sina skolprestatio-ner. De har redan planer på vad de vill syssla med i framtiden och arbetar målmedvetet för att uppfylla sina drömmar.

Emotionell och social utveckling

Den del av utvecklingen som tar mest plats under tonåren är den emotionella och den sociala. Tonåren är jagets och vännernas tid.

Frigörelsen

Barnets frigörelse från föräldrarna kommer efter hand som barnet utvecklar sina egna förmågor och blir kompetent nog att klara av världen på egen hand. Frigörelsen kan vara en utdragen och plåg-sam process, men den kan också gå lätt och relativt problemfritt.

Tonåringens förmåga att tänka djupt och logiskt gör att den börjar granska alla de värderingar som föräldrarna fört över till den ge-nom socialisationen. Föräldrar beskylls ofta för att vara trångsynta, gammalmodiga, känslokalla eller hänsynslösa.

Samtidigt som tonåringen drar sig bort från föräldrarna finns ibland ett ökat behov av föräldrarnas trygghet, kärlek och föräld-raskap. Vissa tonåringar går igenom en period av regression, när de gärna vill sitta i knä och tröstas.

dilemma – svår valsituation, ofta av moralisk typ.

regression – tillfällig återgång till ett tidigare stadium i utvecklingen, man blir barnsligare.

Identitetsutvecklingen

Frigörelseprocessen är en viktig del i identitetsutvecklingen. Nu ska tonåringen byta skinn och gå från att vara föräldrarna Anderssons barn till att vara en alldeles egen Andersson. Som en alldeles egen Andersson måste man skaffa sig en alldeles egen uppsättning tan-kar, värderingar och mål i livet.

Identitetssökandet kan ta sig olika uttryck. Ett sätt är att ständigt ifrågasätta och ompröva föräldrnas och omgivningens normer och värderingar. Moraliska dilemman kan diskuteras i det oändliga och det är nyttigt för tonåringens identitetsskapande att ställas inför stora frågor att ha åsikter om.

Vissa ungdomar försöker hitta sin identitet genom att testa olika roller och livsstilar. De kan går från att vara renlevnadsmänniskor en dag till att flirta med kriminalitet och droger en annan. Att till-höra en viss ungdomskultur och att genom denna ha en viss stil är ett sätt att skaffa en färdig identitet. Genom att bli punkare får man ett färdigt paket med normer och värderingar. Man tillhör en grupp, samtidigt som man skiljer sig från resten. Att testa på olika stilar är en normal del av identitetsutvecklingen.

Om tonåringen har stora problem med att hitta sig själv kan en identitetskris eller identitetsförvirring uppstå. En identitetskris innebär att man tappar uppfattningen om vem man är eller kän-ner att man lever i en falsk identitet. Många olika intryck och på-verkan från flera olika håll kan försvåra identitetsskapandet och orsaka förvirring.

Kärlek och sexualitet

När man blir könsmogen och vuxenlivet står för dörren blir också det motsatta könet mycket viktigare. Man ser på varandra med nya ögon och blir kanske intresserad av att skapa kärleksrelationer. Det är vanligt att bli stormande förälskad under tonåren. Förälskelserna avlöser varandra, besvikelser och brustna hjärtan tar mycket energi i anspråk.

Könsmognaden innebär att de sexuella drifterna vaknar till liv. Vissa ser fram emot sexdebuten, medan andra skräms av den.

Många ungdomar känner krav och förväntningar från sig själva och kamratgruppen. Såväl killar som tjejer påverkas av förvrängda bilder av sex från media och från porrindustrin.

Homosexualitet gör sig ofta gällande under tonåren. Att upptäcka att man attraheras av samma kön är svårt för många ungdomar. Stöd från omgivningen gör livet enklare och det kan ofta kännas som en lättnad att ”komma ut”. Många drar sig dock för att berätta om sin homosexualitet och väntar med att öppna sig. Andra förnekar sin egen homosexualitet och kastar sin in i heterosexuella förhållanden för att övertyga sig själv och omgivningen.

diskutera

·

fundera

1. Vad tror du att tjejer i puberteten oroar sig mest för?

2. Vad tror du att killar i puberteten oroar sig mest för?

3. På vilka sätt kan relationen till föräldrarna förändras under tonåren?

4. På vilka sätt tror du att det har blivit lättare och svårare att vara ton-åring idag jämfört med för 100 år sedan?

5. Finns det en stor acceptans för homosexualitet bland tonåringar idag? Ge exempel.

År 1774 publicerades Johann Wolfgang von Goethes roman Den unge Werthers lidanden. Romanen handlar om en ung man som är olyckligt förälskad i Lotte, som redan är förlovad med Albert. En stor del av romanen är i i form av brev, i vilka Werther berättar om sina känslor. Berättelsen slutar med att Werther tar sitt liv genom att skjuta sig.

När romanen publicerades fick den stor uppmärksamhet och den lästes framför allt av unga män. Kort efter publiceringen märkte man av en ökning av självmord bland unga män och de flesta tog sina liv på samma sätt som Werther i roma-nen.

Detta fenomen, att ett självmord som får mycket publicitet kan leda till massjälv-mord, kallas ibland för Werther-effekten. Typiskt för fenomenet är att efterföljar-na använder sig av samma självmordsmetod som föregångarefterföljar-na. Werther-effekt kan frambringas av riktiga självmord som fått stort utrymme i media, eller genom litteratur eller film.

Fenomenet har gjort att media i de flesta länder har restriktioner när det gäller rapportering av självmord. Man undviker helst att rapportera om självmord, så-vida det inte gäller särskilda fall.

merkunskap

-

werther

-

effekten

Vuxenlivet

När tonåren passerat går individen i bästa fall in i vuxenlivet som en trygg, mogen och ansvarstagande samhällsmedborgare. Att bli vuxen innebär en rad förändringar i livet. Inte bara i hur vardagen ser ut, utan också genom hur förväntningar och krav från omvärl-den och indiviomvärl-den själv ser annorlunda ut.

In document Lärande och utveckling (Page 51-55)

Related documents