Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av rektorsområdet Spår A... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 4 Bedömning av genomförandet... 5 Bedömning av förutsättningarna ...10
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Hasslarödsskolan, Spår A, den 11 och 12 oktober 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt-ningar och resultat. Bedömförutsätt-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam-manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Osby kommun och Spår A, dels den information som samlats in under besöket.
Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I Spår A intervjuades rektorn, lärare, elevvårdspersonal, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklassen och alla årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakupp-gifter i rapporten.
Beskrivning av rektorsområdet Spår A
Verksamheten Antal barn/elever
Skolbarnsomsorg 65 Förskoleklass 24 Grundskola 189
Osby kommun har organiserat grundskolan i en spårorganisation med sex spår A–L. Varje spår leds av en rektor och en fysisk skolbyggnad kan innefatta flera spår. Spår A finns tillsammans med delar av fyra andra spår på Hasslaröds-skolan i Osby tätort. Efter ombyggnad av närliggande ParkHasslaröds-skolan, som skall vara klar 2008, kommer det att finnas tre spår på Hasslarödsskolan. Spår A omfattar en förskoleklass och grundskola med årskurserna 1–9.
Upptagningsområdet för spår A är dels villaområde i tätorten samt elever från omgivande landsbygd. Spår A har en låg andel elever med utländsk bakgrund (ca 8 procent) och utbildningsnivån bland föräldrar beskrivs av skolledningen som socioekonomiskt blandad. Skolledningen bedömer att omkring 15 procent av eleverna är i behov av särskilt stöd.
Rektorn för Spår A har utöver skolverksamhet ansvar för skolbarnsomsorgen för spårets elever samt har ett administrativt ansvar för två särskilda undervis-ningsgrupper benämnda Täljaren och Resurscentrum.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen i Spår A och av hur väl verksam-heten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skol-författningar.
Inspektionsteamet gör bedömningen att verksamheten i rektorsområdet är av god kvalitet.
Elevernas kunskapsresultat i engelska, matematik och svenska är goda. Inspek-törerna bedömer att det generellt i spåret finns ett bra klimat för lärande.
Undervisningen präglas i huvudsak av arbetsro och ett positivt samspel mellan läraren och den enskilde eleven. Eleverna på skolorna är trygga och föräldrarna har förtroende för personalen. Det pågår ett engagerat arbete kring normer och värden och det förebyggande arbetet för att motverka kränkningar fungerar i huvudsak väl.
Skolorna organiserar såväl undervisning som särskilda stödinsatser med ett individanpassat synsätt. Skolledningen är förtrogen med sitt uppdrag och lägger ned stor kraft att få den nya organisationen att fungera. En mycket stor andel av lärarna har utbildning för den undervisning de skall bedriva.
Det är inspektörernas bedömning att utvecklingsarbetet hittills haft starkt fokus på värdegrundsarbetet och att kunskapsuppdraget inte framhävts i tillräcklig grad. Inspektörerna ser därför att det i rektorsområdet finns ett behov av att i
det pedagogiska utvecklingsarbetet levandegöra de nationella kunskapsmålen och för personalen skapa en gemensam pedagogisk plattform.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för eleverna i rektorsområdet (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Betyg sätts inte i alla ämnen i slutet av varje termin i årskurs 8 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats (7 kap. 4, 7 och 12 §§ grundskoleförord-ningen).
- Arbetsplan saknas i rektorsområdet (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Ämnet teknik erbjuds inte före årskurs 7 (2 kap. 6 § grundskoleförord-ningen, kursplanen för teknik).
- Elevens val har inte ett innehåll som överensstämmer med förordningen (2 kap. 19 § grundskoleförordningen).
- Fullständig kvalitetsredovisning upprättas inte årligen inom rektorsområdet (1 och 2 §§ förordning om kvalitetsredovisning).
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden:
- Elevernas inflytande och möjlighet att påverka undervisningens innehåll bör utvecklas såväl över undervisningens innehåll som över verksamheten i stort. Som ett led i detta förbättringsarbete bör skolorna förbättra elevers och föräldrars insikt om skolans mål och uppdrag för att underlätta för des-sa grupper att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar för skolarbetet.
Även formerna för samverkan med föräldrar bör ses över.
- Arbetsklimatet och studiemiljön behöver förbättras i årskurs 9. I samband med detta bör även skolans befintliga värdegrundsarbete analyseras och om möjligt ytterligare utvecklas.
- Undervisningen bör ha sin utgångspunkt i mål att sträva mot samt i högre grad utgå från kursplanerna.
- Undervisningen i naturorienterande ämnen bör ses över i årskurserna 1–6 så att eleverna har möjlighet att nå målen för årskurs 5.
- Elevernas kunskapsutveckling bör bli föremål för bättre analyser och kunskapsuppföljningarna i de icke behörighetsgivande ämnena bör förbätt-ras, företrädesvis i de lägre åldrarna. Inspektörerna vill framhålla att det är viktigt att skolan uppmärksammar och analyserar skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar och vidtar åtgärder för att förbättra studieresultaten.
- Utvecklingssamtalen bör förbättras så att informationen om elevernas kunskapsutveckling blir tydligare.
- Normerande betygsdiskussioner mellan lärare i syfte att anpassa bedöm-ningarna till mål och betygskriterier samt för att öka likvärdigheten i betygs-sättningen bör fortsätta. Dessutom bör tydligare klargöras för elever och föräldrar på vilka grunder betyg sätts.
- Kunskapen om studiehandledning på modersmålet samt områdets rutiner för att identifiera vilka elever som har rätt till denna stödform bör förbätt-ras.
- Rektorn bör på ett tydligare sätt leda det pedagogiska utvecklingsarbetet i spåret och tillse att förbättringsinsatserna kan följas och analyseras genom ett mera systematiskt kvalitetsarbete.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna.
Kunskaper
Meritvärdet för år 2006 i Spår A (215,8) ligger högre än genomsnittet för kom-munens och riket (202). Våren 2006 var samtliga elever behöriga att börja på gymnasieskolans nationella program och andelen elever med fullständigt betyg (92 procent) är också klart över riksgenomsnittet. Enligt rektor och lärare har resultaten stadigt förbättrats under senaste femårsperioden.
Inspektörerna har emellertid uppmärksammat att eleverna i nuvarande årskurs 9 har lägre betyg än föregående årskullar och ett flertal elever befaras att inte bli behöriga till gymnasieskolans nationella program. Skolledning och lärare ser den årgången som ett tillfälligt trendbrott och kan visa på förklaringar till de svagare resultaten.
Skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor är störst vad gäller de högsta betygen. År 2006 var flickornas meritvärde i genomsnitt mer än 20 poäng högre än pojkarnas. Vid granskning av betygskatalogen framgår att flickorna har ca 75 procent av alla utdelade MVG. Skillnaden återspeglas även i betyget G där pojkarna är överrepresenterade. Inspektörerna vill framhålla att det är viktigt att skolan fortsätter att uppmärksamma och analysera detta förhållande och även vidtar åtgärder för att förbättra pojkarnas studieresultat.
I de nationella ämnesproven för årskurs 5 har eleverna mycket goda resultat år 2005 då samtliga var godkända i ämnena matematik och svenska. I engelska nådde 88 procent av eleverna målen. Resultaten för 2006 är emellertid sämre.
Ca 77 procent av eleverna har nått målen i de tre ämnena.
Normer och värden
Resultaten av arbetet med normer och värden är goda i Spår A. Skolan har enligt elever och lärare efter omorganisationen förvandlats från att ha varit en orolig och otrygg skolmiljö till att bli en arbetsplats där eleverna trivs och känner sig trygga. Föräldrar och i viss mån eleverna har varit delaktiga i denna förändring, som även inneburit att tydligare normer och regler har tagits fram.
En god fysisk miljö har medverkat till att skapa en god stämning mellan elever och personal och inspektörerna bedömer att studiemiljön i förskoleklassen och
i årskurserna 1–8 är god. Enligt föräldrar och elever är kränkningar inte vanliga.
Däremot klagar såväl elever som föräldrar på elevernas dåliga språkbruk.
Elevernas förmåga att ta ansvar för sitt skolarbete är generellt god men inspek-törerna vill påpeka att lektionsbesöken visat att tidsanvändningen inte alltid blir effektiv bland annat på grund av att svagt motiverade elever stör pågående ar-bete. Detta förhållande förekom i ett flertal klasser men var tydligast i årskurs 9.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan-passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kva-litetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ-ningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö och delaktighet
Enligt läroplanen skall skolan hos eleverna förmedla och förankra de grundläg-gande värden som samhället vilar på. I spåret är värdegrundsarbetet prioriterat.
Exempel på regelbundna inslag är samtalsgrupper där relations- och livsfrågor behandlas, olika värderings- och samarbetsövningar samt temaarbeten kring anti-demokratiska företeelser. I de tidigare åren förekommer även fadderverk-samhet mellan äldre och yngre elever.
Skolverket vill uppmärksamma spåret på att det från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. I Spår A finns en likabehandlingsplan som har upprättats gemensamt för alla skolor i Osby kommun. I denna plan beskrivs i allmänna ordalag insatser för det före-byggande arbetet vid kränkande särbehandling, trakasserier och främlings-fientlighet. I planen framgår även hur personalen skall agera vid akuta situatio-ner av kränkande behandling. Inspektörerna har även tagit del av andra hand-lingsplaner i rektorsområdet. I dessa anges exempelvis mål och åtgärder för att motverka rasism och fördomar, hur insikt skall skapas om människors lika vär-de och hos eleverna bygga upp en social medvetenhet. Inspektörerna bedömer att dessa planer tillsammans till delar uppfyller de krav som ställs i den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Dock saknas en översikt över spår A:s behov av insatser för att främja likabehandling och prioriterade insatser under verksamhetsåret. Planen redovisar inte åtgärder då vuxen kränker elev. Inte heller beskrivs ansvars-fördelningen inom spåret för olika insatser, hur händelser skall dokumenteras samt hur planens innehåll skall göras känt för elever och föräldrar. Rektorsom-rådet måste därför omarbeta sin likabehandlingsplan så att den uppfyller lagens alla delar och anpassas till de förutsättningar som råder inom Spår A.
Skolan har ett uppdrag att ge eleverna möjlighet att påverka sin arbetsmiljö och verksamheten i skolan. Även inom detta område har kommunen upprättat en handlingsplan med mål och åtgärder för att förbättra elevernas inflytande. I klasserna i Spår A förekommer klassråd och elevråd. Inspektörerna gör bedömningen att dessa möjligheter till inflytande inte alltid fungerar väl. Enligt eleverna är lärare för oengagerade och klassrådet upplevs av eleverna inte ha en viktig funktion för att skapa delaktighet. Mestadels diskuteras skolgården och andra materiella frågor. Samtidigt nämner eleverna att de inte fått gehör för frågor som de upplever som angelägna. Rektorn däremot pekar på att skolan ser det som angeläget att eleverna är delaktiga i skolans beslutsprocesser.
Exempelvis finns för årskurserna 7–9 elevskyddsombud, som utbildas varje år och som deltar i skyddsronder och ingår i skolans gemensamma skydds-kommitté. Eleverna deltar även i anställningsintervjuer av personal och rektorn anser att eleverna har god förmåga att argumentera för sina ståndpunkter.
Skolan skall enligt läroplanen sträva efter att eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och att de i takt med stigande ålder och mognad successivt utövar ett större inflytande. I Spår A finns för närvarande inte någon systema-tisk strategi för hur denna del av elevinflytandet skall utvecklas utan detta är i hög grad beroende av varje lärares insatser på området. I de yngre åren tränas elevernas ansvarstagande genom att eleverna kan få avgöra i vilken ordnings-följd de ska utföra olika arbetsuppgifter. De äldre eleverna kan ha synpunkter på utläggning av prov men eleverna involveras inte i planeringen av arbetet på ett sådant sätt att de får ett reellt inflytande över utbildningens utformning. In-spektörerna bedömer därför att arbetsformer bör utvecklas ytterligare för att öka elevernas inflytande såväl över undervisningens innehåll som över verk-samheten i stort.
Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen
I spåret är lärarna organiserade i tre arbetslag för årskurserna F–3, 4–6 och 7–9 Viss samverkan finns inom och mellan skolornas arbetslag. Det finns rutiner för överlämnande mellan förskoleklass och årskurs 1, mellan årskurs 3 och 4 samt mellan årskurs 6 och 7. Det har förekommit temaarbeten, projekt och fadderarbeten som inneburit samverkan mellan arbetslagens elever. Även om inspektörerna kan se att en kunskapssyn präglad av långsiktigt lärande håller på att växa fram är det inspektörernas uppfattning att arbetslagen arbetar själv-ständigt och i begränsad omfattning utnyttjar möjligheterna att genom samver-kan öka kvaliteten både vad gäller kunskapsuppföljning och kompetens-användning. Inspektörerna ser behovet av att utveckla en högre grad av sam-verkan för att utnyttja spårets förutsättningar att i enlighet med skolans uppdrag se till elevens långsiktiga lärande.
Vid observationer i klassrummen upplevde inspektörsteamet i huvudsak en lugn arbets- och studiemiljö med motiverade och aktiva elever. Dock förekom såsom framgår av kapitel 1 att svagt motiverade elever störde undervisningen vilket påverkar tidsanvändningen på ett negativt sätt. Inspektörerna har under lektionsbesöken huvudsakligen sett exempel på lärar- och läromedelstyrt arbete.
Detta får konsekvensen att undervisningen inte i tillräcklig grad problematiserar och tränar eleverna att kritiskt granska fakta och förhållanden, formulera och pröva antaganden samt lösa problem. Inspektörernas bedömer att de observe-rade lektionerna mestadels varit väl struktureobserve-rade men inte präglats av någon större variation eller utmaning för eleverna och anser att det i allt för liten
ut-sträckning tas hänsyn till mål att sträva mot i läroplan och kursplaner. Vidare anser inspektörerna, såsom påpekats ovan, att spåret genom att i än högre grad involvera eleverna i planeringen av arbetet också kan öka alla elevers motiva-tion.
Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning
Läraren skall i utvecklingssamtalet fortlöpande ge eleven och elevens vårdnads-havare information om elevens skolgång. I rektorsområdet genomförs utveck-lingssamtal en gång per termin. Elever och föräldrar får information om elevernas kunskapsutveckling i skolans ämnen. Som regel får föräldrarna inför samtalet hem en förberedelseenkät eller för de äldre eleverna en sammanställ-ning av elevens resultat. För de yngre eleverna begränsas ofta informationen till ämnena svenska, engelska och matematik samt hur eleven fungerar i ett socialt samspel. Föräldrar och elever uttryckte att de utifrån utvecklingssamtalen har svårt att avgöra hur eleven ligger till i förhållande till kursplanernas mål. Inte sällan beskrivs elevens kunskaper utifrån elevens beteenden under lektioner och i mindre grad elevens utveckling i förhållande till kursplanernas mål. De äldsta eleverna känner till betygskriterierna men visar ändå en osäkerhet om vad som skall bedömas vid betygssättningen. Inspektörerna bedömer att skolornas ut-vecklingssamtal i huvudsak genomförs på ett ambitiöst sätt och i enlighet med förordningen men anser att skolans information till elever och föräldrar inte i tillräcklig grad betonar kunskapskvaliteter. Det är också en angelägen uppgift för skolan att klargöra för elever och föräldrar på vilka grunder betyg skall sät-tas.
I Spår A har man inte börjat använda individuella utvecklingsplaner. Inspektö-rerna vill framhålla grundskoleförordningens skrivning ”vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt samman-fatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utveck-las så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna”. Vidare betonar förordningen att planen bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Kraven på att upprätta en individuell utvecklingsplan för varje elev vid utvecklingssamtalet gäller från och med den 1 januari 2006. Inspektörerna bedömer därför att dessa planer snarast måste upprättas.
Rektorn har enligt läroplanen ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. En likvärdig betygssättning är en viktig rättssäkerhetsfråga för eleverna och en förutsättning för ett rättvist urval till kommande studier. I Spår A fungerar kunskapsuppföljningarna bra i ämnena engelska, matematik och svenska. De nationella ämnesproven används som ett av flera redskap för att skaffa sig kunskap om elevernas kunskaps-utveckling i dessa ämnen. Uppföljning av elevernas kunskaper i andra ämnen är otydlig i årskurserna 1–6. Likaså konstaterar inspektörerna att skolornas syste-matiska analys av kunskapsresultat kan förbättras.
Vid granskning av betygskataloger har inspektörerna funnit att elever i årskurs 8 inte fått betyg i ämnet musik. Inspektörerna bedömer att skolan i årskurs 8 i enlighet med grundskoleförordningen skall bedöma och betygsätta de kunska-per eleven uppnått fram till betygstillfället.
Individanpassning och stöd
Skolområdet har en handlingsplan för elevhälsan. I denna anges bland annat riktlinjerna för elevvårdsarbetet och hur ärenden skall hanteras då lärare upptäcker att en elev är i behov av särskilt stöd. I spåret finns ett lokalt elev-vårdsteam bestående av specialpedagog/lärare, kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare. Teamets uppgift är att stödja arbetslagen och bland annat göra bedömningar huruvida elever skall remitteras till det centrala teamet för elevhälsa. I spåret arbetar de två specialpedagogerna/lärarna såväl i klassrummen som med mindre grupper. Enligt lärarna har de senare årens nedskärningar av resurser till grundskolan inneburit att alla elever i behov av stöd inte fått sina stödbehov tillgodosedda fullt ut. Inspektörerna vill framhålla vikten av att skolan analyserar om det förhåller sig på detta sätt och vidtar nödvändiga åtgärder.
När en elev behöver särskilda stödåtgärder skall ett åtgärdsprogram utarbetas. I Spår A finns rutiner för upprättandet av åtgärdsprogram. De program som inspektörerna tog del av var av god kvalitet och innehöll inte enbart åtgärder riktade mot eleven utan också mot den pedagogiska miljön runt eleven.
Enligt grundskoleförordningen skall elever som behöver det få studie-handledning på sitt modersmål. Det innebär att eleverna med hjälp av en mo-dersmålslärare skall kunna få stöd för att förstå och tillgodogöra sig innehållet i olika ämnen där deras kunskaper i svenska inte räcker till. I Spår A visar inter-vjuerna att studiehandledning förekommit i något enstaka fall men att rättighe-ten inte verkar känd av vare sig personal eller elever.
Inspektörerna bedömer att identifieringen av barn i behov av särskilt stöd samt individanpassningen av de särskilda stödinsatserna fungerar bra och inspek-törerna uppfattar att skolorna har god kontroll på elevers behov av stöd. Dock bedömer inspektörerna att rektorsområdet skall kartlägga behovet av
Inspektörerna bedömer att identifieringen av barn i behov av särskilt stöd samt individanpassningen av de särskilda stödinsatserna fungerar bra och inspek-törerna uppfattar att skolorna har god kontroll på elevers behov av stöd. Dock bedömer inspektörerna att rektorsområdet skall kartlägga behovet av