Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Spår K, Örkenedskolan... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 3 Bedömning av genomförandet... 4 Bedömning av förutsättningarna ... 9
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt rektorsområdet Spår K, Örkenedskolan, den 24–25 oktober 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt-ningar och resultat. Bedömförutsätt-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam-manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Osby kommun och Spår K, dels den information som samlats in under besöket.
Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I Spår K intervjuades rektorn, representanter för lärare, elever, elevhälsan samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskole-klassen och årskurserna 1–9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakupp-gifter i rapporten.
Beskrivning av Spår K, Örkenedskolan
Skolan/verksamheten Antal barn/elever
Skolbarnsomsorg 40 Förskoleklass 13 Grundskola 178
Obligatorisk särskola 1
Osby kommun har organiserat grundskolan i en spårorganisation med sju spår A–E, K–L. Varje spår leds av en rektor. Det rektorsområde som betecknas Spår K består av elever i förskoleklass till och med årskurs 9 i Örkenedskolan.
Skolan ligger nära centrum i Lönsboda, ett samhälle med cirka 2 900 invånare öster om centralorten Osby.
I Örkenedskolan finns två av kommunens grundskolespår, Spår K och Spår L.
Spåren är inte sammanhållna utan klasserna är utspridda i byggnaderna som är av olika utformning och ålder. I anslutning till skolan finns en idrottshall och en simhall som används flitigt av skolan och ses som en stor tillgång av alla.
Cirka hälften av skolans elever bor utanför Lönsboda och åker skolskjuts till skolan. Andelen elever med utländsk bakgrund är låg.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Spår K och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar.
Skolans elever har, så som det redovisas i slutbetygen, goda kunskapsresultat.
Lärarna arbetar aktivt och med gott resultat för att eleverna skall ha god känne-dom om målen för utbildningen, men arbetet med uppföljning och utvärdering utifrån målen kan förbättras. För att skapa en helhetssyn på elevernas lång-siktiga lärande bör gemensamma diskussioner kring utbildningens mål sättas igång och elevinflytandet, som idag i allt för hög grad är beroende av den en-skilde lärarens inställning och arbetssätt, bör förstärkas. Det saknas idag både gemensamma diskussioner och analyser när det gäller de enskilda elevernas kunskapsutveckling och det samlade resultatet av skolans arbete. Sådana diskus-sioner är en väsentlig del i arbetet för att åstadkomma en likvärdig bedömning och betygssättning.
Skolan präglas i stora delar av ett gott klimat och eleverna har till övervägande del arbetsro. Det pågår dock inte, i större utsträckning, något gemensamt, aktivt eller systematiskt arbete för att skapa en gemensam grundsyn och förhållnings-sätt. Skolan saknar likabehandlingsplan och mot bakgrund av indikationer på viss förekomst av kränkningar är det angeläget att ett förebyggande värde-grundarbete, med hög grad av delaktighet, sätts igång.
Skolans kvalitetsarbete är idag svagt utvecklat och saknar systematik och lång-siktighet. Skolan saknar arbetsplan och eleverna har inga individuella utveck-lingsplaner. Rektorns roll som ansvarig för skolans utveckling bör förstärkas och rektorn bör se till att ett systematiskt kvalitetsarbete kommer igång. Som en del i detta arbete bör kvalitetsredovisningen utvecklas för att bli ett användbart verktyg.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Eleverna saknar individuella utvecklingsplaner (7 kap. 2 § grundskoleför-ordningen).
- Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Rektorsområdet upprättar inte en kvalitetsredovisning (1–3a §§ förordning-en om kvalitetsredovisning inom skolväsförordning-endet m.m.).
- Elever med annat modersmål än svenska erbjuds inte modersmålsundervis-ning (2 kap. 9 § grundskoleförordmodersmålsundervis-ningen).
- Elevens val anordnas inte, för alla elever, i enlighet med förordningen (2 kap. 19 § grundskoleförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser inom följan-de områföljan-den.
- Stödinsatserna bör ses över så att eleverna har möjlighet att få stöd i alla ämnen och i tillräcklig omfattning.
- Elevernas behov av studiehandledning bör kartläggas och vid behov skall sådant stöd erbjudas.
- Elevinflytandet bör utvecklas så att eleverna ges möjlighet att påverka sin undervisning och arbetsmiljö och utveckla sin förmåga att ta ansvar.
- Arbetet för att följa elevernas kunskapsutveckling och åstadkomma en likvärdig bedömning och betygssättning bör intensifieras.
- Det pedagogiska utvecklingsarbetet bör förstärkas och rektorns roll som ansvarig för skolans utveckling bör bli tydligare. Kvalitetsredovisningen bör utvecklas så att den i högre utsträckning fokuserar på skolans resultat avseende kunskaps- och värdegrundsuppdraget.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna.
Kunskaper
Enligt läroplanen skall skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbild-ningen har och att detta är en förutsättning för deras möjlighet till inflytande och påverkan. Många av lärarna i Spår K arbetar aktivt för att såväl elever som föräldrar skall ha kännedom om målen för utbildningen och inspektörerna bedömer att detta arbete gett ett gott resultat.
Kunskapsresultaten för eleverna i Spår K har hittills inte särredovisats i kommunen och går därför inte att följa bakåt i tiden. Resultaten för Örkened-skolan, avseende slutbetygen i årskurs 9, har varit mycket goda under de senaste åren, med undantag för våren 2003. Resultaten har också de senaste två åren legat högt över de förväntade värdena i SALSA, Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser, som tar hänsyn till faktorer som elever med utländsk bakgrund, andel pojkar och föräldrarnas utbildningsnivå. En sammanräkning av slutbetygen för eleverna i Spår K vårterminen 2006 visar ett genomsnittligt
meritvärde på 229,4 (att jämföra med genomsnittet i kommunen som år 2005 var 205,6 och i riket 206,3) och 100 procent av eleverna uppnådde behörighet till gymnasiets nationella program. I alla intervjugrupper framhålls det erkän-nande som gymnasieskolan ger undervisningen i Örkenedskolan i form av utta-landen att eleverna har mycket goda kunskaper och står sig bra i konkurrensen.
Det är stora skillnader mellan flickors och pojkars betygsresultat. Förra läsåret var skillnaden cirka 30 meritvärdespoäng, till flickornas fördel (att jämföra med den genomsnittliga skillnaden i riket som år 2005 var cirka 20 poäng).
Tabell 1. Resultat i nationella ämnesproven 2006. Andel elever i procent med godkända resultat (enligt av spåret redovisat resultat).
Spår K Örkenedskolan Årskurs 5 Årskurs 9
Svenska 95 100
Engelska 90 100
Matematik 80 87
Normer och värden
Skolan har som uppdrag att förmedla och hos eleverna förankra de grundläg-gande värden som vårt samhälle vilar på. Undervisningen i Spår K präglas huvudsakligen av ett gott klimat och skolans litenhet ger goda förutsättningar för att, enligt de intervjuade grupperna, alla skall bli sedda och att alla vuxna engagerar sig i alla barn. De besökta lektionerna präglades, med något undantag, av arbetsro och inspektörerna bedömer att elevernas arbetsmiljö huvudsakligen är god.
Från och med den 1 april 2006 har skolornas ansvar för att motverka alla former av kränkande behandling skärpts genom lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I de intervjuer som genomförs under inspektionen framkommer att elever ibland blir utfrusna eller utsatta för andra formar av kränkningar. Även direkt mobbning förekommer någon enstaka gång och, enligt intervjuerna, är klimatet hårdare i årskurs 7–9 än bland de yngre eleverna. Det finns också en uppfatt-ning, framför allt bland eleverna, att elever med utländsk bakgrund oftare blir kränkta eller hamnar utanför än andra elever. I början av höstterminen 2006 genomfördes en enkätundersökning bland eleverna i årskurs 7. Den visade, bland annat, att en tredjedel av eleverna någon gång kände otrygghet eller rädsla inför en skoldag. Inspektörerna bedömer att dessa förhållanden inte är acceptabla.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individ-anpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ-ningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö och delaktighet
Skolan har som uppdrag att förmedla och hos eleverna förankra de grundläg-gande värden som vårt samhälle vilar på. Från och med den 1 april 2006 skall
varje skola ha en likabehandlingsplan i enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I arbetet med att ta fram en sådan plan skall representanter för eleverna vara delaktiga.
Planen skall syfta till att främja barns och elevers rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funk-tionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I Spår K används den, centralt fastställda, kommungemensamma planen. Planen behandlar inte kränkningar mellan vuxen och elev och har inte diskuterats bland lärare eller elever. Mot bakgrund av uttalanden i intervjuerna som tyder på att det kan förekomma kränkningar bland eleverna och att det finns ett utanförskap bland elever med utländsk bakgrund bedömer inspektö-rerna att det är ytterst angeläget att skolan inleder ett spårövergripande, aktivt, förebyggande och systematiskt värdegrundsarbete.
Den organisation som funnits tidigare med bland annat kamratstödjare i årskurs 3–6 har upphört i avvaktan på att två av skolans lärare skall slutföra en utbild-ning. I skolans så kallade mobbingteam ingår två lärare, varav en arbetar i Spår K. Tankar finns att införa trivselteam i årskurs 1–6, team som skall bygga på det som positivt. I årskurs 7–9 ingår två elever från varje klass och två lärare i UMM (ungdomar mot mobbning), en form av kamratstödjargrupp. Eleverna uppfattar inte detta arbete som särskilt aktivt eller förebyggande. I de lägre års-kurserna finns ”livsviktigt” på schemat varje vecka, vilket innebär att man pratar i klassen om hur man skall vara mot varandra. Det finns ett faddersystem i spåret som enligt eleverna fungerar bra och är uppskattat. I de högre årskurser-na tas frågor upp ”på förekommen anledning” och oftast endast med de inblandade. Enligt eleverna förekommer det sällan gemensamma diskussioner om attityder och värderingar. Det förekommer inte heller några spårgemen-samma diskussioner bland lärarna kring förhållningssätt eller värderingar. I Spår K saknas likabehandlingsplan och inspektörerna bedömer att spåret saknar ett målinriktat förebyggande arbete enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
På varje skola skall det också finnas ordningsregler. Dessa skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Ordningsreglerna, som i Örkenedskolan benämns trivselregler, är gemensamma för skolans båda spår. Det finns regler för förskoleklass – årskurs 6 respektive för årskurs 7–9. Reglerna finns uppsatta i klassrummen, men följs inte upp eller diskuteras i någon större utsträckning.
Skolans utemiljö är stor och svår att överblicka. Skolan har ett system med rast-vakter, som dock inte fungerar fullt ut på lunchrasterna.
Enligt läroplanen skall eleverna ges möjlighet att påverka, ha inflytande och ta ansvar över verksamheten i stort och även över undervisningens form och innehåll. Inflytandet skall också vara progressivt, det vill säga öka med stigande ålder och mognad.
I Spår K varierar elevernas möjlighet till inflytande med de olika lärarna. Det finns inslag av att de kan välja arbetsformer, redovisningsformer och ge förslag på olika aktiviteter inom klassens ram. Lärarna i årskurs 8–9 diskuterar hur elevernas inflytande gradvis kan ökas, men det finns också lärare som uttrycker bristande tillit till elevernas förmåga att ta ansvar. Inspektörerna bedömer att arbetet i Spår K för att ge eleverna inflytande bör förstärkas så att inte grad och form helt överlämnas till den enskilde läraren.
I grundskoleförordningen anges att eleverna skall ges tillfälle att behandla frågor som är av gemensamt intresse. Spår K har fyra olika elevråd, ett Miniråd, ett Mellanråd och två Elevråd. Det forna elevrådet för årskurserna 7–9 har från och med i höst delats i två elevråd, ett mera socialt, skolgemensamt ”trivselråd”
och ett ”utvecklingsråd” för pedagogiska frågor i spåret. Rektorn håller i spår-rådens möten. Innehållet i klassråden varierar och i en del klasser finns endast sporadiskt utrymme för att diskutera gemensamma frågor. Eleverna uttrycker att råden är viktiga och att de tror att de kan påverka. För att förstärka föräld-rarnas delaktighet och inflytande har det nu bildats ett föräldraråd i spåret.
Rådet har hittills haft ett möte. Det finns dessutom en föräldraförening, Vår skola, en ekonomisk förening som arbetar för att stödja skolan på olika sätt.
Inspektörerna bedömer att det pågår eller, i vissa avseenden, har påbörjats ett gott arbete för att skapa delaktighet för såväl elever som föräldrar när det gäller gemensamma frågor i spåret. Inspektörerna vill dock påpeka att det för alla elever måste finnas forum för att ta upp gemensamma frågor, exempelvis i form av fungerande klassråd.
Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen
Spårorganisationen sjösattes inför höstterminen 2005, men ännu märks inga större förändringar när det gäller organisationen av undervisningen eller helhetssynen på elevernas långsiktiga lärande. Örkenedskolan är en relativt liten skola med totalt cirka 360 elever där både lärare och elever upplever att de finns i en skola, inte i två olika spår. Några lärare, som undervisar i båda spåren känner sig främmande inför spårtanken och saknar det tidigare samarbetet och diskussionerna med lärare som undervisar i samma ämnen.
Hur undervisningen utformas, i vilken mån eleverna är delaktiga och hur stimu-lerande de upplever att lektionerna är, varierar kraftigt mellan de olika ämnena.
Inspektörerna ser exempel på lektioner med varierade arbetsformer och ett klimat där eleverna uttrycker lust att lära, men också lektioner där lärarens upplägg känns rutinmässigt och inte förmår inspirera eller utmana eleverna.
Skolan har valt att satsa på att bli en hälsofrämjande skola och en hel del aktivi-teter pågår i enlighet med detta. På skolan finns också en idrottsförening, ÖIF, där eleverna tillsammans med en vuxen bildar styrelse. Ämnesövergripande temaundervisning förekommer främst i de samhällsorienterande ämnena samt i svenska och bild. Undervisningen i slöjd kopplas också ofta till temaarbetena. I undervisningen i de naturorienterande ämnena får eleverna ibland söka infor-mation kring ett ämne de är intresserade av, exempelvis kärnkraft.
Verksamheten i förskoleklassen bygger till stor del på barnens egna behov och intressen, omsorg, lek och lärande vävs ihop och klassen har gemensamma aktiviteter med årskurs 1 en förmiddag per vecka.
Särskilt stöd
Spår K har redovisat vilka rutiner som finns för att kartlägga elevernas behov av särskilt stöd i förskoleklass till och med årskurs 3, med fokus på behov av lästräning. I arbetet används bland annat LUS (läsutvecklingsschema), Skol-verkets analysschema ”Språket lyfter” och analysschema i matematik. Special-pedagogen skriver åtgärdsprogram för de elever som är i behov av särskilda stödinsatser och dessa följs sedan upp med en eller två månaders intervall.
Insatser sker på olika sätt, men brist på resurser gör att man måste prioritera.
De stödinsatser som sätts in handlar mest om svenska medan det i matematik
saknas tillgänglig lärare. Enligt lärarnas bedömning finns det elever som också skulle behöva stödinsatser i engelska. Alla elever med åtgärdsprogram får någon form av stöd men, enligt lärarna, inte i tillräcklig omfattning. De åtgärdspro-gram inspektörerna tagit del av anger inte elevens styrkor, förutom vissa personliga egenskaper (exempelvis ”pigg och glad”) och har främst fokus på läs- och skrivträning. I skolans kvalitetsredovisning hänvisas till en enkätunder-sökning där lärarna anser att cirka 21 procent av eleverna behöver särskilt stöd.
Inspektörerna bedömer att Spår K bör se över stödinsatserna, så att de elever som är i behov får stöd i de ämnen där behovet finns och i tillräcklig omfatt-ning.
Enligt grundskoleförordningen skall elever som behöver det få studiehandled-ning på sitt modersmål. I Spår K finns cirka 6 elever med annat modersmål än svenska. Intervjuerna visar att både rektorn och lärarna saknar kännedom om elevernas rätt till detta stöd och det har därmed inte heller gjorts någon behovs-inventering. I lärarintervjuerna framkommer dock att det finns, eller har funnits, elever med behov av ett sådant stöd. Inspektörerna bedömer att Spår K i fort-sättningen bör kartlägga behovet av studiehandledning på modersmålet och vid konstaterat behov tillgodose detta.
Uppföljning av lärandet och betygssättning
Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och en viktig förutsättning för den information som skall ges under utvecklingssamtalet. Från och med den 1 janu-ari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande mål-dokument och upprättas i samråd med elev och föräldrar. I Spår K finns ännu inga utvecklingsplaner för eleverna men inledande diskussioner har påbörjats.
Lärarna har deltagit i studiedagar och olika föreläsningar. För den fortsatta processen, att börja formulera utvecklingsplaner, avvaktar man inköp av ett dataprogram. Inspektörerna bedömer att spåret måste intensifiera sitt arbete och se till att det för varje elev finns en individuell utvecklingsplan, i enlighet med författning.
Skolan genomför utvecklingssamtal med föräldrarna. Samtalen förbereds genom att elever och föräldrar får hem någon form av underlag som de kan diskutera. Formen för förberedelsen varierar mellan lärarna i F–6 medan man i årskurserna 7–9 har en gemensam modell. Här får eleverna göra en själv-värdering och någon lärare sätter, tillsammans med eleverna, även mål för elevens fortsatta arbete.
Flera av lärarna har kontinuerligt genomgångar och diskussioner med eleverna kring målen för utbildningen, exempelvis inför nya arbetsområden. Inspektö-rerna ser goda exempel på detta i ämnet slöjd, där såväl måldiskussioner som utvärderingar sker systematiskt och med hög grad av elevmedverkan. Föräld-rarna får huvudsakligen skriftlig information om målen i olika ämnen men saknar diskussioner i syfte att ge dem större möjligheter att stödja sina barn i arbetet för att nå målen.
Det aktiva arbetet för att göra målen kända motsvaras dock inte av något gemensamt uppföljningsarbete. Det sker ingen uppföljning av elevernas kunskapsresultat i de lägre årskurserna och resultaten i nationella proven för årskurs 5 diskuteras inte i lärargruppen. Varken rektorn eller lärarna har någon
bild av hur elevernas resultat ser ut i jämförelse med tidigare år eller hur resulta-ten i årskurs 9 förhåller sig till resultaresulta-ten i riket. Det görs inte heller några analy-ser av slutbetygen i årskurs 9 avseende exempelvis skillnader mellan flickor och pojkar eller skillnader mellan olika ämnen.
Inför betygssättningen diskuteras betygskriterierna mellan de lärare som under-visar i samma ämnen. I slöjd finns kommungemensamma betygskriterier och lärarna i slöjd och idrott träffas i nätverksgrupper. I vilken utsträckning eleverna är medvetna om betygskriterierna och upplever att de är väl informerade om sin måluppfyllelse varierar beroende på läraren. Många samtal kring betygssättning fokuserar, enligt eleverna, på uppförande, närvaro och personliga egenskaper.
Det finns också en uppfattning bland eleverna att betygen påverkas av de förväntningar läraren har på eleven, vilka studieresultat syskon har haft, familjernas studiebakgrund och liknande.
Inspektörerna bedömer att arbetet för att följa elevernas kunskapsutveckling och åstadkomma en likvärdig bedömning och betygssättning bör intensifieras.
Idag saknas gemensamma diskussioner och analyser såväl inom spårets
Idag saknas gemensamma diskussioner och analyser såväl inom spårets